Att fundera på det där med bloggträff.

Livet

Hörni. Jag har tänkt på en sak. Vi är ju en hel del som skriver och som läser och som bor här i Malmötrakten. Ska vi inte ta och sy ihop nånting? Inget avancerat, bara ta en lördag då det känns som om vädret kan vara snällt mot oss och träffas i Slottsparken för någon timmes picknick och struntprat och ”hej-jaså-det-är-du-som-är-du”. Jag vet att det finns många som jag gärna skulle vilja träffa, iallafall, både såna som har egna bloggar och såna som läser.

Vad tror ni?

Att ha placentahjärna.

Lutande Huset

Just ja! Jag har ju helt glömt bort att visa er hur skåpet blev! Efter mycket om och men blev hon tillslut vit och sliten och nu står hon och visar upp sig i hallen, och även om det är härligt att hon är färdig så är det samtidigt lite sorgligt. Det är ju själva pillandet som är roligast. Egentligen.

Ja, vad säger man? Alla dessa skåp. Jag får bara inte nog.

Att ha söndagsshoppat.

Livet, Silkesapan

Det blev en liten tur för Leo-shopping idag. Bara de där sakerna jag har fått för mig att jag verkligen behöver, som en bärsele och en babysitter och en skötbädd och någon slags blöjgrunka och ett babygym. Och idag passade vi på att provköra barnvagnar också, vi drog ner dom från sina små uppställningsplatser och flängde fram och tillbaka i butiksgången och råkade riva en eller annan inredning men nu tror jag att vi har hittat en vinnare. Varken jag eller mannen är ju några amazoner så när vi hittade en nätt sak från Emmaljunga som passar pygméer som oss var det nästan tjoande och hajfajv som gällde. Att det ska vara en sån djungel.

Men nu är vi iallafall tillbaka och medan mannen bråkar med Klippo där ute tänkte jag ge mig på ett lapptäcke till. Bara för att det är så förbaskat roligt.

Att gå igenom rum för rum.

Lutande Huset

När jag är i fixar-tagen har jag tack och lov en tendens att iallafall ta ett rum i taget. Vilket rum skiftar lika oberäkneligt som vädret. Efter att ha varit Leos rum ett tag ligger det nu lite på paus i väntan på den där jäkla tapeten, förra helgen fick jag helnippran och gjorde om hela sovrummet själv och nu har jag tydligen spanat in mig på ”hallen” – rummet där trappan går upp till övervåningen. Det är inte så att jag tapetserar om eller byter golv, för själva grunden är jag nöjd med. Nej, det handlar mer om att byta plats på saker; hänga upp något nytt, bära in något jag nästan glömt bort, såga till något gammalt så att det får plats. Och så vidare.

Lagom för att hålla det där kreativitetskliandet i någotsånär schack en söndag.