Att säga TGIF och peppa för helg.

 
 

3V6A6720
kavaj – malene birger // skjorta – ralph lauren // jeans – one teaspoon (här) // skor – a pair

 
 
 

Ni vet; vissa fredagar är sådär extra mycket fredag att det liksom känns i hela kroppen på något vis? Idag är en sådan. Jag vill ta mig in till stan och bunkra upp med lite god mat och fylla på med ett doftljus eller två, och sen låsa in mig här hemma med pojkarna och laga middag och kanske till och med provelda i någon av kakelugnarna om regnet bestämmer sig för att vara här ikväll också. Åh.

Och så fyller ju Buse år snart! Eller ja, snart och snart, men om en månad. Och nu känner jag väl att han blivit så gammal att det är dags för ett kalas med kompisar? Inte bara med vuxna? Hans allra första ”riktiga” bjuda-hem-vännerna-kalas, och eftersom att kalasfixa kan vara något av det roligaste som finns så kan det möjligen vara så att jag redan nu börjar peppa för det här och surfar runt för att hitta silkespapper och annat som kan behövas för att göra pynt (just nu pendlar han mellan att vilja ha poliskalas igen eller piratkalas eller prinsesskalas, så vi får väl se vart det slutar). Eller vad tror ni? Är inte fyra år en ganska bra ålder för att ha några vänner över? Det känns så.

Och hörni; tack för alla peppande ord på Instagram och här igår när Buse fick rör och jag var en nojig en. Det är så himla, himla fint att ni bryr er och jag är genuint och uppriktigt rörd över er omtanke.

Ni är bäst.

 
 

cherry

Att kunna pusta ut.

 
 

3V6A7240

 
 
 

Det gick bra.

Det var en pärs för mammahjärtat att sitta och hålla sin stora, lilla kille när hans kropp blev narkostung och sen lämna honom där på bordet – men det hela gick så himla, himla fort och efter bara kanske en kvart fick jag gå in till honom igen och ligga bredvid honom när han vaknade.

Och nu är han precis som vanligt, fast hörande. Och DET är ofantligt skönt ska ni veta! Vi har testat hans hörsel snudd på hela dagen genom att viska till honom små ord och med förtjusning se att han reagerar och faktiskt hör vad vi säger, och inte bara vi är glada över denna upptäckt utan även Buse själv. Tro det. Att gå omkring och vara halvdöv blir väl ingen glad av.

 
 
 

 3V6A7243

 
 

3V6A7229

 
 
 

Och nu sitter pojkarna i soffan igen och läser böcker (det fick ju bli en sväng till bokaffären efter sjukhuset för lite nya böcker) och jag blir alldeles varmtung och mör i hjärtat när jag hör dom. Pojkarna. Tänk att jag har haft en sån tur.

Själv ska jag krypa upp i sängen och ringa runt lite. Vi är inte en sån familj som pratar varje dag, men vi ringer varann då och då och framförallt om vi har något särskilt att bolla, och lite beroende på vad man har att bolla så väjer man vem man ska ringa. Det har liksom alltid varit så; att vi sällan snackar bara för att snacka. Alla är så bra på olika saker; en ringer man för att få pepp, en för att få lugnande ord, en för att få skratta och så vidare. Nu står jag inför lite utvecklingar i bolaget i höst och då känner jag mig lite extra lyckligt lottad över att ha växt upp i en entreprenörsfamilj; det finns alltid någon att få stöd och råd från, någon som varit med förr. Som min pappa (driver företag i rekryteringsbranschen enkelt uttryckt) som alltid har vettiga saker att säga eller min bror (han är bland annat en av grundarna till Citadellet Likvidationer AB och sysslar med att avveckla och likvidera aktiebolag, så det är aaaaaningen mer uppstyrt än det jag håller på med ha ha – men behöver ni avveckla ett aktiebolag är alltså han er man) som alltid är brutalt ärlig och säger åt mig om mina idéer är helt ute och cyklar eller om jag är inne på fel spår. Det är en sorts rikedom det också.

Men.

Alla hemma, allt väl.

Det enda just nu som räknas.

 
 

cherry

Att skaffa rör på en älskad.

 
 

3V6A7177

 
 
 

Godmorgon!

Här är vi uppe ungefär hur tidigt som helst och ska bege oss mot sjukhuset för dom där rören. Så jag får titta in lite senare istället, men håll tummarna för att allt går bra är ni snälla.

Bilden är tagen från vardagsrummet in mot sovrummet, så ni ser först lite vardagsrumsvägg och sen den stora hallen (från den går trappan upp till au pairens rum strax åt höger) och så slutligen vårt sovrum. Det är alltså så det hänger ihop för er som undrat.

Men tummarna håll! Okej? Så hörs vi sen igen.

 
 

cherry

Att ha haft en milstolpe.

 
 

3V6A7201

 
 
 

Idag har varit en stor dag, för idag var nämligen Buses allra första simskoledag!

Tänk att han är så stor nu. Herregud. Eller att man själv nu är så vuxen att man har ett barn som går på simskola. Ibland slår det verkligen i huvudet med all kraft, det där.

 
 
 

3V6A7207

 
 
 

Det gick väldigt bra och han hade en alldeles egen hejarklack på läktaren som ni kan se.

 
 
 

3V6A7210

 
 
 

När vi kom ut var solen på väg ner och Buse var himla nöjd med sin alldeles första lektion och över att han fått hoppa som en groda från ena änden av bassängen till nästa. Lite mindre nöjd var han dock över att han inte fick simborgarmärket redan idag. Den där bristen på tålamod har han fått av sin mamma.

 
 
 

3V6A7226

 
 
 

Och hemma badade huset i gyllene kvällssol!

Och nu sitter vi i sängen och tittar på små filmer för barn på narkoswebben; Buse ska ju få sina rör imorgon så vi försöker förbereda oss så mycket vi bara kan och har just sett klart filmen där hunden Bella fått ett rör i örat av doktor Lena. Nu ska vi fortsätta med nån clown som har ont i magen tror jag.

Ha en fin kväll, allihop!

Här hemma ska det slocknas tidigt.

 
 

cherry

Att ha en skrivbordshörna färdig.

 
 

3V6A6504

 
 
 

Och så är den lilla skrivbordshörnan klar till vår au pair!

Hon behöver ju nånstans att sitta och surfa såklart (och hänga på Skype, hade jag varit så långt bort från det jag känner till hade jag velat Skype:a en hel del) och då tror jag att det här blir en bra lösning. Där ser ni väggfärgen lite mer också kanske, Lauthentique nummer 96 Poeder, som är sådär bra obestämbart smutsgrålilarosa som funkar fint till dom färgerna hon gillar. 

Och skrivbordsstolen, ja! Den blev ju bra där.

(Inlägget om skrivbordsstolen finns här).

 
 
 

3V6A6494

 
 

3V6A6497

 
 

3V6A6491

 
 
 

För att det inte skulle vara helt tomt och opersonligt när hon kom så satte jag dit lite posters från desenio med sånt som jag fått en uppfattning om att hon tycker om (rosa, mode, smink – ja ni vet), och så kan hon själv addera mer personliga saker när hon är här. Just det där med att fästa posters med washitejp är en så himla smidig lösning tycker jag, det blir inga hål och är bara att flytta om när man vill ha det på ett annat sätt.

Lamporna är skitsnygga tycker jag och kommer från IKEA (heter Ranarp) men är målade, dom också, i samma färg som skrivbordets ben – en slags mjukt mintig nyans som heter Dusty Green från Jean D’arc Living. Och så lite förvaringsmöjligheter, som dom där boxarna och böckerna (som går att öppna) från House Doctor som jag bara älskar eftersom dom både är snygga och väldigt praktiska, och den lilla kopparfärgade boxen jag fick av Jeanette när dom var här, den blev bra bredvid det andra.

Och så är alltså ännu en pusselbit redo för hennes ankomst, ännu en liten bit för att hon ska känna sig så välkommen det nu bara går.

Jag hoppas SÅ att hon ska trivas.

 
 

cherry

Att bli bubblig i hjärtat.

 
 

3V6A4736

 
 

3V6A4722

 
 

3V6A4779

 
 

3V6A4762

 
 

3V6A4778

 
 

3V6A4753

 
 

3V6A4744

 
 

3V6A4738

 
 

3V6A4777

 
 

3V6A4776

 
 

3V6A4729

 
 

3V6A4743

 
 
 

Dom här bilderna av Tage, Lisa, Olle och Spöket som jagar bubblor tillsammans med Buse älskar jag.

Inte bara för att det var en fin sommardag just den dagen när luften stod stilla i trädgården och gräset var alldeles varmt under fotsulorna, utan också för att den symboliserar så bra det jag tycker är finast med djur och barn tillsammans. Glädjen. Det där otvungna och fria på något vis. Och jag är så himla glad att både Buse och Noah har en möjlighet att växa upp med hundar så som jag själv gjorde, och även om jag nog aldrig kommer utöka med stall och höns och en fet katt som solar sig på gårdsplanen så får dom ändå en liten bit av det jag själv minns som allra varmast när jag var barn. Jag är ju uppväxt bland mängder av hundar och arabiska fullblod och änder och japanska silkeshöns och älgstudsare (mamma hade jägarexamen) och en envis, klotrund shettis vid namn Gullan som nästan tog livet av mig vid flertalet tillfällen men som jag älskade innerligt ändå (närmast att lyckas var hon nog när hon skenade med mig på ryggen och bestämde sig för att gena under en uppspänd stållina i grannens hage, vilket mycket väl kunde ha slutat med dekapitering om jag bara varit två centimeter längre). Det var tider det.

Så nej, kanske blir det ingen klotrund, envis ponny för pojkarna. Eller så blir det det.

Oavsett har dom iallafall fått jaga bubblor med hundar en sommardag i Småland.

 
 

cherry

Att beställa sina bästa sommarminnen.

 
 

3V6A6822

 
 
 

Ja där på kontoret händer nu mina bästa sommarminnen.

Det var dags att tömma telefonen igen (beställer ju via Framkalla, Ninos app – den är fantastiskt bra, finns här för iphone och här för android) och den här gången blev det en poster. Eller ja, två posters. Men en ska mamma få. Tror att hon också kommer bli glad av en samling sommar på väggen, och dessutom hade jag så himla många fina bilder på henne och pojkarna att det inte gick att låta bli.

 
 
 

3V6A6809

 
 

3V6A6841

 
 
 

Och så torkar jag lavendel också för att ha till badsalt och annat som kan behövas i höst.

Det finns ju få saker som doftar så vansinnigt gott som just lavendel, särskilt när den kommer från ens egen trädgård och är klippt för hand en högsommardag. Korgarna är favoriter ni nog sett förr, jag får liksom inte nog av deras form (finns här) och den gamla ljusslingan har nog två år på nacken men lyser lika vackert ännu.

Så lite sommar har fått frysas i ögonblick och hängas upp på kontorsväggen, tillsammans med sommardoft i knippe.

Ett litet sätt att pausa tiden.

 
 

cherry

Att ge sig i kast med en vecka.

 
 

3V6A6653

3V6A6686

 
 
 

Och så blev det ju på något magiskt vis måndag igen.

Hur har ni det? Är det några av er som ännu har lite eftersläntrare semester?

Här är himlen tung och blygrå utanför fönstret men det är precis lika varmt som vanligt, och jag ska in till stan för två möten och sen ska jag försöka ge mig på IKEA för att köpa hyllor till kontoret. Att skruva ihop dom sen blir nog ingen fest (jag svettas av bara tanken) men jag är i stort behov av lite mer organiserad förvaring och då är väl IKEA the place to be. Åh, om ni bara visste allt skoj som är på gång! Tack och lov kan jag snart berätta.

Men nu ska jag ringa en murare, leta upp min almanacka och bege mig mina möten innan jag blir sen. Men berätta gärna vad ni hittar på idag så har jag någonting att läsa sen!

Alltid lika roligt att höra.

 

(Där ser ni hårfärgen Böddi fixade lite bättre kanske! En jämnare brun jag trivs så bra i. Klänningen finns här och kavaj här).

 
 

cherry

Att komma på att man har en skatt.

 
 

3V6A6794

 
 
 

Häromdagen gjorde jag världens upptäckt.

Jag har hela tiden haft ett svagt minne av att vi har en vind i det här huset, men eftersom jag a) var höggravid och b) aningen distraherad när vi var på visning så har det liksom inte riktigt satt sig i huvudet på mig. När vi precis kommit upp för trappan med mäklaren så ringde nämligen VÅR mäklare för att rapportera hur vår första visning på Lutande Huset gått, så jag pep direkt ner igen för att ta det samtalet, och så var det bara mannen som såg vinden.

Tja, och sen flyttade vi ju in som ni vet och så har vi koncentrerat oss på själva huset och att få rummen klara där, och jag har försökt färdigställa studion, då jag har liksom inte ens haft en tanke på att vi har vind.

Förrän nu.

 
 
 

3V6A6791

 
 

3V6A6798

 
 

3V6A6797

 
 
 

Så ni må tro att jag höll andan när jag steg upp för trapporna upp på vinden häromdagen och kunde konstatera att vi inte bara hade en vind, utan den PERFEKTA fotovinden. Perfekta. Alldeles fantastiskt utmärkt till ett stundande projekt och sådär härligt ruffig att jag knappt kan tro att det är sant. Det bara slog mig liksom att just ja, vi har ju en vind! Den kanske man kan fota i? och så visar det sig att det kan jag minst sagt göra.

Det är ju inte klokt vilken skatt jag missat i månader.

 
 

cherry

Att ha någon på bättringsvägen.

 
 
C
 
 

F

 
 

B

 
 

E

 
 

AT2B1314

säng – sleepo // vimplar & plädar – no74 // fjädervimpel – lovewarriors // korg vid sängen – tine k// träkanin – artilleriet // luftballong - artilleriet // magnoliaträd – gammalt // kaninhuvud – sprall

 
 
 

Godmorgon söndag!

Då jag var aningen upptagen igår med att bära febrig, närhetssjuk bebis så har jag inte hunnit fota några nya bilder så idag får ni några inte dagsfärska på Buses rum (det är nog aningen mindre städat där inne idag, jag har inte vågat öppna och kika). Han trivs verkligen i det där rummet och pratar redan om att han tycker att han ska få en våningssäng så att lillebror kan sova där nere och han själv där uppe.

Idag ska jag förhoppningsvis en sväng till Banditen och kramas, för i veckan är det non stop action med tur till Småland för att välja ut var eluttagen och sånt ska sitta i badrummet, en ganska stor lämning till en kund som ska bli klar, min egna sak som jag hoppas finna lite tid till och så ska Buse få rör på torsdag så då vill jag vara komplett och till 100% där för vad han än kan tänkas behöva. Det är ju ett så litet ingrepp men första gången någon gör nåt sånt med mitt barn, så jag kan ändå inte låta bli att ha den där klumpen i magen trots att det är helt rätt att tappa ut den där vätskan så att han slipper vara så gott som döv stackaren. Men jag vill bara bära hem honom sen och stoppa ner honom i vår säng bland alla kuddar och läsa varenda bok i hans boksamling tills han själv tycker att det är nog.

(Köket? Det bestämde vi oss för att pausa i två veckor eller så, så att vi hinner slutföra en sak och inte har ytterligare en i luften. Och det känns som ett vettigt beslut. Så det står här hemma och väntar på montering).

Så det blir ett försök till stillsam söndag här hemma inför en fullrullesvecka, och hur jag än kan skaka på huvudet ibland åt hur jag lyckas skapa kaos åt mig själv då och då så kan jag trots allt inte låta bli att känna att herregud vad roligt att det har blivit höst och att allt har vaknat upp igen!

 
 

cherry