Att inte kunna se sig mätt.

 
AT2B8173
 
AT2B8178
 
 

Den där Tooka, alltså.

Så vansinnigt bildskön och med så mycket uttryck att hon är en fröjd att fotografera. Bilderna får mig alltid att fnissa på något vis, som om jag vet vad hon tänker där inne i sin svårmodiga lilla skalle.

Och golvet!

Ja, ni ser ju.

Det är alltså inte vi som plockat ut en platta av varje som några av er undrat, utan de säljs som patchwork redan av Marrakech Design – däremot är det ju man själv som väljer hur de ska ligga på golvet. Så inget golv kommer vara det andra likt, hur många som än lägger det.

Och det blev så ofattbart vackert! Nu ska väggarna bara målas igen efter att den lilla fog som användes lagts, och så ska jag måla listen som köksinredningen står på och sen är det klart på riktigt.

Japp. Älskar’t.

 

slut

Att ha haft en påskkärring hemma.

 
AT2B8360
 
 

Igår hade de påsklunch på dagis och jag skickade dit Buse iklädd eva i walla-förkläde och en fjäder, som han omsorgsfullt valt själv, fäst i luggen. Denna älskade unge – så obekymrat härlig på något sätt. Som om hela han är en axelryckning och ett leende.

Och sen kom han hem såhär, till sin Koi-Koi och sin Alfons, med kindrosor som smetats ut under middagsluren men med fjädern ännu kvar i luggen; full av liv och skratt och osammanhängande berättelser om skattjakten de haft och äggen de målat. Ännu varm av eftermiddagssolen, ännu andfådd.

Hur kan man värja sig mot denna kärlek? Går inte.

Den finns där alltid, mullrande, så hög ibland att det brusar i öronen och inga andra ljud finns mer, än detta.

 

slut

Att ta det där med mannen och fåtöljen.

 

AT2B8063

 
 

Ibland får jag frågan om huruvida min man är inredningsintresserad eller inte.

Den är lite svår att svara på. För grejen med min man när det kommer till inredning är att han är antingen helt ointresserad eller komplett besatt. I 99% av fallen är han fullkomligt nöjd med att låta mig gå loss precis hur jag vill (han älskar att bo vackert, det är inte det, men han är fullt tillfreds med att jag fattar beslut om vilka krukor eller kuddar vi ska ha) – men i 1% av fallen får han liksom bara för sig något som vi måste ha. Måste.

Som vår kökskran, ni vet.

Den sökte han efter med ljus och lykta när vi hade köpt huset och när han äntligen fann den på Qvesarum Byggnadsvård packade han helt sonika in oss i bilen och körde dit trots att det är en ganska lång bit.

Och i ungefär samma veva så var vi ute och gick inne i stan (när vi fortfarande hade lägenheten) och fick syn på en kelimfåtölj i ett skyltfönster. Han tvärnitade.

En sån! sa han bestämt. Fast inte riktigt. Mer… djup? Ja. Mer djup.

Och så stegade han in i butiken och synade fåtöljen noggrant, lyfte på de små träbenen och provsatt med beslutsam min. En sån, förtydligade han, en sån skulle vi ha. Fast inte denna för den var tydligen inte djup nog, hade fel proportioner. Och fel kulör. Men annars skulle vi ha en kelimfåtölj och det basta. Och sen dess har han varit bestämd; en djup, låg kelimfåtölj i rätt kulör skulle sitta som en smäck. Och jag har såklart hållit med, vem kan inte älska en kelimfåtölj liksom, men jag har väl inte riktigt haft samma blossande beslutsamhet kring just detta beslut som min bättre hälft.

 
 

AT2B8125

 
 

Men titta.

Är den inte fantastisk?!

Nu står det en perfekt, lagom djup och rätt färgad kelimfåtölj i vårt vardagsrum och hans blossande beslutsamhet är precis lika mycket min. Den. är. ljuvlig.

Och inte bara ljuvlig – den kom till av en ren slump. När jag träffade Petra på konferensen bläddrade hon i lite bilder på mobilen för att visa en sak hon hade köpt när hon var på Zandvoort; och där, lite i skymundan på en bild, stod vår fåtölj. Den. Den som jag visste att mannen hade letat efter i flera år och som jag visste att han skulle älska. Så jag skickade ett mms och frågade den? och svaret kom blixtsnabbt. Den!

Så när jag kom hem var det bara att maila butiken (som inte har någon webbutik, den ligger i Sickla) och försöka så gott som möjligt förklara vilken fåtölj jag hade sett på en mobilbild, och efter några mail så fick jag en mer noggrann bild och ja. Där var den.

Den vi skulle ha.

 
 

AT2B8091

 

AT2B8140

 

AT2B8108

 

AT2B8102

 
 

Och för några dagar sen kom den.

Denna vackra, bulliga, eftersökta kelimfåtölj som behövde hittas för att älskas – och nu har den gjort sig hemma i vårt vardagsrum som om den aldrig varit någon annanstans och som om det var meningen att den skulle hamna här. Från en mobilbild till Zandvoort i Sickla till vårt rum strax utanför Malmö.

Och jag är så glad att mannen får de där rycken ibland, för både kranen och fåtöljen är såna saker som liksom lyfter hela hemmet och gör det mer vårt.

Ännu ett drag jag älskar hos den där skäggiga, lugna klippa jag kallar min man.

 

slut

Att bara ha en dryg månad kvar.

 

AT2B8268klänning | sheinside
 

 
 

Tänk.

Om en dryg månad är det dags. Semester. En vecka tillsammans i Grekland bland hav och sand och värme.

Det var när mailet om att taxfreebutiken öppnat damp ner i min inkorg tidigare idag som det blev så riktigt på något sätt. Det var ju evigheter sen vi bokade, iallafall känns det så. I början av året. Och sen dess har den där semesterveckan legat som en hägring långt, långt bort och väntat på oss. Och nu är vi snart där.

En månad! Det går så fort.

Och jag längtar så jag blir tokig.

 

slut

Att ha blivit fotograferad av Stiller.

 

Emma_3
 
 

Som ni kanske minns var jag ju hos Mikael Stiller för ett tag sen för att ta lite inspirationsbilder. Han fotograferade ju vårat bröllop och jag tycker så himla mycket om den människan att det inte är klokt. Han är så fladdrig men samtidigt sammanhållen, på något sätt.

Men iallafall.

Här ser ni lite av resultatet!

 
 

Emma_6

 

Emma_5

 
 

Hur duktig är han inte?!

Så galet duktig. Och trots att det alltid känns förbenat märkligt att bli fotograferad så fick han mig ändå lugn på något vis. Avslappnad. Och det gick någon timme utan att jag ens hade en tanke på tiden, och för mig är det ett tecken på en duktig fotograf om nåt. Att man mest skrattar och pratar i ett och inte skruvar på sig med ett öga på klockan.

Ett hett tips den där Stiller, om ni ska ha en fotograf.

Han är superb.

 

Kläder i inlägget, med start uppifrån:

Bild ett:
”skinnjacka” | härifrån
byxor | malene birger
skor | gamla apair

 

Bild två:
kavaj | härifrån
linne | gammalt
kjol | här

 

Bild tre:
skjorta | mannens gamla
byxor | här (köpta till inköpspris)

 

slut

Att ha fallit för något så onödigt snyggt.

 
AT2B8037
 
 

Hörni.

Titta på den här.

Hur snygg?! Det är en förvaringspåse gjord i papper, men ytan känns som läder. Den är tydligen garvad på något sätt. Och går att tvätta! Jag dog litegrann när jag såg den hos Onödigt Snyggt på Instagram, sa bara smack i inredningsmagen och jag var tvungen att beställa hem ett gäng. Till att ha bröd i, till att slänga nycklar och annat i när man kommer innanför dörren, men framförallt till att fylla köksfönstrets nischer med dom och sen stoppa ner ett helt fång av färska kryddor som kan stå där och vara vackra.

Älskar, älskar, älskar såna här små, udda saker.

(De finns HÄR).

 
 

AT2B8038

 
 

Här är en vit också.

De fanns i lite olika färger och storlekar, men jag föll för de vita och de grå såklart. De känns precis lagom ruffa och samtidigt mjuka i tonen.

 
 

AT2B8041

 
 

Och så älskar jag att man ser stygnen.

Sånt kan jag dilla in på. Småsaker. Som ändå gör hela grejen.

 
 

AT2B8049us

 
 

De grå beställde jag i Large (här) för att ställa i köksfönstret och fylla med kryddor som sagt. Kanten kan man rulla upp eller ner beroende på hur hög man vill ha den. Hur bra som helst. Och den vita är en medium (här) som jag tänkte ställa i en av hyllorna i köket istället för några risiga korgar som står där nu.

Åh.

Quirky, udda, underbara saker. Det är sånt jag vill fylla huset med.

 

slut

Att hålla andan lite.

 

AT2B6834
 
 

Och så lite porträttbilder från i lördags.

Detta vackra, vackra par.

 
 

AT2B6989

 
 

Ett sånt med en kemi som inte går att ta miste på. De drogs liksom till varann hela tiden, hakades fast, satt ihop.

Helt fantastiska att fotografera.

 
 

AT2B7469

 
 

Alltså.

Dör.

 
 

AT2B7289

 

AT2B7375

 
 

Jamen, ni ser ju.

Vill man inte bara… kyssa någon?

När jag ser de här vill jag ringa hem mannen och kyssa honom i en timme. Minst. Sen kanske bara pausa för att dricka lite vatten och sen kyssas i en timme till.

Älska, älska bröllop.

 

slut

 

Att ha en stilla morgon.

 
AT2B7925
 
 

AT2B7927

 
 

Ranunkler som ligger i blöt för att planteras, krukor som fylls med jord och strax ska bäras in till sovrumsfönstret med ett ranunkelhjärta i sig, en lätt fladdrande förhoppning om att de ska ta sig och kunna planteras ut om några veckor och en len doft av mannens espresso i köket – den han sedan länge druckit upp och diskat ur och ställt tillbaka i skåpet. Jag får inte nog av den där doften, för den påminner mig om att han var här, alldeles nyss, varm och levande och morgonskäggig i vårt kök innan han tassade ut tyst, tyst för att inte väcka mig, drog på sig ytterkläderna och cyklade till jobbet.

Det är en stilla morgon, så stilla, och jag är utvilad, morgongroggy och tisdagslycklig.

Det blir inte bättre än så.

 

slut

Att visa lite från helgens bröllop, del 1.

 

AT2B5887
 
 

Det var ju bröllopsfotografering i helgen.

Jag kom in i hotellrummet på Mäster Johan på morgonen till vad som skulle visa sig vara det kanske vackraste paret någonsin. Ja, ni kommer få se.

Först var det förberedelserna som skulle förevigas och på plats var den helt fantastiska bruden, hennes syster, en sminkös och en dotter så söt att det nästan sög i magen. Gud, jag älskar bröllop. Och att få vara med! Att få finnas där på ett litet hörn bland all denna nervositet, spänning och bubblande iver.

Det värmer hjärtat i veckor.

 
 

AT2B5614

 

AT2B5738

 

AT2B5413

 

AT2B5545

 

AT2B6021

 
 

Sviten var magisk och bruden fnittrande och vacker;

jag tror att jag tog närmare 3000 bilder den där dagen och när jag skulle välja ut var det snudd på omöjligt. Allting var så rätt på något vis. Hennes lycka, alla skratt, omgivningarna.

 
 

AT2B5796

 

AT2B5843

 

AT2B5942

 

AT2B5727

 

AT2B6316

 

AT2B6345

 
 

Och sen kom den blivande mannen och det blev dags för vigsel och porträttfotografering och mingel -

det är en sån ynnest att få vara med och dokumentera en hel dag på det där sättet, få uppleva alla skiftningar och knappt kunna hindra bröstet från att sprängas när hjärtat växer. Trots att jag inte känner paret blir jag alltid så berörd på något sätt, som om de flyttar in i mig och stannar där på en liten yta genom att jag får se dom genom kameran på en av de vackraste dagar som finns.

Lite glimtar av porträtten tar vi senare, för kemin mellan de där två får man bara inte missa.

Åh.

Denna kärlek mellan människor!

Det finaste med att vara vid liv.

 

slut

Att ha fått en ny dörr.

 

AT2B2775
 
 

Minns ni vår gamla köksdörr?

Den såg ut såhär. Väldigt gulbrun, både i lister och dörr, och inte alls särskilt ”vi”. Så efter att ha retat mig på den i en mindre evighet och konstaterat att en ny ytterdörr inte bara är tråkigt utan även riktigt dyrt (sämsta kombinationen) så bestämde jag mig för att låta Annie Sloan få göra jobbet.

Såklart.

Den där Annie Sloan-färgen går minst sagt varm här hemma.

 
 

AT2B7902

 
 

Och tadaaaa!

Med två lager av den HÄR kulören på dörren, och med den HÄR på listerna, så blev den ju precis så som jag ville ha den. Jag ville inte ha listerna i samma, det skulle bli lite för mycket tyckte jag, men den grå smälter in fint och dörren fick lite av den där ”åh-hejsan-här-har-vi-hittat-en-gammal-fransk-dörr-nånstans-och-satt-in”-känslan som jag hade hoppats på.

Ovanpå färgen har jag först lagt ett lager soft wax i clear (denna). Jag älskar att vaxa efter målning eftersom färgen djupnar liksom mer då.

 
 

AT2B2843

 
 

Här kan ni se skillnaden!

Den övre, mörkare delen är vaxad och den ljusare är ovaxad. Så det beror lite på vilken känsla man vill ha. Det är samma sak med färgen; ju fler lager desto ”mörkare” blir nyansen, och vill man mörka den ännu mer så är det clear wax (plus att den då blir motståndskraftig och går att torka av etc) – och vill man sen ha den där gamla ”smutsiga” looken så lägger man även på dark wax när det första har torkat (dark wax finns här).

Jag använder alltid dark wax. Det gör att det du målat ser riktigt gammalt ut, och det är som ni vet precis så jag vill ha det.

(Tittar ni på helbilden av dörren ser ni att den ser lite ”smutsig” ut, eller använd).

 
 

AT2B8008

 
 

Och istället för att byta låshus så kopparfärgade jag hela alltet!

På bilden är det bara själva handtaget kvar som ska färgas; låshuset var nästan svart som ni kan se på första bilden och handtaget var mässingsfärgat efter år av användning).

Det var inte alls klurigt, jag köpte en metallpasta sist när jag handlade färg och tänkte att den nog skulle komma till användning nånstans, och det gjorde den visst (pastan finns i lite olika nyanser och funkar på trä, metall, väggar – typ allt. Finns HÄR). Det är liksom en tjock pasta som är enkel att arbeta med och som man stryker på det man vill måla. Jag använde en gammal Buse-strumpa när jag gjorde låshuset; drog på strumpan på handen och körde sen loss med fingrarna. Det var enklare när det var så mycket springor med mera som pastan skulle in i.

Men iallafall;

en och en halv timme tog det att förvandla en ytterdörr från gulbrun till fransk och upphittad, med torktid och allt.

Tänk vad det går att göra med färg.

 

slut