Att vara kvällshungrig.

Livet

 

 

 

Jag vet inte alls vad det är med hösten, men jag blir så vansinnigt hungrig. Särskilt på kvällarna. Vet inte om det beror på att det är något så enormt tröstande med att äta, att man mår sådär bra i kroppen efter en lite för stor måltid när det är alldeles mörkt och murrigt utanför och regnet lever sitt egna liv mot rutan.

Som nu.

Här sitter jag i fåtöljen och jobbar med lite bilder jag tagit till Modesto (älskar de där två Twist&Tango-blusarna, perfekta arbetstoppar och jag vete tusan om inte nån ska få stanna) och ropar är den inte klaaaar snart?! till mannen som står i köket och lagar en helt himmelskt doftande köttfärs fylld med kantareller och chili och mustiga kolhydrater och extratillbehör (som smulad getost i såsen. jamen ni hör ju. jag tror jag dör så gott) och huset är rent och tvätten doftar kanel/jasmin och hela den där blandningen av eteriska oljor och köttfärs med getost och dubbeldusch-duschad man gör mig nästan yr och –

var var jag nånstans?

Jo. Just det! Hungern och hösten. Är det bara jag?

Att inte kunna skjuta upp det längre.

Livet

 

 

Idag kom paketet från Ellis Corner, så nu går det inte att skjuta upp det längre. Köket ska skuras, vardagsrummet våttorkas och tvätten tvättas. Phö-ö. Men det blir ändå mer okej om det doftar rosmarin och apelsin efteråt, det får man väl säga. Och det är förbaskat skönt när det är färdigt.

När. det. är. färdigt.

Och så filar jag på planer här hemma, och har raggsockor och äter Allerum xo och mailar med min pappa som är en så vansinnigt klok man och som jag aldrig nog kan berätta hur mycket jag älskar.

Lite så händer här. Bara tisdag, helt enkelt.

Att försöka svara på de vanligaste.

Livet

 

 

Jag kan verkligen inte fatta att det är tisdag! Nu börjar jag ju på riktigt låta som en gammal tant, men tiden går på nåt sätt så fort att den nästan glider ur händerna. Förmodligen för att det är en del som ska fixas i och med att jag börjat jobba igen, nya rutiner som ska in och tider som ska fungera, men det gör inget. Det är ju bara en inkörningsperiod.

Och så tänkte jag passa på att svara på de fyra absolut vanligaste frågorna jag får och som jag brukar skriva svar på i kommentarsfältet, men där är det såklart inte alla som läser. Så here we go:

Vagnen är en Phil&Teds Navigator och den är vi absolut nöjda med, väldigt lättkörd och lättmanövrerad vilket behövs eftersom jag är typ sämst i världen på att parera en vagn ute bland folk. Färgen i vardagsrummet heter Sjöbris och kanske är det Beckers? Tror det är Beckers. På burken står det BNF 260 Sjöbris och BNF kan vara Beckers Naturliga Färger. Den är lite ovädersblå sådär när man ser den live. Färgen på mitt hår har Böddi hittat på och blandat ihop så det vet jag tyvärr inte vad den heter. Tror han använde två eller tre olika färger för att få fram den. Och sist men inte minst Hagedornhagenplanscherna hittar jag ramar till på IKEA. Jag gör helt enkelt så att jag klipper till planschen tills den passar i ramformatet, istället för att leta ram som passar planschen. Enklast så.

Ja. Det var nog allt.

Nu ska jag äta frukost med buse, ta tag i dagens planering och försöka få in Tant som står och eyeballar åkerkaniner genom staketet.Det kan ta sin lilla tid.

Att inte riktigt vara färdigkalasad.

Livet

 

 

 

 

Vilken riktig måndag det har varit!

Ruggigt och småregnigt och sådär oktobergrått vilket har gjort det helt okej att ha raggsockorna uppdragna till knäna och samtliga doftljus tända och handen runt husets största kopp i princip hela dagen. Jag har mailat och badat buse och pratat i telefon och medan Tant spanat på grannkatten har jag vandrat runt bland resterna av ett kalas – överallt finns det små spår av firande som gör mig lite innifrånvarm och som får mig att vara glad för att jag snart själv fyller år så att jag får möjlighet att ställa till med baluns igen. Jag tycker att vi firar för lite över lag, vi människor. Allt blir ju faktiskt bättre med en smula fest på toppen.

Och nu är det kväll och det vankas färskpasta med chili och vitlök och en näve pecorino, och ljusen fladdrar fortfarande i fönsterkarmarna och det får vara måndag bäst tusan det vill, faktiskt.

Att starta ännu en vecka.

Livet

 

 

 

 

Och så blev det måndag igen, på något magiskt sätt, och jag sitter på vardagsrumsgolvet med busen och försöker svara på mail och bygger ihop nån form av stuga med hjälp av lekklossar och lyssnar på Oprah som pratar om könsbyten, samtidigt som jag försöker få ihop veckans dagar med det som ska göras.

Och på lördag! På lördag blir det Umeå vilket ska bli så kul att det inte är klokt – jag har alltid velat se staden och det var alldeles för längesen jag träffade Petra och den typen av paus bara under ett dygn tror jag kommer bli precis vad som behövs för att kunna fnittra sig igenom hösten sen när det blir ännu mörkare ute och regnet ligger tätare mot rutan.

Men nu startar vi den här måndagen med en massa té och Carla Bruni och annat av sånt som allmänt är bra för måndagar.

.