Japp. Såhär tjusig är jag mest hela tiden då, när jag inte prasslar runt i Walla eller är ute bland folk. Om ni undrade, alltså. Sladdriga långkallingar, linne och tossor.
Yummy mummy.
I knooooow.
Att fixa inför julen.
Hej och hå, plötsligt var det visst bara två dagar kvar till jul och här sitter jag med kakaduafrisyr och undrar vad det egentligen var som hände. Har tiden alltid gått såhär fort eller är det jag som har blivit gammal? (Nej förresten, svara inte på det).
Nu är det iallafall dags att sätta igång, så idag hade jag tänkt få tummen ur (på tal om det – svanskotan är mycket bättre, tackar som frågar) och sätta mig på golvet och slå in paket. I vanliga fall älskar jag paketinslagningar och brukar gå bananas för att göra dom så vackra som möjligt, men i år har silkesapan liksom luddat till hela tillvaron för mig så jag helt glömt bort det och fick panikrycka ett hyfsat okej inslagspapper på Maxi igår trots att det skar lite i estethjärtat. Men jag ska pynta dom med tjusigt snöre iallafall. Svärmor kan få en kotte på sin, också. Som uppladdning inför mina bakverk. (Hon önskade sig ett doftljus så jag fläskade till det med ett Voluspa Macaron vilket jag hoppas ska toppa det hela ytterligare).
Snö då? Nä. Ingen snö. Men som sagt; bara två dagar kvar.
Så nu kör vi!
Att ta kväll.
Ikväll påbörjade jag mitt svärmorsbakande och gick loss på Leilas Rocky Road. Nu är ju jag nötallergiker och kan absolut inte frossa i det här själv men det ser ju förbaskat gott ut, det måste jag tillstå. Om inte detta blåser brallorna av svärmor så hoppas jag att det åtminstone blåser strumporna av henne. Eller nåt. Vantarna, kanske.
Imorgon fortsätter jag med recepten ni gav mig, men nu ska jag krypa ner i sängen, dricka en stor kopp Kusmi och läsa den här tjejens bok.
Heja onsdag.
Att lufta sin Walla.
När man köpt sig någonting vackert så måste det ju användas, tycker jag. Så jag och mannen begav oss ut på en liten åka-på-utflykts-onsdag med silkesapan och Wallan. Ni ser ju hur glad jag är. Happy face Lindquist, liksom.
Först blev det ett besök på Folk och tjusiga Tindy så att hon kunde få prassla med min kjol och ooh:a sig lite hon också. Hon var sjukt nöjd med mitt inköp. Så nöjd att hon skaffade sig en hon också. Smart kvinna, den där Tindy, det har jag alltid sagt.
Sen hälsade jag på jobbet ett litet tag, för annars får jag abstinens av alla fina personer. Och så åkte vi och handlade till mitt stundande monsterbak. Inte så spännande. Som ni kan se gick det sådär med snön idag men det snöade iallafall, och det är ju det viktigaste.
Sen åkte vi till mitt älskade Märtas och tryckte i oss bakad potatis med en massa nomnom på, och det stället är precis lika mysigt på vintern som på sommaren. Kolla bara:
Underbart. Där satt vi ganska länge och mös och pratade om dagisköer och om att lägga om huslånen tills jag tyckte att vi lät på tok för vuxna och fick lite gåshud. Så då gick vi vidare till ett ställe jag varit lite nyfiken på ett tag men som alltid varit stängt när jag haft vägarna förbi. Men idag var det öppet:
Hem och hav. Precis lika mysigt som jag hade föreställt mig att det skulle vara de gånger jag stått utanför och tryckt näsan mot rutan tills det blev märken.
Ja, ni ser ju. Där inne var vi ett litet tag och det kan tänkas att jag köpte med mig något hem. Kan tänkas.
Och sen var det dags att bege sig hem igen, och nu sitter jag här och har landat i soffan och är fortfarande fasligt nöjd över min Walla.
Och över onsdagen i stort.
Att älska Ewa i Walla.
Ja. Här är den. Min alldeles första Ewa i Walla.
Och jag älskar den!
Ni som följt mig ett tag vet ju hur hett jag har suktat efter dessa plagg, och när jag såg den nedsatt med nästan tusen kronor var jag helt enkelt bara tvungen. Och jag var så himla rädd att den inte alls skulle vara sådär fantastisk i verkligheten och inte alls sitta särskilt bra och inte alls vara något jag tyckte om. Och så kommer den hem och är som en styv, prasslande dröm och jag vill ha den på mig tills jag dör. Typ. Varje dag. Alltid.
Den är det vackraste jag sett. Och den är så mycket jag.
Och nu vill jag köpa hundra Ewa i Walla-plagg och stänga in mig med dom i ett rum och rulla mig bland dom och gnida dom mot ansiktet.
Ja. Älskar’t.
Hittade den i den här för mig innan helt okända och ljuuuvliga webshoppen med massa Walla. Det är en Tine och jag har storlek 1 i den. Den är stor i storleken och har dessutom resår i midjan – så man ska absolut gå ner en storlek. Kan bäras lågt på höften för att bli nästan fotlång och på midjan för att sluta typ mitt på vaden.