Att höra det ryktas om vår.

 
 

AT2B9124

 
 
 

Det ryktas om att våren ska komma nu.

Redan i helgen sägs det, men jag tar inte ut något i förskott. Visst nickar det vårblommor ute på gräsmattan och påskliljorna har redan skjutit upp ur rabatterna och gjort sig redo att blomma, men riktig vår har vi inte känt av ännu. Ni vet, när luften doftar jord och det är milt utan att vara varmt och när solen är framme utan att jagas bort av vinden. Men den riktiga våren kommer ju.

Och kanske redan i helgen.

 
 
 

AT2B9143

 
 
 

Och jag är väldigt gravid, som ni vet.

Har mycket sammandragningar nu och har haft den senaste veckan; sådär så det känns som om nån vakuumförpackar stackaren där inne kraftigt. Dom gör inte ont, men dom är starka och jag minns så väl hur det var samma med Buse – dock vet jag inte om det började lika tidigt med honom? Men sammandragningar har jag och väldigt gravid är jag och har nu kommit till den där perioden där alla jag möter tittar på mig och säger oooou nu är det ejnte lång tid kvaur? (skånskan, ni vet) och sen tar sig för bröstet när jag svarar hm, jo, sju veckor är det nog allt. En majoritet tror att jag ska släppa fostervatten vilken dag som helst och backar nästan fysiskt av rädsla för att det ska skvätta på deras skor.

 
 
 

AT2B9146

 
 
 

Jag börjar längta lite, lite efter mer variation i garderoben. Byxor! Åh gud vad jag vill ha byxor, riktiga sådana utan mudd. Och skjortor som går att knäppa och blusar i silkiga material utan stretch… Mmmm. Men det finns ju väldigt mycket som faktiskt fungerar och som jag kan ha och vara glad över. Ni vet att jag älskar Vintage by Fé och jag har längtat så himla mycket efter att deras vårkollektion ska komma ut i butikerna eftersom jag sett två plagg som jag trodde skulle kunna funka – den här klänningen på bilden och en kimono i samma tyg. Så när jag såg att Miss Everyday fått in båda mailade jag henne och frågade om hon trodde att jag kunde få plats i klänningen trots att jag är höggravid, och efter att ha testat på sig själv med en kudde under klänningen (ha ha ha) var hon tveksam men skickade gärna med en påse för retur om det inte skulle funka. Så jag beställde hem både kimonon och klänningen för att prova (båda finns här), men behövde inte ens öppna kimonon för klänningen (som jag helst ville ha) funkade ju faktiskt hjälpligt trots att den är one size – och kommer framförallt vara mycket användbar i sommar när han är ute och man fortfarande inte är så sugen på tajta fodral. Dessutom lär den ju vara snyggare utan jättemagen. Så, klänningen får stanna och kimonon åka tillbaka. Och jag får känna mig lite fin trots att folk tror att jag ska skvätta fostervatten på dom varje gång vi möts.

Men denna torsdag i mars är jag alltså väldigt gravid och väntar på våren.

Vad gör ni?

 
 

cherry

Att ha som lugnet efter stormen.

 
 

AT2B9091

 
 
 

Såhär ser det ut hemma just nu.

Flickorna sover tripp trapp trull i sängen och jag skulle gärna göra dom sällskap. Efter gårdagens ”avslut” är jag helt mör i kroppen och outgrundligt trött, sådär som man kan bli när något man varit spänd inför länge slutligen lossnar och lämnar rum för annat.

Så skönt, men samtidigt så sövande.

 
 
 

AT2B9097

 
 
 

Och lilla Spöket är en självklar del av familjen nu.

Framförallt Tant har tagit henne till sig (Tooka står ut som med allting annat i livet, men är ju inte överförtjust) och låter den lilla ligisten tugga, klättra, sova på och kring henne hela dagarna. Jag fattar inte hur hon orkar ibland, men hon har också livats upp av att ha en unghund hemma och har blivit mer valkig och lekig själv. Som om år har runnit av henne.

 
 
 

AT2B9093

 
 
 

Den där uppsynen, alltså. Den går ju inte att värja sig mot.

Och hörni!

Tack för alla lyckönskningar igår. Ni är bannemig de bästa som finns och jag är så tacksam över denna våg av kärlek ni skickar, det vill jag att ni ska veta. Det är obeskrivligt. Tack tack tack.

Det här blir en fin resa att ta tillsammans.

 
 

cherry

Att veta när det är dags.

 
 

AT2B8810

 
 
 

Den 27 april.

Den 27 april 2015 kommer vår son att plockas ut, om han nu inte bestämmer sig för att brådska på det hela lite och försöka smita ut tidigare. För ja; vid dagens möte på specialistmödravården beslutades det om kejsarsnitt utan omsvep och utan konstigheter. Läkaren var varm och gestikulerande och sa jag har läst din journal och förstår att du inte vill gå igenom det där igen – det skulle inte jag heller vilja och det ska du inte behöva. Och så frågade han vad jag ville veta om snitt, berättade hur det gick till och var hela tiden noggrann med att jag var trygg i vad han pratade om. Och han förde diskussionen utan pekpinnar, statistik eller skräckexempel.

Han lyfte tio ton från mina axlar.

Så den 27 april åker vi till Lund för att möta lillebror; mannen och jag. Och jag kan nu andas fritt och utan stress, och vetskapen om att dom har en plan även om han bestämmer sig för att komma tidigare ligger som ett spegelblankt vatten inom mig.

Lugn.

Den 27 april kommer han, och innan dess -

bara lugn och ro och en känsla av att kunna andas.

 
 

cherry

Att ha finfikat.

 
 

AT2B9069

 
 
 

I söndags var vi återigen och finfikade på Olof Viktors.

När kan man börja kalla det en tradition?

Men deras morotskaka är ju to die for och miljön är så vacker och mannen hade ett ärende till Ystad i vilket fall, så jag och Buse följde med för att passa på att just finfika. Och trots att det som sagt snöade ute så var stämningen på topp.

 
 
 

AT2B9043

 
 

AT2B9038

 
 
 

Nom nom nom….

 
 
 

AT2B9040

 
 

AT2B9055

 
 
 

Deras focaccia med kräftor och chili-aioli? Dör.

 
 
 

AT2B9046

 
 
 

Och till morotskakan en varm choklad med vispad grädde. Snöar det så snöar det och då är det snudd på obligatoriskt med varm choklad.

Och idag skulle jag alltså flugit till Stockholm för att spela in podd – men Annikas lilla Smacks har blivit sjuk så nu blir vår inspelning den dag jag från början trodde att det skulle vara – på nästa tisdag. Så jag kastade mig på telefonen igår för att se om den tid på specialistmödravården jag var tvungen att avboka nån timme innan eftersom jag inte både kunde vara där och i Stockholm fanns kvar och det var det. Herregud vilken lättnad. Just att jag fick flytta min tid hos specialistmödravården var ju det jobbigaste med att ha tagit fel på datum (och så slog min graviditetsinsomnia till inatt och tyckte att jag skulle gå upp och kika på bokföring klockan 00:22 och sen inte somna om, så jag är lagom gungig och snabbtänkt idag kan jag säga).

Men nu är vi alltså på banan igen; jag har tid idag och beger mig till Lund i eftermiddag och så får vi se om jag får ett datum för snitt eller om det blir den gamla hederliga vägen när herrn i magen bestämmer sig för att komma ut. Det ska bli så himla, himla skönt att få ett avslut på det här, att kunna slappna av i att veta hur det kommer att bli.

Håll tummarna för mig, ok? Att något beslutas idag.

Jag håller mina.

 
 

cherry

Att få 20% på allt.

 
 

nantucket

 
 
 

Är det dags att fylla på vårgarderoben lite? Då är detta något för dig!

För i samarbete med Nantucket ger koden våryra hela 20% på samtliga godbitar på deras sida! Där inne finns fint från Lexington, Malene Birger, Odd Molly med mera. Som bland annat sakerna på bilden ovan; en blus från Malene Birger, blazer från Maison Scotch, härlig kjol från Lexington, sjal från Malene Birger och himmelsblå topp från Yerse.

Koden gäller till och med på söndag, och allt hittar ni HÄR.

 
 

cherry

Att iallafall ha håret i toppform.

 
 

AT2B8749

 
 
 

Och så blev det vecka 32.

Jag är stor nu, tung, otymplig. Och även om jag hittills inte samlar lika mycket vätska som med Buse, så börjar anklar och händer svullna på kvällarna och jag sneglar lite lätt mot näsan varje gång jag ser mig i spegeln för att se om den börjat anta Körberg-proportioner ännu.

Vi är inte riktigt där ännu, men kanske snart. Jag kommer aldrig vara en nätt liten graviditetsälva.

 
 
 

hd2

 
 
 

Men något jag är så himla glad över är håret!

Det blev ju så dåligt ungefär en tre, fyra månader efter att Buse föddes och sen har det liksom inte riktigt hämtat sig tillbaka till 100%. Men nu, nu är det som det var innan min första graviditet – tjockt och livfullt och så som jag var van vid att det en gång i tiden var. Så jag njuter av det nu, med full vetskap om att vi kanske har en sisådär fem månader kvar tillsammans innan vi återigen ska skiljas. Lite som ovänner.

Men vi är inte där än.

Och det är väl inte bara graviditetshormonerna jag har att tacka. Böddis mjuka omvårdnad och Moroccan Oil i två månader har gjort sitt det också. Oavsett så är jag så himla glad att det är tillbaka, om så bara för någon månad.

 
 
 

AT2B8801

 
 
 

Hej hej bebisen där inne! Snart ses vi.

Ja, annars då? I vecka 32? Inte sådär hemskt mycket att rapportera mer än det tunga och foglossningen och känslan av fabulöst hår. Nu är jag glad för allt extraskinn jag har kvar sen Buse, för magen är *peppar peppar* än så länge intakt och jag marinerar den minutiöst med gravidolja för att försöka hålla det så.

Annars är det väl som det är mest såhär i slutet på en graviditet; en evig längtan och det där pirret i magen som överröstar allting annat.

Det som sen blir kärlek till någon man väntat på i hundra år och längre.

 

(Kläderna? Gravidjeans från H&M, ett gammalt linne från Asos Maternity och så en klassisk Japan Knit – en modell jag aldrig tröttnar på och som känns väldigt användbar även efter att han är ute – i gråblått som finns här).

 
 

cherry

Att ha fått en skymt av det.

 
 

AT2B8991

 
 
 

Ser ni?

Vårljuset.

Vi fick en skymt av det igår, och jag var snabb med kameran. Och tur var väl det, för idag har det öst ner regnblandad snö i ilskna streck över åkrarna och vi har huttrande sett på och konstaterat att det där med vår nog flyttades fram en bit till.

Men igår. Då var det nära.

 
 
 

AT2B8999

 
 
 

Flickorna är snabba att skaffa sig en solplats. De liksom absorberar värme som jag själv gör; jag är också en sån som kan ligga hur länge som helst i stekande solsken utan att knorra av olust. Snarare tvärtom. Jag njuter av det; av värmeabsorberandet. Om det inte är den fuktiga, blöta sortens värme – den klarar jag inte.

Men den torra, karibiska. Åh. Den frodas jag i.

 
 
 

AT2B9014

 
 
 

Bredvid träsoffan står en korg från PB Home som jag inte riktigt vet vad jag ska ha till ännu. Men den är vacker, och det är väl också en funktion antar jag. Och mattan har ni sett innan; en Chhatwal&Jonsson. Deras mattor, alltså. Och ja; deras kuddfodral och överkast och lakan också för den delen.

Så fina allihop.

 
 
 

AT2B9021

 
 
 

Den var på besök igår; vårsolen.

Smygvarm och lovande och liksom släpande in genom våra fönster.

Och då känns det mer okej att snöblasket tagit över idag och att allting återigen blivit brunt och grått och alla nyanser där emellan. För igår var det plus åtta grader och det var torrt och här inne kunde flickorna ligga på en soffa och absorbera värme som njutande katter.

Det närmar sig. Det gör ju det.

 
 

cherry

Att ha placentahjärna.

 
 

AT2B8958

 
 
 

Igår var vi på Leos Lekland.

Herregud, alltså. Vilket ställe. Man är ju som i ett töcken när man väl kommer därifrån, efter timmar av lek och skrik och så mycket barn att jag ibland tror att jag ser dubbelt.

Men Buse tycker att det är typ det absolut roligaste i hela världen och det gör det värt besväret. Hundra gånger om. Dessutom är jag numera så gravid att jag helt legitimt kan sitta i en soffa och läsa en bok under tiden mannen får åka rutschkana och kliva i bollhav.

Ho ho ho. Man får ju inte vara dum.

 
 
 

ll

 
 

AT2B8968

 

Buse var sjukt pepp såklart.

 

AT2B8986

 
 
 

Och jag hade väskan full med proviant.

Men när jag sitter där och laddar upp en bild på Instagram och äter mitt godis, så ser jag att Annika skriver och uttrycker sin fasa över att jag vågar vara på ett lekland så nära inpå tisdag när hon själv går hemma och tuggar Spirulina. Vadå tisdag? tänker jag. Det är ju inte förrän NÄSTA tisdag vi ska…

Men nej.

Såhär är det. Jag och Annika ska spela in några gravidpodd-avsnitt för Joller vilket har varit bestämt sen ganska långt tillbaka. När jag bokade det här så pratades det hela tiden om vecka tio hit och vecka tio dit, och sen blev det bestämt datum en tisdag och biljetter bokades åt oss och hej och hå. Problemet är bara att jag med min placentahjärna har skrivit in den tionde mars i min almanacka – en tisdag. Fast det är inte den tionde mars vi har bokat, det är den tredje mars. I vecka tio. Så där satt jag alltså igår på Leos Lekland och stirrade i kalendern som hade andra saker bokade nu på tisdag och undrade hur i hela helskotta det här gick till. Här har jag gått i godan ro och tänkt att jag har gott om tid på mig att förbereda mig (typ lyssna på en podd, för jag lovar och svär – jag har aldrig hört ett poddavsnitt i hela mitt liv) och planera lite med Annika och så, och så visar det sig att jag ska flyga till Stockholm om tre dagar och leverera.

Ja, ja.

Det kommer att ordna sig. Jag får boka om det som jag bokat in på tisdag (attans) och så får jag ringa Annika idag och så får hon upplysa mig om poddar och andra livsnödvändigheter och sen kommer det gå hur fint som helst. Annika och jag har så himla roligt när vi pratar, så det är jag inte det minsta orolig för. Jag är bara så glad att hon skrev det där på Instagram, annars hade det stått en studio och väntat på mig på tisdag medan jag var kvar här nere i Skåne och lullade… Gud. Jag svettas av bara tanken. Jag hatar sånt där.

Så! Poddavsnitt på tisdag. Vi kommer att prata om det mesta som rör graviditet och hur vi upplever saker tror jag – men kom gärna med förslag. Vad skulle ni vilja höra oss prata om inom ämnet? Något särskilt? Så försöker vi få med det ni önskar.

Det blir bra det här.

 

klänning gammal, tröja här, väska från malene birger, sjal malene birger och skor primeboots.

 
 

cherry

Att knappt tro att det är sant.

 
 

AT2B9037

 
 
 

Tänk.

Om två månader finns det någon där. En liten, efterlängtad som just nu sparkar precis överallt och ibland trycker sig mot magen så det känns som om han är på väg ut genom naveln.

Det är så stort att det inte går att greppa.

 
 

cherry

Att duka till fest och annat.

 
 

AT2B8402

 
 
 

Det har ju kommit riktigt bra hittepåväxter nu för tiden!

Just magnoliakvistar har jag sett lite här och där i år (som de på XxxLutz, eller de här som jag hittade i en liten blomsterbutik) och dom funkar finfint som dekoration tycker jag. Antingen kan man ju göra hela träd genom att fästa dom med ståltråd – lite som vi hade på vårt bröllop, fast på den tiden fanns det tyvärr inga bra fejkmagnolior så jag fick göra silkespappersblommor istället, eller göra mindre saker om man nu inte vill gå komplett bananas hemma. Som här i Buses rum; där dom helt enkelt får stå i en vas tillsammans med körsbärsgrenar. Har man lite grövre grenar i en vas så går det ju att klippa loss själva blommorna och vira dom i olika höjder så blir det lite mer levande.

 
 
 

AT2B8404

 
 
 

Just på ställen där det faktiskt är helt okej att gå bananas, som på fester eller dop eller bröllop eller i ett barnrum, tycker jag att det är fantastiskt när man faktiskt tar i. Som att dra in hela träd och dekorera dom, eller att göra maffiga bordsdekorationer som ser till att det händer lite på höjden. Just när man gör festdekorationer måste man ta i lite tycker jag om man vill få till den där åh herregud-känslan. Och vill man inte gå överbord är ståltråd och mindre grenar och fuskblommor hur bra som helst.

Ska vi kika på lite festdekorationer jag gjort?

Den här till exempel som jag gjorde till mitt dåvarande jobbs firmafest när jag var gravid med Buse. Minns ni? Temat var ”En midsommarnattsdröm”.

 
 
 

sf101

 
 

sf1

 
 

sf9

 
 

sf8

 
 

sf21

 
 
 

En så, så rolig kväll! Och alla var så vackra i sina maskeradkläder och fe-vingar och fantasiparaply.

Här använde jag träd och väldigt kraftiga grenar som bas och fyllde på med fejkad murgröna, fejkrosor, lite riktiga blommor i oasis, ljusslingor, vindruvsklasar, lyktor, mossa med mera.

 
 
 

20261_236768446580_585356580_3789805_5794779_n

 
 
 

Och ovan ser ni en gammal nyårsdukning i den lägenhet vi bodde i då. Trollhassel, silverljusstakar, ljusslingor och julpynt i mindre format fick vara basen, och i och med att grenarna på trollhassel är så tunna gör det ingenting att de bygger på höjden då och då eftersom man fortfarande ser varann över bordet.

 
 
 

Untitled-17

 
 
 

Och så vårt bröllop, ja.

Där gick jag ju komplett bananas med marshmallows, pastellfärgat godis, små skyltar, magnoliaträd från danmark, pärlor, hittepåfåglar, små pins att fästa på varje gäst, fjädrar, smutsrosa rosor och ett cirkustältstak gjort av ljusslingor. För att nämna något.

(Alla bilder har Mikael Stiller tagit, han är så bra).

 
 
 

DSC5613_Edit

 
 

DSC6331

 
 

DSC6672

 
 

Untitled-21

 
 
 

Jag gjorde egna inbjudningskort och som ovan; egna program till kyrkan. Som i sin tur var dekorerad med fejkrosblad och vindsnurror. (Det är många som mailat och frågat om jag vill sälja mina gamla bröllopsdekorationer – men dom är inte till salu. Det mesta finns ju inte kvar, men det som finns kvar har alldeles för stort affektionsvärde för att göra oss av med).

(Fler bilder från bröllopet om ni inte sett dom, finns i kategorin ”äktenskapet och bröllopet” här åt höger).

Och minns ni strandbilderna åt Nyblom Kollén? Där hade jag ett bröllop i huvudet också, fast i mycket mindre skala:

 
 
 

AT2B90721

 
 

nk1

 
 
 

Så ja, där var lite tips och förhoppningsvis lite inspiration om ni har en stundande fest eller bara vill gå loss lite extra någon gång. Det behövs oftast bara en stege, ståltråd, lite tålamod, lite saker ni hittat i naturen och en gnutta galenskap för att skapa stämning.

För just att få skapa miljöer och dukningar – det är nog bannemig nåt av det roligaste jag vet.

 
 

cherry