Att ha landat här.

Livet

 

Och så landade vi här; pojkarna och jag, hos mamma och Göran i Småland.

Vi tjuvstartade helgen kan man säga, så kommer mannen och sluter upp imorgon i Drömmen. Underbart skönt att komma hem i lägenheten, slänga av sig väskan och sjunka ner i soffan och ta igen sig. Är lite sliten efter resan fortfarande och lite ur fas, tåjag behöver lite tid av ingenting i den mån det är möjligt.

och hörni; TACK från djupet av mitt hjärta för all er fantastiska respons på min och Clas Ohlsons film! Alla era kommentarer, mail och sms har liksom sköljt över mig och gjort mig alldeles gladgenerad och varm och tacksam. Vilket otroligt stöd ni är! Är så lyckligt lottad som har så mycket värme från er här inne.

Så t a c k igen och igen och igen.

Nu ska jag ladda batterierna lite så ses vi imorgon igen.

Att ha en film klar och ute!

Annons, Videos

REKLAMSAMARBETE CLAS OHLSON

 

Och så är filmen klippt och färdig och jag är en erfarenhet rikare!

Första samarbetet jag gjort där jag ska vara med i en större produktion och själv försöka göra samma sak som jag försöker göra på bloggen; ge av mig själv och inspirera och liksom nå fram på något vis till nån som kanske vill bli nådd. I Drömmen spenderade vi hela dagen och filmen är gjord helt utan manus och på alla vis skapad i samma stund som kameran sattes igång; filmen fick följa vad jag gjorde när jag gjorde det utan att ha funderat så mycket innan och jag hoppas att det märks; på ett bra sätt. Att bara göra och prata när tanken kommer och orden skapas utan att ha vänt på det för mycket innan.

Det var iallafall så det var som mest naturligt för mig. Utan tyglar, högt till himlen, inget tak.

 

 

Det blev mycket material (massor) och framförallt hade vi SÅ ROLIGT allesammans.

En av de bästa dagarna på jobbet jag har haft på länge.

 

 

Jag hittade ju mängder av superfina produkter på Clas Ohlson att jobba med, så den delen var inte svårt. Snarare svårare att begränsa. Ska vi klä en gran? föreslog jag febrigt via mail till uppdragsgivaren där jag stod i julhörnan i butiken med en kundvagn full av sådant som skulle packas ner och transporteras ut för att skapas med dagen efter. Ska vi klä en gran eller är det överkurs?

Det är nog lite överkurs, den här gången hade de sinnesnärvaro nog att svara och det var nog bra. Vi hade helt enkelt inte hunnit.

 

 

Uppdraget var ju bland annat att inspirera till en mysig utemiljö med belysning nu när mörkret kryper närmare, och att låta det följa med in. Stämning, helt enkelt. Och där jag sprang runt och pyntade och tände slingor och satte igång ljus kände jag själv hur julkänslan bara växte – hur mycket jag längtade efter den här säsongen. Att hämningslöst få lysa upp, mjuka upp, värma upp den här årstiden som kan vara så skoningslöst kall och mörk för oss här i norden, som saktar ner oss och får oss att längta in och hem.

Ni vet. Strössla mys över huset med sockerströsslare.

 

 

Och här är resultatet!

Den kommer kortas upp i flera olika sektioner sen vad jag förstått, men här är hela slutresultatet. Hur jag jagar pinnar i skogen, dukar bord, tänker kring utebelysning, klär ett äppelträd på ett möjligtvis ovanligt sätt, ger tips till barnrummet och pyntar framsidan för att skapa en välkomnande känsla. Och så lite drönarbilder från Drömmen, en vinkel ni garanterat aldrig sett förut.

Ja. Min första lilla produktion, och det med Clas Ohlson. Alla produkter hittar man HÄR.

Jag hoppas att ni ska tycka om den.

 

I reklamsamarbete med CLAS OHLSON, foto: Mikael Roos

 

Att ta en stunds ro även borta.

Resor

 

Jag hanterar inte högt tempo lika bra som jag gjorde en gång i tiden;

har ett större behov av återhämtning nu än innan. När ”lampan” varit tänd för länge måste jag dra tillbaka mig, släcka ner, samla kraft. Nu känns kanske inte två dagar i Paris som en grej man behöver samla kraft under kanske, men det är ju liksom inte bara nöje utan mycket jobb också. Resa, komma fram, direkt öppna väskor och dra fram kläder, på med sminket innan ljuset försvinner, sen ut med en väska ombyten och hitta ställen där ljuset slår vackert när det går ner. Fota, byta om i gränder, fota igen. Tillbaka (ganska stelfrusen) efter några timmar för att vara klar med fotograferingen för att solen gått ner för mycket, men då är det ju allt det andra jobbet som måste göras – det ”vanliga” som inte tar paus bara för att man är borta utan som byggts upp under tiden man rest och suttit i taxi och plockat kläder, och som väntar på hotellrummet de luckor på dygnet man helt enkelt inte har ljus nog att göra annat.

 

 

DÅ tar jag en paus.

Fyller upp badkaret med varmt-varmt vatten och kryper ner med takåsutsikten åt ena hållet och värmer upp mig under tiden datorn står en bit bort och sänder bröllopsbilder via Dropbox från senaste jobbet och mailen är halvt avbetade (en något övertaggad representant för nåt företag som vill att jag ska skriva om drakar tror att maila mig flera gånger om dagen för att fråga varför jag inte svarar är lösningen på hans problem).

Så himla skönt. Återhämtning, eller iallafall en liten platta av paus. Liiiite besviken över att det står en cola på badkarshyllan och inte ett glas champagne skriver en trogen följare på Instagram och jag håller med; men när det varit en lång dag är en burk cola mer lockande.

Champagne finns det tid för sen.

 

SANTAL 33 heter doften i de där flaskorna av deras egna märke som finns på varje rum på Le Pigalle och för mig är den doften P A R I S med stora bokstäver. Vår i Paris med en värmande sol och ystra människor, höst i Paris med halsdukar istället för sjalar och årets första månad i Paris med lager på lager av kläder och rök som stiger ur munnen när man går utanför hotellet och säger åh herregud! åt varann när kylan är som en vägg.

Jag tvålar in mig tre gånger bara för att.

 

 

Och så ännu mer varmt vatten, huden blir alldeles rosig och värmen börjar komma tillbaka inifrån och jag bryr mig inte ett dugg om att jag har gardinerna öppna och att nån i någon takvåning nånstans säkert kan se mig sitta där och bada om de skulle råka titta ut genom sitt fönster – jag är i Paris och jag har återhämtningstid och om någon timme ska jag sitta på en pinnstol i ett område jag aldrig varit i förr och äta ungefär ett halvt tryffelost med gaffel.

Man måste bromsa ner ibland för att hinna njuta.

 

 

Att vara hemma igen!

Lanthandeln

 

Hemma!

Bland pojkar och hundar och hjulen på bussen och den svaga doften av hav för att vinden ligger rätt, bland sprakande kakelugnar och en stjärnklar himmel och en kyla som bet tag i kinderna på kvällsrundan. Så skönt, det också. Att komma bort ibland, och att komma hem.

På väg in planet ringde veterinären och hade fått proverna på Tants knöl, och vad de kunde se var det en helt ofarlig fettknöl som vi hade hoppats – den satt ju bara dumt intrasslad bland ledband och behövde plockas bort iallafall, så imorgon när vi ska in och ta stygnen är det med ett lite lättade hjärta hos mig. Låt bara en hund tas ifrån mig i år har jag bett oräkneliga gånger, mer klarar jag liksom inte.

Och nu! Nu har jag fått filmen från Clas Ohlson så den ska jag kika på för första gången ikväll och hoppas kunna visa er imorgon, och så ska jag kasta mig i säng för det är mycket jobb de här sista dagarna innan helg för att jag sen ska kunna ta familjen till Småland och bara vara i någon dag utan för mycket som hänger över och måste ordnas när det är lördag/söndag.

Men hemma, det är jag nu. Hos de jag ska vara.

 

Att starta med frukost.

Annons, Resor

REKLAM MODESTO

 

Igår var det dags för dag 2 och vi startade med frukost! Såklart. Det måste man.

Där står Jenny utanför hotellet och ser väldigt pigg ut.

 

 

Vi gick dit vi alltid går; Buvette.

Där får man ost i skål att liksom sleva upp på sitt rostade bröd och det kan man ju helt enkelt inte vara utan. Jag drömmer om den där osten varje gång jag tänker på Paris, och visst har vi Roquefort hemma också men det blir ju liksom inte samma sak.

 

 

Menyn ser dessutom ut såhär.

 

 

Hej hej rese-sällskapet!

Där är Jenny och Micke, ja.

 

 

F R U K O S T.

Med stora bokstäver. Te ur en kanna som ser ut som en liten anka, ost, rostat bröd, rörsocker, latte till den som dricker kaffe och så glas för juice och vatten.

Sen var det dags att fota!

 

Och här ser ni några av bilderna!

En stickad klänning med härligt vippig kjol från SuperDry, stövletter från samma märke, fuskskinnbyxor till bra pris, tröja med liten trumpetärm samt snygga strumpbyxor med söm bak för de där lite festligare tillfällena (alla rosa text är klickbar). Alla outfitbilder är det Micke som tagit. Och hörni, på tal om strumpbyxor; missa inte de med alpacka!

Och med koden PARIS har ni 20% på allt hos Modesto, ink rean, dagen ut! Hela utbudet hittar du HÄR.

Nu ska vi mot flygplatsen så ses vi alldeles snart igen <3

Fin onsdag så länge!