Att ha en karamell för själen.

Livet

 

Igår var jag inbjuden på invigningen av Kicks nya Flagshipstore i Malmö, så jag och Banditen passade på att åka in lite tidigare för att hinna insupa Malmö lite och ta ett besök i min go-to-affär när det kommer till själskarameller;
La Leia.

Alltså åh! vilken fröjd det är att bara tassa omkring där inne och lyfta på galgar med vackra underkläder och sucka för sig själv! Jag har en riktig guilty pleasure i livet efter jag fick barn och det är välgjorda underkläder; skillnaden är så milsvid om man jämför en bh i riktig storlek som sitter som gjuten med hur jag brukade handla underkläder (från nån av kedjorna i helt fel modell och i helt fel storlek). Men så gick jag in på La Leia för en herrans massa år sen, fick min rätta storlek utmätt, fick på mig en Chantelle – och resten är historia.

 

 

Igår blev det Chantal Thomass. Igen. Och alltid, mer eller mindre.

Ungefär en eller två gånger per år går jag in till Erika och så gör vi en genomprovning för att se vilka modeller som faktiskt funkar (brösten ändras ju fortfarande efter sista amningen även om det mattas av mer och mer) och sen jag fick barn har jag mer eller mindre bara kunnat ha en enda modell och det är balconette. Triangel går inte (brösten flyter ut åt alla håll), push up från sidorna går inte (huden rynkar sig), en full kupa går inte för det är för täckande och gör inte ett dugg med formen – men en balconette funkar, och är det enda som lyckas ge mina stackars tomma bröst den där runda, höga, mjuka formen som de hade mycket mer av i sig själv nån gång på nittiotalet men som nu försvunnit efter graviditet och amning och tyngdlag och gud vet allt. Jag har ju relativt stor byst (D-kupa) men det finns liksom ingenting i den, så skillnaden mellan olika bh-modeller på mig är som natt och dag.

 

 

Erika hade inte gett upp hoppet om att kanske en annan skärning skulle funka nu – men nej.

Så hon halade fram det säkra kortet Chantal Thomass och visst satt det som en smäck. Jag Ä L S K A R hennes underkläder; det finns knappt någon av Chantals bh:ar som inte sitter som gjutna på mig och det är just CT jag köpt mest av de senaste åren. Lite roliga, franska, vackra saker med små detaljer som man ler åt – men framförallt gör de underverk med formen. På mig. Den här gången blev det en balconette med små rosetter och meshtyg i mitten, och axelband som ger stöd (den här).

Jag önskar att jag kunde visa vilken enorm skillnad det gör med rätt modell vs fel modell men då kommer vi till det där med att visa sig i underkläder och det känns på nåt larvigt sätt lite laddat? Vilket är korkat egentligen, för det är ju bara byst och underkläder har vi allihop och det är intressant att se hur enormt mycket ett par underkläder kan ändra hur tex en tröja sitter eller hur en kvinna rör sig. Som om de ibland lyfter själen också, inte bara bysten. Med min typ av byst är den där Marie Antoinette-skärningen som lyfter underifrån och formar till mjuka kullar uppåt den enda som fungerar; för någon annan är lyft från sidorna det rätta. Men det är lättare att visa det på bild än att försöka skriva om det. Samma sak hur man kan se om ens bh är för stor eller för liten i kupan, hur korta axelbanden bör vara och på vilka hakar man ska knäppa i ryggen.

Ja.

En liten bh-skola kanske? Hade det varit nåt?

Fundera på det, så ska jag ta torsdag här med en gammal åttiotalsklassiker till middag, god glass till efterrätt och en brasa i kakelugnen. Sånt får man göra när det är höst.

 

Att ha en omplåstrad Tant.

Flickorna

 

Godmorgon!

Med en lite omplåstrad Tant här hemma.

Var inne med henne på djursjukhuset igår och kollade upp en knöl jag hittat; väl gömd vid “handleden” vid tassen sitter det en kastanjestor lite sviktande sak som jag absolut ville kolla upp. Hon har lite lipom och annat sedan innan som inte är någon fara, men den här är något annat även om den inte känns livsfarlig och sitter framförallt på ett väldigt dumt ställe som måste skapa lite obehag om inget annat. Men även om jag visste med mig att det med 99% säkerhet inte är någon direkt fara var det med en stor klump i halsen jag satt i väntrummet igår;

sist jag var inne med en hund med knölar på ett djursjukhus åkte jag hem ensam.

 

 

Så det klämdes och undersöktes och försökte tömmas igår, men det gick helt enkelt inte trots upprepade försök så nu är hon inbokad på operation så får de söva henne och öppna upp och se vad det är för något egentligen. Kanske en cysta på leden eller nån i huden eller en reaktion som kroppen bildat på en sticka som kommit in eller vad som helst – men kan man inte tömma den eller få ut nån form av materia som går att skicka på analys när hunden är vaken så får man helt enkelt söva henne och ta det den vägen.

Stackars Tant.

 

 

Men veterinären var inte ett dugg orolig för att söva min gamla dam;

förutom sin lilla stelhet och sin bastanta kroppshydda så är hon i fin form för att snart vara tio och det fanns inget som hindrade en sövning så vi får köra på det. Knölen kan ju inte vara kvar okontrollerad, så är det bara. Så om två veckor lämnar jag in henne och kommer sen gå med orosvingar i bröstet tills de ringer och berättar att det gått bra och att hon får hämtas hem.

Usch, dessa knölar och dessa älskade gamla djur!

När en redan försvunnit ligger en ständig oro över den andra.

 

Att ha leopard och revärer.

RELAM VISTAMIA

REKLAM VISTAMIA

 

Att det är en trend med både leo och revärer har säkert inte undgått någon, och om man dessutom adderar muddar så är det ännu mer höst 2017. Så med andra ord så sitter jag där och är trendig som tusan ha ha!

Trendig eller inte, det här setet från Sofie Schnoor var riktigt, riktigt skönt att bära. Tröjan är mjuk, nästan som fleece, och den ville jag inte alls ta av mig sen. Byxorna hade resår bak i midjan och mjuka muddar.

 

 

Och varför berättar jag det här?

Jo, för att berätta att VistaMia nu ger 20% på hela sortimentet, i n k l u s i v e rean! Där finns ju bland annat både byxorna och tröjan från Sofie Schnoor (byxor HÄR och tröja HÄR) jag har på mig på bilderna, och mycket annat. Koden du ska ange är emma och den gäller till och med på söndag.

Hela utbudet hittar du HÄR och rean HÄR.

Nu ska jag till Malmö och inviga Kicks, minsann!

Vi ses imorgon igen.

I reklamsamarbete med VISTAMIA, foto: Mikael Roos

 

Att ha sovrumsmöbler.

Lanthandeln, Sovrum

 

Vi har ju inte bara en säng i sovrummet – det finns lite annat också.

Som den här gamla byrån/bänken till exempel, som står på motsatt sida sängen och innehåller lakan och lite såntdär men som nog allra mest är fin att titta på. En rund spegel, ett strandfynd, lite pynt och några monsterablad får vara stilleben. Så himla nöjd med färgen här inne! Älskar det dova i morgonljuset som sen skiftar mot mer murrigt mossgrönt under dagen.

 

 

Köpte ju en stol på Söstrene Grene sist!

Världens kap om man jämför med vad de brukar kosta och i en vacker, dämpad grön nyans jag tror att de kallade kaktus. Den passade perfekt inne i sovrummet och är en av Prostens favoritplatser.

Man hittar honom i den mest hela tiden (när han inte är iväg och biter sönder en bh, strimlar en skosula eller öppnar tamponger då).

 

 

Och stolen från andra hållet!

Där är våra två fönster ut mot gatan. och ovan stolen speglarna från Tine K som tidigare hängde i vardagsrummet men nu fick flytta in hit. Och så mörkläggningsgardiner, världens bästa grej om sommarmånaderna men som vid den här årstiden ändå rullas ner varje kväll för att hindra Tant från att gå bananas över saker hon tycker sig se utanför (hon kan lätt annars få frispel på nätterna om en katt råkar strosa under gatlyktorna, och sen är hela familjen vaken inom tre minuter).

Jovisst – en liten presentation av övriga sovrumsmöbler blev det idag.

Hoppas ni gillar’t.

 

Att ha en tavelvägg och lite annat.

Lilla hallen

sponsrad färg

 

Ni vet den lilla hallen?

Nu har den en tavelvägg!

Jag ville ha ett blickfång där mot Noahs rum (mer än den rosa dörren) och hade ändå framkallat lite nya bilder från i somras så det fick bli en hel tavelvägg där borta, helt enkelt. Riktigt färdig är den inte ännu, utrymmet längst upp till vänster väntar på något som ska sitta perfekt (vet inte vad ännu, det ger sig med tiden) men det blev ju bra ändå. Nu är hela familjen på en och samma vägg, samlat med lite minnen från resor och annat vi sparat på oss. Nu är det ju så VANSINNIGT mörkt att fota just den lilla hallen på morgonen om man inte öppnar upp in till badrummet (vänster) eller Noahs dörr mer, men gör jag det så kan ni inte se tavelväggen och jag var för ivrig för att vänta på ljuset så det får bli såhär.

Och nej, hallen är inte rosa längre. Den KOMMER bli rosa nån gång i framtiden, när jag hittat helt rätt nyans. Nu är den blå-ish i en färg som heter Andrum och som jag fick av Nordsjö (de tyckte nog synd om mig efter de senaste månadernas kalabalikmålning) – den finns bland de nya färgerna som kom med Heart Wood nu nyss. Dörren är målad med Milk Paint sen innan och sen vaxad för att hålla.

Blev fint tycker jag! Mer hemma.

 

 

Och där är bokhyllan fortfarande ja.

Billy Bokhylla vi gjorde ett IKEA-hack av (det inlägget finns att läsa HÄR) och som ännu står stadigt. Det lilla fönstret fanns i väggen från början, men annars var det ett tomt utrymme som inte var djupt nog att ställa något (om man inte hittade ett riktigt smalt sidobord) så det passade perfekt att omvandla till något som faktiskt gick att utnyttja.

 

 

Och åt andra hållet!

Där står Prosten och undrar vad jag håller på med, köket badar i ljus och längst bort trängs alla kappor och ligger skor lite huller om buller som jag tänker mig att det gör lite överallt hemma hos många. Skåpet åt vänster är det där gamla Bazaar-skåpet som tidigare var vitt och som jag nu målade och ställde in här istället. Där gömmer jag min hårfön och mina hårgrejer hur bra som helst, brukar nämligen föna håret framför spegeln sittande där på golvet och nu har jag allt nära till hands.

Och det var det!

En liten rundtur i den lilla hallen, med tavelvägg och allt.

Ses snart igen!

 

1 2 3 1,132