Att lära sig lite ödmjukhet.

Silkesapan

Jag har varit ganska kaxig när det gäller det här med värmen och graviditeten. Å, det har jag faktiskt inga besvär med har varit mitt standardsvar när folk har tittat menande på min enorma mage och frågar om det inte är jobbigt nu med sommar och allt. Och så har jag känt mig lite lagom övermänsklig och nöjd med mig själv. Ni vet. För jag har faktiskt inte haft några problem med värmen –

tills nu.

Herregud! Hade ni det kvavt igårkväll? Inatt? Jag har hållt på att smälla av. Jag gick runt här hemma i mannens skjorta och flåsade som en kvinna i klimakteriet och fläktade mig och brölade ööööööööö och tog kallduschar. Helst av allt ville jag bara klä av mig och sätta mig ute i trädgården med trädgårdsslangen men något säger mig att grannen skulle känna sig lite obekväm då, så istället satt jag inne och pustade och visade upp mina svullna händer och fötter för mannen som snällt försökte se förvånad ut och säga mmmm ojdå, mhm, oj oj och klappa på mig. Det var som om jag hade en liten kamin inuti som någon eldade på i som om de fick betalt och varje del av huset var outhärdligt. När vi gick och la oss fick sovrumsfönstret vara öppet på vid gavel och jag låg slängd över min preggokudde som en tjock tusenfoting med värmeslag och det tog ganska lång tid innan jag äntligen kunde somna.

Och idag går jag här med värkande handleder och sneglar misstänksamt ut genom fönstret och hoppas bara litelitegrann att det ska bli kallt idag (förlåt alla semesterfirare) och ja, den här gravidosaurusen har lärt sig att inte vara så kaxig. Minsann.

Att låta ett preggo välja maten.

Livet

Att låta en gravid kvinna välja maten ger väl en ungefär lika nyckfull meny som om man skulle låta ett barn göra det. Tack och lov har jag en väldigt tålmodig man som inte är så petig så alla möjliga former av udda kombinationer är okey med honom, vilket underlättar. Idag till exempel blev det en proteinfattig kvällsmat bestående av grillad majs (himmelskt), nypotatis med flingsalt och aioli såklart, lantbaguetter och lagrad ost. Till det bäljade jag mineralvatten medan mannen drack en öl som var vänlig nog att ha en väldigt pedagogisk varningstriangel på sig – fallifall jag skulle få för mig att supa till det lite såhär på söndagskvisten. Man vet ju aldrig.

Hursomhelst. Det är ljuvligt med sommarkvällar när man kan sitta ute och vila fötterna på en älskads fötter och bli mätt på precis det där man för stunden önskar sig.

Och sen tittar man in här och ser att vi nu är 298 likes på fejan och det – det är en bättre efterrätt än kladdkaka till och med! Jisses.

Att ha ännu en passion.

Livet, Lutande Huset

Ja. Om det finns något som får mitt hjärta att slå lite extra så är det just det här. Trälådor. Gamla, skeva, väderbitna lådor – gärna med tryck – som jag kan ta hem och damma av och bara lägga ett lager bets på för att få bort det gula, och sen placera ut någonstans där jag tycker att de får all den uppmärksamhet de förtjänar.

De här två skönheterna hittade min man åt mig på loppisen i Åkarp igår och egentligen är det väl larvigt att bli så glad över nåt så skabbigt, men oj vad de föll mig i smaken. Jag skulle nog kunna ha tio till.

Rekommenderade inlägg

Att vara först igen.

Livet

Det är inte så ofta jag får se vardagsrummet såhär. Folktomt, hundtomt, utan kuddar på golvet och tassar i vädret. Det måste till tidiga mornar för det – vinthundar tycker inte om tidiga mornar och ligger demonstrativt kvar och slöar tills klockan blivit minst efter tio. Däremot fattas Sigge i bilden, han brukar tycka om att spendera natten där i en av sofforna och hälsar mig oftast med ett halvöppet öga när jag kommer ner först i familjen och börjar rota i kylskåpet. Idag hittade jag honom dock i gästsängen; utsträckt som en nedsövd älg och med munnen öppen som en gammal tant som somnat på tåget.

Så nu ska jag störa husfriden här hemma. Dra fram frukost och sätta igång ugnen. Klirra med skeden i glaset när jag rör Oboyen, sätta igång TV:n, sjunka ner bland kuddarna och kolla mail och prata med Leo och fundera på vad jag ska göra idag.

De andra? De kommer nog ner runt tio. Om det inte regnar förstås. Då får det nog skjutas fram några timmar.