Att ha trädgårdslycka.

 
AT2B9167
 
AT2B9171
 
 

Precis som många andra har vi spenderat dagen i trädgården.

Jag har legat på knä och fyllt krukor med jord och omsorgsfullt planterat om kryddor och tomater och små plantor. Vädret har ju varit fantastiskt! Och det där, att ha sol i ryggen och händerna i jord, gör mig lycklig.

 
 

AT2B9156

 
 

Och mannen byggde mig en odlingslåda;

en perfekt sak i Busehöjd som jag klädde med plast invändigt och fyllde med sju säckar jord och sen gav hallon, jordgubbar och smultron. Vad Buse kommer ha nytta av den där i sommar! Själv kunna gå och plocka bären när de kommer och när lusten faller på, och att innan dess få se dom frodas.

 
 

AT2B9160

 

AT2B9165

 

AT2B9169

 
 

Han hjälpte till att plantera sina framtida bär;

gick runt med sin lilla rosa vattenkanna och vattnade hålen och tryckte med fingrarna i jorden och sa nou ha de växt fädit!

Tyvärr tar det nog lite längre än så. Men i vilket fall! En egen odlingslåda bara några steg från köksdörren, snart full av solmogna bär.

 
 
AT2B9157
 

AT2B9173

 
 

Och så planterade jag ett litet körsbärsträd med fulländade blommor, och när jag var klar och såg mig omkring bland odlingslådor, tomma jordsäckar, frodiga kryddor och ranunkler så slog det mig

vilken lycka!

det är att ha trädgård.

 

slut

Att ha varit uppe tidigt.

 
AT2B7739
 
 

Idag var jag uppe vid halv sex.

Bilen var redan packad sen igår; full med kartonger, påsar och vårt trädgårdsmöblemang – redo för en fotografering.

Det är en så liten lucka man har med det där morgonljuset, ni vet. Solen ska ha kommit upp, men bara nyss, och inte ha sträckt sig över trädtopparna riktigt. Så snart den gått över den där gränsen är ljuset för hårt och direkt och inte längre min vän.

Så när jag kom fram till stranden hade jag bara en kort, kort stund på mig att ställa upp allting, arrangera, balansera på trädgårdsstolar i sand och fästa lyktor i trädgrenar. Jag blir alltid lite stress-skakig då, får händer som en gammal tant; såna som vibrerar trots att man håller dom stilla, och jag arbetade så snabbt jag kunde med ett öga hela tiden mot den gäspande solen.

Men det blev klart och jag tror att det blev fint, och bilderna får ni se så snart de är klara såklart. Men nu ska jag tina upp strandkalla fingrar och kyssa en nyvaken med morgonhår i nacken, och sen blir det en dag i trädgården för smhi lovar femton grader och jag;

jag frodas precis som växterna bland jord, sol och stilla himmel.

 

slut

Att fira påsk.

 
AT2B8460
 
 

Har ni en fin påsk hittills? Vi njuter så det inte är klokt.

Det där med att vara hemma tillsammans, allihop, och kunna ta hand om varann är ju som bomull mot hjärtat. Vi åt en jättebrunch tillsammans i förmiddags, sen kom pappa på besök och sen har det varit full fart här hemma med Buse och flickor och såpbubblor och gud vet vad.

Och äggen? De har Banditen gjort såklart.

Världens pyssligaste, mest varmhjärtade Bandit som tog med sig en påse till mig igår med två hemmamålade, underbart vackra påskägg.

Till dig och Buse sa hon och sträckte fram den.

Så fint att det inte är klokt.

 
 

AT2B8529

 
 

Så vackra ägg måste man ju ha framme även efter att innehållet är tömt.

Så jag la ett i skålen på vardagsrumsbordet tillsammans med de två ljuvliga snäckbollarna jag hittade på Copperplate häromdagen.

De gifte sig lite med varann, tycker jag.

 
 

AT2B8486

 
 

Och köket, ja!

Där köksfönstret äntligen fått kryddor i sina påsar, hemburna från Apotekarns, och där Kalklitir Sky (en av de nya sommarfärgerna, finns här) nu ligger som ett mjukt sammetstäcke på väggarna.

Jag skulle kalla den ljust blå-turkos. Det beror lite på vilket ljus som ligger i rummet.

 
 

AT2B8494

 
 

En Salvia står och är vacker och doftar himmelskt.

Och ja, den snorsnygga förvaringspåsen har ni ju sett innan, den finns här.

Jag älskar att köksfönstret andas medelhavskök nu, och att den där ljuvliga krydd-doften sprider sig så snart man rör vid dom eller när solen ligger på. Det blir något annat med de där ”riktiga” kryddplantorna om man jämför med de man hittar på ICA. Jag har nästan aldrig lyckats få en sån att hålla sig vid liv särskilt länge.

De här är robusta, fylliga och framförallt inte besprutade med en massa knasigheter.

 
 

AT2B8509

 
 

Och där ser ni motsatt sida av köket;

den nymålade hyllan och dörren och så golvet, såklart. Som jag fortfarande knappt tror är på riktigt. Det gör mig så glad på något vis. Mönstret. Som ett konfettiregn i matt cement eller en färgglad matta som rullats ut för att glädja någon som kommer på besök.

 
 

AT2B8499

 
 

Japp.

Det har varit en fantastisk start på påsken.

Och den här dagen ska avslutas så som den oftast gör; med att jag och mannen ligger huller om buller i soffan med varsin dator på magen och hummar åt varann. Jag surfar odlingstips, fröer och patchworkmattor (min nuvarande mani) och han surfar bildelar. Hans mani är snäppet mer utvecklad än min. Han ser på avancerade tutorials på youtube och skrynklar ihop hela ansiktet i sitt försök att förstå texten på polska bildelssidor, och ibland kikar jag på skärmen och ser att han surfar nån sladd till en Volvo, och så säger jag men älskling, du har ju ingen Volvo? och så hummar han bara, och sen är det inte mer med det. Jag förstår det inte riktigt, det får jag väl medge.

Men iallafall.

Påsken är här, dagarna är våra och det lovas värme hela helgen.

Och vi är lediga.

 

slut

Att ha åkt till Simrishamn på blogg-galej.

 
AT2B8405
 
AT2B8403
 
 

Igår tog jag och Banditen tåget till Simrishamn för att vara med på Apotekarns blogg-galej. Eller ja, galej och galej – de hade ingen bal eller så, men de hade bjudit in till en kväll med lite antipasti, växter och ”hur-kom-Apotekarns-till”-prat med Peter Englander.

Jag älskar ju Apotekarns och är som bekant inne i en odlingspsykos utan dess like (och behövde kryddväxter till mina påsar ni vet) så vi var inte sena att tacka ja.

Men kallt var det.

Herregud.

Som om det vilken sekund som helst skulle börja regna gräshoppor eller paddor eller vad mer som nu kan tänkas hända när världen håller på att gå under i Simrishamn en apriltorsdag som höll 5 grader eller så.

 
 

AT2B8434

 
 

Det var så kallt att jag knappt fotograferade nånting.

Jag stod mest och hoppade på grusgången och slog med armarna och sa brrrr och sånt. Det får jag ta igen. Jag får åka dit snart igen och visa allt det där vackra. Ni kan ju kika HÄR också så förstår ni, det inlägget är för kanske 2 år sen när jag var på Apotekarns för första gången.

Men ja, måste dit igen. Behöver mer kryddor.

 
 

AT2B8429

 
 

Fnulan (som bloggar HÄR) var såklart på plats!

Hon är så himla rolig den tjejen. Hon var den enda bloggerskan vi kände igen, de andra såg misstänkt lite ut som bloggare (man ska ju inte kategorisera, men ni fattar vad jag menar) och vi såg oss förundrat omkring och undrade om man kunde få tag i bloggadresserna till de här spännande personerna vi aldrig sett, för det där ville vi definitivt läsa. Skitspännande om det visat sig att Simrishamn fullkomligt blomstrade av 50-plus-åriga bloggare som vi bara inte hade en aning om. Vilken bloggskatt, liksom!

Men nej.

Förutom världens härligaste ”Sandblomman” (hon bloggar HÄR) som gjorde min kväll med att komma fram och säga ”jag älskar dig” och kramades och jag ystert kramades tillbaka innan jag undrade om hon verkligen tagit rätt person nu, men jo – det hade hon, så då kramades vi lite till -

så fanns det nog inga fler bloggare. De andra var trädgårdsinnehavare som fått en anlagd trädgård (eller ja, fått och fått).

Det löste mysteriet.

 
 

AT2B8431

 
 

Banditen frös också, men det syns inte på den kvinnan.

Hon är ju så vacker att man smäller av. Som vanligt.

 
 

AT2B8438

 
 

Jag hade snygga skor iallafall. Och sköna!

(Ldir-sneakers! Bästa grejen. Finns här).

 
 

AT2B8436

 
 

Jamen ni ser ju.

Apotekarns är alltså en liten medelhavsoas mitt i Simrishamns som drivs av bland annat Peter Englander (om ni kollar på tv så har ni säkert sett honom, han har tydligen nåt trädgårdsprogram. Jag som borde kolla på trädgårdsprogram gör det dock aldrig, så jag har inte riktig koll). Förutom att ha en enastående miljö kan man handla Emma-växter där och käka vedugnspizza.

Emma-växter?

Jamen ni vet. Olivträd, citronträd, gigantiska kryddväxter, ranunkler. Bara sånt.

Det är fantastiskt.

 
 

AT2B8423

 
 

Här är Peter.

På den här bilden ser han ju gravt berusad ut, men det kan jag intyga att det är han inte. De andra bilderna jag fick på honom är bara så skakiga så på grund av min hypotermi att det här var den enda som är någotsånär skarp. Sorry för det, Peter.

Han kan ha varit världens trevligaste, den där.

Trots att jag pratade både ponyplay och pelargoner och försökte få stackaren att komma och rensa mitt ogräs där hemma. Han höll masken och lotsade runt mig bland havet av kryddväxter när jag berättat att jag behövde köpa minst tre för att ställa i ett fönster trots att de nog mår bäst av att stå ute.

Den här! sa han entusiastiskt och höll fram en liten boll av väldoftande krydda. Den blommar i blått!

Och sen slet han loss lite blad och gnuggade dom mellan fingrarna och höll sen fram handen.

Lukta på mina fingrar! gastade han förtjust.

Så då gjorde jag det.

Vilket fint ögonblick. En entusiastisk Peter Englander med en kryddväxt under ena armen och med handen utsträckt som om han skulle adla mig, och jag som försynt och artigt lutar mig fram och sniffar på hans fingrar.

Det var fint. Vi bondade lite då tror jag.

 
 

AT2B8443

 
 

Jo.

Det blev en del kryddväxter med hem.

Stora, fantastiska, provdoftade kryddväxter som trängdes i mina påsar, och jag förbannade mig själv över att ha tagit tåget och inte bilen. Jag såg nämligen några små citronträd i lagom storlek (och bra pris!) också, samt en uppsjö av vackra, spännande växter som jag utan problem kunde se i vår trädgård där hemma.

 
 

AT2B8447

 
 

Kolla bara storleken på den där rosmarinen, liksom. Uj uj uj.

Så ett besök till blir det inom det snaraste, fast med bil den här gången. Tills dess står kryddorna nu i mitt kök i ett litet moln av doft och gör mig nästan meditationslugn och mjuk. Vad är det med växter och deras terapeutiska inverkan?

Galet.

Men nu är det fredag och jag ska laga till en kick ass brunch här hemma tänkte jag, lite senare kommer pappa och hans fru och jag längtar så jag blir tokig.

(Och just det! Tindy har startat en av sina legendariska bloppisar igen för någon vecka sen. Hon har ju flyttat och har minst sagt lite skönheter på lager. Den hittar ni HÄR).

Men långfredag med dunderbrunch och sol, alltså!

Det blir en fin dag.


jacka | maison scotch    tröja | sheinside   jeans | gamla
sjal | fanns i goodiebagen kom härifrån   skor | ldir

 

slut

Att tipsa om ett litet smultronställe till.

 
AT2B8297
 
 

Jag får så himla många efterfrågningar på tips på smultronställen här i min region så jag hade tänkt försöka ge er mina absoluta favoritställen.

Det här är ett av dom.

Om ni ska ner mot Skåne i påsk, eller om ni bor i närheten, måste ni besöka butik Copperplate på Limhamn (Järnvägsgatan 25). Och ja, man säger tydligen Limhamn och inte i, vilket är helt obegripligt för mig? Men så är det.

 
 

AT2B8291

 
 

Detta är världens, världens mysigaste lilla ställe – fullt av de vackraste ting man kan tänka sig. Här trängs Tine K med By Nord och Vintage by Fé och en himla massa andra märken man bara tycker sådär vansinnigt mycket om.

Och så är butiken inredd så fint.

Som en godisbutik för inredningsfreaks.

 
 

AT2B8322

 

AT2B8314

 

cpl

 

AT2B8283

 
 

Jamen titta bara.

Jag var där inne igår när jag var ute och skulle fixa ett påskägg till Buse, och jag blev kvar länge. Gick runt, lyfte på saker, blev förälskad. Ville ta med mig mer eller mindre allt hem – för precis allt var sådär smutsfärgat och blekt och vackert och rufft som jag älskar. Men allt blev det inte. Bara lite.

 
 

AT2B8336

 

AT2B8320

 

AT2B8294

 
 

Så har ni möjlighet -

sväng in på Järnvägsgatan 25 och bered er på total förälskelse. Och när ni shoppat färdigt ligger Gateau strax intill och väntar på att ni ska komma in, ställa ifrån er kassarna och ta en fika.

Och strosa därefter gärna runt lite på Limhamn, kika in hamnen och njut av de små gränderna och den vackra miljön och spana in de små gathusen med sina klättrande rosor och dröm er bort en liten stund.

Det är dagens smultronställes-tips. Copperplate! 5 Emmor av 5 möjliga.

 

slut

 

Att inte kunna se sig mätt.

 
AT2B8173
 
AT2B8178
 
 

Den där Tooka, alltså.

Så vansinnigt bildskön och med så mycket uttryck att hon är en fröjd att fotografera. Bilderna får mig alltid att fnissa på något vis, som om jag vet vad hon tänker där inne i sin svårmodiga lilla skalle.

Och golvet!

Ja, ni ser ju.

Det är alltså inte vi som plockat ut en platta av varje som några av er undrat, utan de säljs som patchwork redan av Marrakech Design – däremot är det ju man själv som väljer hur de ska ligga på golvet. Så inget golv kommer vara det andra likt, hur många som än lägger det.

Och det blev så ofattbart vackert! Nu ska väggarna bara målas igen efter att den lilla fog som användes lagts, och så ska jag måla listen som köksinredningen står på och sen är det klart på riktigt.

Japp. Älskar’t.

 

slut

Att ha haft en påskkärring hemma.

 
AT2B8360
 
 

Igår hade de påsklunch på dagis och jag skickade dit Buse iklädd eva i walla-förkläde och en fjäder, som han omsorgsfullt valt själv, fäst i luggen. Denna älskade unge – så obekymrat härlig på något sätt. Som om hela han är en axelryckning och ett leende.

Och sen kom han hem såhär, till sin Koi-Koi och sin Alfons, med kindrosor som smetats ut under middagsluren men med fjädern ännu kvar i luggen; full av liv och skratt och osammanhängande berättelser om skattjakten de haft och äggen de målat. Ännu varm av eftermiddagssolen, ännu andfådd.

Hur kan man värja sig mot denna kärlek? Går inte.

Den finns där alltid, mullrande, så hög ibland att det brusar i öronen och inga andra ljud finns mer, än detta.

 

slut

Att ta det där med mannen och fåtöljen.

 

AT2B8063

 
 

Ibland får jag frågan om huruvida min man är inredningsintresserad eller inte.

Den är lite svår att svara på. För grejen med min man när det kommer till inredning är att han är antingen helt ointresserad eller komplett besatt. I 99% av fallen är han fullkomligt nöjd med att låta mig gå loss precis hur jag vill (han älskar att bo vackert, det är inte det, men han är fullt tillfreds med att jag fattar beslut om vilka krukor eller kuddar vi ska ha) – men i 1% av fallen får han liksom bara för sig något som vi måste ha. Måste.

Som vår kökskran, ni vet.

Den sökte han efter med ljus och lykta när vi hade köpt huset och när han äntligen fann den på Qvesarum Byggnadsvård packade han helt sonika in oss i bilen och körde dit trots att det är en ganska lång bit.

Och i ungefär samma veva så var vi ute och gick inne i stan (när vi fortfarande hade lägenheten) och fick syn på en kelimfåtölj i ett skyltfönster. Han tvärnitade.

En sån! sa han bestämt. Fast inte riktigt. Mer… djup? Ja. Mer djup.

Och så stegade han in i butiken och synade fåtöljen noggrant, lyfte på de små träbenen och provsatt med beslutsam min. En sån, förtydligade han, en sån skulle vi ha. Fast inte denna för den var tydligen inte djup nog, hade fel proportioner. Och fel kulör. Men annars skulle vi ha en kelimfåtölj och det basta. Och sen dess har han varit bestämd; en djup, låg kelimfåtölj i rätt kulör skulle sitta som en smäck. Och jag har såklart hållit med, vem kan inte älska en kelimfåtölj liksom, men jag har väl inte riktigt haft samma blossande beslutsamhet kring just detta beslut som min bättre hälft.

 
 

AT2B8125

 
 

Men titta.

Är den inte fantastisk?!

Nu står det en perfekt, lagom djup och rätt färgad kelimfåtölj i vårt vardagsrum och hans blossande beslutsamhet är precis lika mycket min. Den. är. ljuvlig.

Och inte bara ljuvlig – den kom till av en ren slump. När jag träffade Petra på konferensen bläddrade hon i lite bilder på mobilen för att visa en sak hon hade köpt när hon var på Zandvoort; och där, lite i skymundan på en bild, stod vår fåtölj. Den. Den som jag visste att mannen hade letat efter i flera år och som jag visste att han skulle älska. Så jag skickade ett mms och frågade den? och svaret kom blixtsnabbt. Den!

Så när jag kom hem var det bara att maila butiken (som inte har någon webbutik, den ligger i Sickla) och försöka så gott som möjligt förklara vilken fåtölj jag hade sett på en mobilbild, och efter några mail så fick jag en mer noggrann bild och ja. Där var den.

Den vi skulle ha.

 
 

AT2B8091

 

AT2B8140

 

AT2B8108

 

AT2B8102

 
 

Och för några dagar sen kom den.

Denna vackra, bulliga, eftersökta kelimfåtölj som behövde hittas för att älskas – och nu har den gjort sig hemma i vårt vardagsrum som om den aldrig varit någon annanstans och som om det var meningen att den skulle hamna här. Från en mobilbild till Zandvoort i Sickla till vårt rum strax utanför Malmö.

Och jag är så glad att mannen får de där rycken ibland, för både kranen och fåtöljen är såna saker som liksom lyfter hela hemmet och gör det mer vårt.

Ännu ett drag jag älskar hos den där skäggiga, lugna klippa jag kallar min man.

 

slut

Att bara ha en dryg månad kvar.

 

AT2B8268klänning | sheinside
 

 
 

Tänk.

Om en dryg månad är det dags. Semester. En vecka tillsammans i Grekland bland hav och sand och värme.

Det var när mailet om att taxfreebutiken öppnat damp ner i min inkorg tidigare idag som det blev så riktigt på något sätt. Det var ju evigheter sen vi bokade, iallafall känns det så. I början av året. Och sen dess har den där semesterveckan legat som en hägring långt, långt bort och väntat på oss. Och nu är vi snart där.

En månad! Det går så fort.

Och jag längtar så jag blir tokig.

 

slut

Att ha blivit fotograferad av Stiller.

 

Emma_3
 
 

Som ni kanske minns var jag ju hos Mikael Stiller för ett tag sen för att ta lite inspirationsbilder. Han fotograferade ju vårat bröllop och jag tycker så himla mycket om den människan att det inte är klokt. Han är så fladdrig men samtidigt sammanhållen, på något sätt.

Men iallafall.

Här ser ni lite av resultatet!

 
 

Emma_6

 

Emma_5

 
 

Hur duktig är han inte?!

Så galet duktig. Och trots att det alltid känns förbenat märkligt att bli fotograferad så fick han mig ändå lugn på något vis. Avslappnad. Och det gick någon timme utan att jag ens hade en tanke på tiden, och för mig är det ett tecken på en duktig fotograf om nåt. Att man mest skrattar och pratar i ett och inte skruvar på sig med ett öga på klockan.

Ett hett tips den där Stiller, om ni ska ha en fotograf.

Han är superb.

 

Kläder i inlägget, med start uppifrån:

Bild ett:
”skinnjacka” | härifrån
byxor | malene birger
skor | gamla apair

 

Bild två:
kavaj | härifrån
linne | gammalt
kjol | här

 

Bild tre:
skjorta | mannens gamla
byxor | här (köpta till inköpspris)

 

slut