Och så har man firat midsommar.

Bland så mycket människor, hundar, skratt och kvällssol att jag måste dela upp inlägget i flera för att det inte ska bli en mindre bok.

Jag kände mig sommarfin (och ett-och-ett-halvtårings-anpassad) i billig klänning som känns mer okej att kräla runt i jord med/gunga/jaga/klättras på, perfekt hårband för att göra frisyr och sen lite ljusa smycken. Hårbandet var toppen eftersom det bara var att trä det på huvudet och sen vända håret upp och stoppa ner topparna under själva bandet för att man skulle se vettig ut.

Och sen var jag redo.

 

 

 

Vi spenderade dagen hemma hos Fuffe bland vinrankor, vidder och översvallande grönska. Det var så idylliskt att det nästan var tramsigt; alla dessa generationer samlade på en och samma plats och åt midsommarmat, lekte lekar och pratade med varann tills luften var ett enda mjukt sorl av röster.

Och Banditen var med och var vacker som vanligt, såklart:

 

 

Hon är så fin den kvinnan att man smäller av.

Och så hade vi med oss Nelly (man kan aldrig vara utan Nelly) och på vägen dit hade dom startat en hashtag åt Fru Sederblad som var i Danmark och inte hos oss, och därmed var så saknad att det var påtagligt, och tillsammans satte vi tre igång med att fixa den utlovade efterrätten så snart vi kom fram.

Att fixa tårta åt över 50 personer tar ju sin lilla tid. Och utrymme.

 

 

 

 

 

Så där startade vi midsommarfirandet, tillsammans i festlokalens kök, fnissandes och småpratandes över litervis av vispad grädde medan Buse spatserade omkring bland de andra gästerna och deklarerade att festen minsann var hans, och mannen stiftade nya bekantskaper bland äldre damer som fick söthetsdåndimpen av Busens kransbeklädda hatt och ville nypa kinder och prata mullimullimuuu (dock inte med mannen utan med Buse då alltså).

Och sen följde timmar av femkamp, poolplaskande, fyrhjulningskörning och gräsmattesittande – men det får vi ta i nästa inlägg, för jag har en lasagne i ugnen och en man hemma och en kväll som planeras att innehålla inte mycket mer än Criminal Minds, mat och alldeles för mycket chips.

Men vilken dag det var igår! Ett täcke för själen.