Så, då blev det äntligen klart. Städandet. Det är vidrigt under tiden man gör det (iallafall dammsugandet, hata dammsugande) men å andra sidan är det förbaskat skönt när det väl är klart. Så nu doftar hela hemmet friskt av lavendel och gurka (japp vårdoften från Maison Belle den luktar verkligen gurka) och lakanen är bytta och köksgolvet skurat och det enda som fattas är väl egentligen att putsa fönsterna. Men där går gränsen, alltså.

Bokstav i plåt/DreamsofMolly, stjärna/Lexington, kudde/Lexington + Nyblom Kollén

Och stackars Tant är efter-löp-deprimerad och ligger mest som en tjock, suckande korv på allehanda ställen och ser fasligt lidande ut och Smelink försöker få ihop det sista av designen och ute är det sol (älskade, älskade sol) och ikväll har jag inplanerat en Svåra Lena-promenad som jag hoppas ska ge väldigt mycket skvaller.

Oh yes. Vi överlever helt klart.

Klänning Jaclyn Dress

Ja här händer det grejer. En ny design börjar ta form! Det är lite småpill kvar som jag hoppas inte ska störa under tiden, men på det stora hela är det såhär den kommer bli. Lite ljusare, lite bättre för bilder, lite mera vår och kanske en smak av vad som ska komma. Omväxling förnöjer verkligen. Man måste byta lite ibland.

Jag hoppas ni ska tycka om den.

Här hemma har vi morgon för fullt; hela huset doftar chai och Silkesapan dunkar en uggla i golvet (han kan sitta nu! Silkesapan! bara kortare stunder innan han glider omkull, men ändå) och flickorna ligger på sina vanliga platser högst upp på soffans ryggstöd och salukinjuter i värmen. Själv sitter jag i pyjamas och känner att det nog absolut är bäst att jag fixar den där luggen fort innan jag fegar ur och försöker intala mig själv att snedlugg inte alls är samma sak som den där raka tunga sextiotalsluggen jag skaffade 2008 och som fick mig att se ut som en ung John Lennon. Och så försöker jag peppa mig själv på att städa för det behövs. Fi.

Men innan det ens blir tal om att starta med så ansträngande uppgifter ska chaien drickas upp och yoghurten ätas och säkert en massa andra himla viktiga saker till som jag bara inte kan komma på just nu.

Ja, ni som följer mig på fejan och Instagram vet att jag just nu är 100% övertygad om att det där med att klippa lugg verkligen är något jag borde göra (sen tycker i och för sig min medelålderskris att vi inte bara borde stanna vid just lugg utan att vi borde bli hallonblonda också, och skaffa den där tatueringen och gå i klänning precis varenda dag – men men). Så efter att ha försökt arrangera lugg på bilden ovan och slängt ut frågan och fått merparten ”do it!” och dessutom fått ”yes lets do lugg!” från Böddi så får det väl bli så då.

Lugg. Ja.
Vi börjar så.

väska Folk, skor Principessa, scarfs Lindex

Alltså. Om ni bara visst hur mycket som hänger i luften just nu. Som om man tagit ett såntdär bollhav på IKEA och kastat upp det i luften och jag nu står under och ser upp och funderar på hur det här ska gå, egentligen. Fast på ett bra sätt! Absolut inte på ett dåligt.Men jag är i en mellanperiod just nu, ett lugn innan stormen, där jag mest går och väntar. Förstår ni? Jag vet vad som ska komma men jag kan inte påverka tempot, det enda jag kan göra är att vänta, och jag är liksom inte byggd för att vänta. Jag är verkligen inte det. Och detta är en tid där man väntar.

Men jag försöker göra det bästa av det. Ta igen mig. Slutföra alla projekt som ligger kvar så att jag kan ha all kapacitet redo när det väl är klart. Och sen ska jag såklart sysselsätta mig med framtidsdagarna i Stockholm, hemma-hos-reportage, helrenovering hos Böddi och den där lilla Turkiettrippen också. Hm. Jag har att göra.

Men det här lugnet innan stormen, alltså. Jag har så svårt för det.
Låt det storma.