Vid Snogeholm fanns ett litet café med närproducerat och hemmalagat av två stycken eldsjälar, så vad passade bättre än att slå sig ner där efter en blåsig skogspromenad och värma upp sig?

Jag och mannen tog deras oxsvansgryta (himmelsk) medan barnen valde hemmabakat bröd med ost, samt en yoghurt producerat på ett mikromejeri runt hörnet. Så himla fint att det finns ställen som tar tillvara på det lokala tycker jag, och att man som besökare riktigt kan känna kärleken till maten när man kliver in.

 

 

Noah var gladare än han såg ut där han tuggade knäcke med vackert mönster och rockade röda naglar som en champ.

 

 

Och här!

Vad som kan varit världens finaste lilla semla? Med hallon på toppen och en grädde med lakrits. Låter konstigt kanske men var u n d e r b a r t gott.

 

 

Ja, ni ser ju.

Det var en aningen försenad semla, men en väl värd att vänta på. Så har ni vägarna förbi; titta in på det lilla caféet och njut av riktigt omsorgsfullt lagad mat, närproducerat och med kärlek.

Dit blir det absolut en tur igen.

 

 

Mamma! Kom! Ta kort på mig när jag står här, på den här stolen, och håller i rymden. Okej?

Han regisserar bilder minutiöst ibland den där lille herren; talar om exakt hur jag ska stå och hur han ska stå och vad som ska vara viktigt och i fokus och från vilket håll. Vansinnigt roligt tycker jag såklart; hade blivit överlycklig om han utvecklade en förkärlek för foto han också. Men om inget annat är det kul att höra ett barns infallsvinkel; höra en femårings syn på en bild och hur den ska komponeras. Som en inspirationsworkshop i miniformat.

Ute viner vinden så att grannarnas soptunnor blåser omkull när jag skriver detta, Öresundsbron har stängt och det rasslar i takpannorna. Detta måste utan konkurrens vara den blåsigaste vintern Skåne någonsin upplevt? Hur är det ens möjligt med så mycket storm? Inte för att jag tänkte ta Öresundsbrun (arbetar fortfarande hemifrån så tänkte inte ens lämna Ystad) men det ger ändå en indikation på hur mycket det blåser. Så mycket som jag tjatar om vinden låter jag ju nästan besatt men det är helt galet – ni som bor här, ni vet. Slutpratat om vind nu.

Det här blev ju flummigt värre men jag ville mest titta in, säga hej, säga tack för att ni finns och läser, och ge er ett stort fång virituella blommor för att ni är ni.

Jag uppskattar er så mycket, bara så ni vet det.

 

Ja nu blir det ett inlägg innehållande mat igen. Inte klokt egentligen, men mat är en stor del av den här familjen och jag är ju som bekant ett stort fan av brunch så förrförra söndagen (innan kaoset) bestämde vi oss helt spontant för att se om YSB möjligtvis hade plats – och de hade de! Galet. YSB har a l d r i g plats på sin brunch om man inte bokar nån vecka i förväg, men just denna söndag hade de alltså det och det är typ som att vinna på lotto så vi styrde kosan dit direkt.

 

 

Där inne skymtas matsalen där vi skulle sitta.

 

 

Och här tog vi oss plats!

Ändå modigt att de placerar folk med barn i en tygsoffa kan jag känna? Kanske inte riktigt vad jag själv skulle gjort, men de är väldigt yolo där på YSB tydligen så det är bara att go with the flow.

 

 

Denna bruuuunch!

Alltså. Den ÄR den bästa brunch man kan hitta. Så ta och boka den där tiden nån vecka i förväg om ni nu inte har samma flax som oss, för det är sååå värt väntan och maten är f a n t a s t i s k. Och det finns nåt för alla! Nu har vi ju tur och har barn som hemskt gärna äter det mesta (det enda Noah vägrar är som sagt allting grönt eftersom grönt = sallad och sallad är tydligen djävulens påfund) men för lite mer kräsna barn finns det köttbullar, toast, pannkakor, våfflor, nybakat bröd, ett dessertbord att dö för och mycket mer.

 

 

Här finns ju allting gott! utbrast Noah förtjust när jag kom med hans första tallrik.

Och det gör det ju!

Allting gott för honom i denna omgången var räkor, kräftor, kyckling, tacos, en pannkaka och ost.

 

 

Jag hade ett udda lass av våtservetter, kräftor, svamp, rödbetor med chevré, räkor, romsås och mögelost. Så kan det gå.

 

 

Och mannen mjukstartade med en musselsoppa och bröd. Oroa er inte, det tog sig sen. Han åt annat också haha.

 

 

Mmmmmmm.

 

 

Dessert? Ja tack!

Jag lovar, ni måste gå dit på brunch nästa gång ni är på besök. Bara gör det.

Ni kommer vara i himmelriket och lite till.