Att ha en app för allting.

Silkesapan

Vet ni att det finns en app för att time:a värkar? Hur bra som helst. Två timmar har jag fått sova (hur i helvete man nu lyckas med det när man har värkar) men nu är jag vaken igen och appen säger att det är party var fjärde minut.

Om det gör ont? Ja, alltså, det är ju inte skönt. Men det är inte överjävligt ännu. Inte som hoppsan-jag-har-fått-diskbråck-en-söndag-och-idioterna-på-akuten-vägrar-skriva-ut-Tramadol-för-de-tror-att-jag-är-knarkare-ont. För de som undrar.

Nu ska jag dricka Oboy och se vad TV kan ha att bjuda på en tid som denna.

Att försöka få lite sömn.

Silkesapan

Med regelbundna värkar ungefär var sjunde minut har jag nu dragit i mig två Alvedon och vi funderar på att kräla upp och lägga oss för att kanske hinna få lite sömn innan värkarna blir tätare. Jag har tryckt i mig en pizza, en stor påse lösgodis samt ungefär lika mycket vatten som jag redan pytsat ut på allehanda ställen på kvinnokliniken – så jag tror nog att jag är i ganska bra balans för att föda barn.

Så godnatt ett litet tag, allihop. Jag håller er uppdaterade.

Att var hemma igen.

Silkesapan

Ja, som förväntat är jag nu hemma igen och väntar på att det ska börja göra ont som fan. Dag (som inte alls hade hästsvans) skulle mest konstatera vattenavgång, men det räckte med att jag hoppade upp och la mig tillrätta så konstaterades det över hela bristen om vi säger så. Så han tog ett steg tillbaka istället och viftade lite med en penna o luften och sa att det inte var någon idé natt titta närmare på det där.

Så nu är jag hemma och ska lägga mig i soffan och klämma i mig en pizza, sova lite och vänta på att det blir outhärdligt. Tack snälla ni för alla hälsningar! Ni är fina, ni.

Att vara på kvinnokliniken

Livet

Tjahapp. Nu ligger man här i en skinnfotölj med ett skärp på magen som mäter värkar, och gapskrattar med Nelly och frågar sköterskorna om gynekologen (som tydligen heter Dag och ska glutta i min vajajna om en liten stund) har hästsvans – för då får han fan inte titta. Mannen är aningen besvärad men finner sig ganska snabbt.

Japp. Här går det framåt 🙂 Håller er underrättade.

Att ha blivit nåt kilo lättare.

Silkesapan

Tjahapp där gick vattnet minsann. Var aningen svårt att avgöra först vad tusan det egentligen var som pågick, men nu några deciliter senare kan vi nog konstatera att jodå; det måste vara vattnet.

Så nu har jag ringt Nelly och väntar på att mannen ska komma hem så att vi kan åka in och titta läget. Värkar? Skulle mer kalla det sammandragningar, inte värre än mensvärk, så jag kommer nog hem idag igen i väntan på att det ska starta igång ordentligt.

Men heja heja! Det kanske är en punktlig grabb jag har ändå?