Att säga hej till vardagsveckan.

Livet, Mode - Skönhet, REKLAMLÄNK ASOS

 

Och så blev det vardagsvecka!

Huuu.

Men strunt i det. Vi kan istället titta på hur jag såg ut i fredags när jag var inbjuden på fest hos Miinto i Köpenhamn? De skulle ha en fest för att bland annat lansera deras nya kommande koncept, så jag tog med mig Frida och åkte dit för att nätverka runt lite och tänka på annat än Nellys stundande möhippa som jag var så nervös över att det inte var klokt. Men mer om möhippan imorgon, nu tittar vi på fredagen så länge.

 

 

Jag var nästan helt klädd i Zara tror jag? Förutom trenchen med puffiga ärmar som kommer från Asos (HÄR <- reklamlänk). Toppen fanns på Zara i våras, byxorna köpte jag i början av sommaren, skorna är också Zara men nog 2-3 år gamla och örhängen och den lilla sjalen runt håret är Lindex om jag inte minns fel.

Jag tror att det här var första gången jag hade kläder på mig på runt 5 veckor? Ja alltså, jag har ju inte varit naken, men det var nog första gången jag sminkade mig och satte på något annat än jeans eller mjukisbyxor eller till-stranden-klänning sen jag åkte till Småland med pojkarna. Eller? Gud. Dagarna flyter verkligen ihop, minns knappt vad vi gjort.

Det är en del av vad jag älskar med Drömmen, förresten. Att bara skrota runt, helt gömd från alla former av socialt liv i flera veckor i sträck. Jag blir nästan folkskygg i slutet. Men sen älskar jag att få komma tillbaka och vara social igen, helt ny på nåt vis och fylld på energi.

 

 

Och här var mitt fabulösa sällskap!

Vi har alltid roligt ihop, Frida och jag. Det pendlar nåt vansinnigt mellan riktigt djupa, ömtåliga saker till fnitter och oväsentligheter när vi pratar, utan att man egentligen tänker på övergångarna.

 

 

Och där inne såg det ut såhär!

Det var jättetrevligt – vi träffade många nya bekantskaper och skrattade säkert alldeles för mycket, och så kom det en dansk artist och rev av typ 5 låtar och vi hade INGEN aning om vem det var, men danskarna var som tokiga och kunde varenda låttext och filmade sig alldeles lyckliga med mobilen när han sjöng i bakgrunden. Jag skulle tippa att han var typ en dansk motsvarighet till Timbuktu eller Måns eller nån, ungefär den reaktionen var det på danskarna som det skulle varit på ett gäng svenskar om Måns klev in och dansade loss lite på en fest.

Ja, och sen åkte vi hem för jag hade ju en hippa att ta hand om. Men den tar vi som sagt sen.

Nu tacklar vi den här måndagen först, inte sant?

 

Att vara zzzzz idag.

Livet

 

Hej vänner!

Ett litet förinställd inlägg idag, för igår var det nämligen NELLYS MÖHIPPA wihoooo och med största sannolikhet är jag lika trött som Noah på bilden när ni läser det här. Så, så många timmars planerande och fixande och nu blev den alltså äntligen av. Jag tror (och hoppas) att vi hade det jätteroligt, och jag ska såklart in och uppdatera er med allt vi gjorde om ni nu inte hängde med på Instagram igår.

Men först; zzzzzz.

Man får ta igen sig lite efter nåt sånt.

 

Att ha ett säsongsredo växthus!

REKLAM SKÅNSKA BYGGVAROR

 

Hur fint blev inte det där då?

Alla glasrutor är inte på plats på bilden eftersom jag ska spraymåla stommen i en mustig, engelskt grön färg hade jag tänkt – men allt annat är klart! Samma grus inne i som på gårdsplanen och runt odlingspallarna, och nästa gång vi är uppe en helg och jag har tid ska jag binda ihop växthuset med odlingspallarna genom att dra ut en liten gång med rabattavgränsare och grus från det ena till det andra och göra en liten ”fyrkant” runt växthuset också. Tror det kan bli toppen.

 

 

Där inne finns det plats för alldeles lagom mycket odlingslycka, kanske lite enklare att få en uppfattning om storleken när jag sitter i det? Ska ställa dit en odlingsbänk i vår och fixa lite spaljéer och sen ska där få växa melon, gurka, chili och som sagt nåt annat jag får lust till när jag plöjer Åbergs nästa vår. Det är lite trösterikt det där, att veta att det kommer ju en nästa vår också, att allt börjar om på nytt igen även om det känns väldigt mycket avslut just nu. Tills dess har jag dock kommit på att det går förvånansvärt bra att höstpeppa genom att tänka på hur mysigt det ska bli att vara här när löven skiftat färg och man kan plocka svamp och elda i kaminen och baka bröd. Och för att inte tala om julmarknaden! Ho hoo. Men den är kanske lite för tidigt att peppa för redan nu i och för sig.

Men iallafall;

ett stycke växthus på plats, och en liten hjälp att längta redan till nästa vår.

För den kommer igen, hörni. Det vet vi säkert.

 

Att ha sommarlyckliga barn.

Drömmen


 
 

Åh vad det grämer mig att vardagen börjar nästa vecka!

Det är ju så vansinnigt härligt att se killarna; hur de n j u t i t av den här sommaren, både tillsammans och var för sig. Framförallt Noah tror jag; han har varit naken och fri mest hela tiden och vandrat runt i trädgården och tagit sig ett dopp i den lilla poolen närhelst han velat och tokvägrat kläder snudd på dygnets alla timmar. Han har varit skitig konstant och har myggbett över hela kroppen och har stickor i fotsulorna man får dra ut med pincett och varje centimeter av honom är ett sommarbarn.

 
 

 
 

Han har hittat på hyss och lekt med sin storebror och lärt sig nya ord och sovit länge på morgnarna, utslagen och med röda sommaröron.

 
 

 
 

Och tagit sig små pauser då och då.

Ser du honom? Där i hörnet?

 
 

 
 

Älskade.

 
 

 
 

Men nåt jättehårt uppvaknande blir det inte nästa vecka,

jag ska göra mitt bästa för att ge superkorta dagar till en början, ge det tid att vänjas in igen. Och så tänkte jag försöka ta dom till Tivoli någon gång i veckan också, så att det blir ett avbrott och inte vardag sådär pang på. Jag har ju möjligheten att göra så, något jag är oändligt tacksam över och som gör den där uschnejintesemesterslutredan-känslan lite, lite mindre. Och vad det gäller Drömmen är ju säsongen inte slut, bara möjligheten att vara där på vardagarna. Vi har verkligen maxat tiden den här sommaren, jag som egentligen skulle hem i onsdags för att gå på modemässan beslutade att inte alls göra det utan stanna kvar i år istället och njuta av tillsammanstiden och de få dagar som är kvar.

Man känner ju alltid så, tror jag? Den där ledsamheten när semestern tar slut, tomheten som kommer en liten tid tills man hittat balansen i vardagshjulet igen och börjat njuta av den också, om än på ett annat sätt.

För barnen var det en fin sommar, från början till slut. Det ser man, om inte annat, på blondare lockar, myggbett och små flisor i fotsulorna.

 

Att baka rabarberpaj extra allt.

Recept

 

När man har rabarber måste man ju baka rabarberpaj, inte sant?

Våra har blivit gigantiska där ute i odlingslådan; från att ha varit tre små skruttiga plantor hänger de nu tunga över kanten och ber om att få bli skördade. Så jag försöker rycka några då och då och göra goda saker av, och sist ut var en paj som blev SÅ HIMLA GOD.

En slags smulpaj med en twist kan man säga.

 

Du behöver:

Några dl skuren rabarber
200 gram smör
2 dl socker + 1 dl till rabarberna
1 dl ljus sirap
2 tsk vaniljsocker
6 dl mjöl

Gör såhär:

Sätt ugnen på 180 grader och smörj en pajform.

Blanda rabarberna med 1 dl socker och lägg i pajformen. Rör socker och smör luftigt i en bunke (jag tycker det är enklast med flytande smör), I med sirap, vaniljsocker och mjölet och rör ihop till en grynig/smulig deg. Häll degen över rabarberns och in i ugnen i ca 25 minuter (tills täcket fått fin färg).

 

 

Serveras med vaniljvisp som du gått loss på med elvispen tills den är nästan som vispad grädde. Alltså mmmmmmm. Pajen blir lite seg och kola-smakande och det är så himla gott mot rabarberns syrliga!

Så ska du plocka lite rabarber som du inte vet vad du ska göra med så vet du nu.

Mumma.