Att ha hälsat på Finn.

Livet

 

 

Häromdagen hälsade jag på Finn!

Ja, och Nelly såklart. Men Finn var stjärnan, det är ju svårt att inte vara det när man är alldeles liten och njut och doftar cheesecake och har hår som står rakt upp från huvudet som om man fått en elchock. Tänkt att det blev en liten människa i Nelly?! Att min piratprinsessa med det stora håret och det höga skrattet faktiskt fick en liten människa; att kvinnan som vet a l l t om mig blev mamma bara sådär.

Trots att inte hon heller kan förstå det. Ingen av oss kan förstå det; att vi är mammor. Som jag redan skrivit; vi är ju fortfarande bara vi och alldeles samma som innan.

 

 

 

 

För typ 15 år sedan skrämde jag tydligen livet ur Nelly i ett konferensrum, och sen dess var det vi.

Vi har startat kontor tillsammans, hängt upp gummiguldfiskar i taket med sytråd, dansat pizzadansen, gått och spått oss, gjort ”dokusåpa” på Gran Canaria, åkt taxibilar, gått på konserter, dansat till Beyonce i Paris, stannat män i tredelad kostym och tvinnad mustasch på gatan, sjungit karaoke i en källare i Amsterdam, åkt till Norge, plåstrat om skärskador efter en olycka med ett glasbord, gråtit över män, varit tärnor på varandras bröllop, funnits där vid förlossningar och delat så många skratt att jag nog tror att hon varit med vid merparten av mina. Skulle jag samla mitt livs alla gapskratt skulle nog Nelly själv vara en del av ungefär 60% av dom, och det på 15 år.

Det är bara så det är.

Och nu finns det en liten medlem till i familjen; en Finn som jag ska lära allt jag kan och som kommer vara så älskad från så många håll.

Säg hej till världen, Puggis. Det kommer bli en fantastisk åktur.

 

Att göra ett litet test.

Livet

 

Sprang över ett test som jag tyckte var ganska kul och tänkte att ni kanske ville göra det?

”Psykoanalysera dig själv” heter det, och det är väl kul? Det gör vi! Inte alls vetenskapligt såklart men strunt i det.

Nedan kommer ett gäng frågor kan man säga, och du ska svara FORT. Du får en beskrivning av en miljö eller en situation och du ska svara det första du kommer på. Tjuvkika inte på frågorna utan ta dom en och och en och skriv ner svaret. Längst ner sen hittar du ett ”facit” – titta INTE på det först. Ok?

Då kör vi!

1. Du är inte ensam. Du går i en skog. Vem går du med?

2. Du är fortfarande i skogen. Du ser ett djur. Vilken typ av djur är det? 

3. Vilken typ av interaktion sker mellan dig och djuret? 

4. Du går djupare in i skogen. Du kommer in i en stor öppning och där finns ditt drömhus. Beskriv dess storlek!

5. Finns det ett staket runt huset?

6. Du går in i huset. I matsalen finns ett matbord. Beskriv vad du ser på OCH runt bordet. 

7. Du går ut genom bakdörren. I gräset ligger en kopp. Vilket material är den gjord av? 

8. Vad gör du med koppen? 

9. Du går till kanten av tomten. Där finns det vatten. Vilken typ av vatten är det? 

 

 

Och det var det!

Har du skrivit upp? Bra! Då kikar vi på vad det här betyder då?

1. Personen som du gick med i skogen är den mest viktiga personen i ditt liv. 

2. Djurets storlek motsvarar din egen uppfattning om storleken på dina problem. 

3. Sättet du agerar med djuret visar hur du tar itu med dina problem. (passiv/aggressiv)

4. Storleken på huset du såg representerar storleken på din ambition att ta itu med dina problem. 

5. Inget staket indikerar en öppen personlighet; folk är välkomna när som helst. Närvaron av ett staket indikerar en stängd personlighet; du vill inte att folk kommer förbi oanmälda.

6. Om ditt svar inte innehöll mat, folk eller blommor så är du generellt olycklig. 

7. Hållbarheten i materialet som koppen var gjord av motsvarar hållbarheten i relationen du har med personen på fråga ett. Till exempel; papper, plast etc är alla ”disposable” och inte hållbara, medan metall och liknande är stabila och hållbara. 

8. Vad du gör med koppen representerar din attityd mot personen under fråga ett.

9. Storleken på vattnet indikerar storleken på dina sexuella behov. 

Och vips så har du psykoanalyserat dig själv!

Att fortsätta med Mellogrejen.

Livet

 

 

Följer ni Mathilda på Instagram?

Ni som gör det känner säkert igen den här vyn; det är Mathildas vardagsrum och hur vackert är det inte? Svängd soffa, stort fönster, en mjuk pläd där över puffen och ett glasbord som passar perfekt. Hon är vansinnigt duktig på att skapa H e m med stort H; man kan liksom bo in sig på en gång när man kommer dit och vill inte lämna.

 

 

 

 

Älskar kuddarna i soffan också! Mycket Mathilda.

 

 

 

 

Sovrummet!

 

 

 

 

Här i köket satt vi; Mathilda, Lena, Steffi och jag, och pratade. Jag fick höra alla historier sen sist och skrattade något hysteriskt åt tåkramp, svajpande och Halmstadanekdoter. Det är inte klokt vad mycket som kan hända på kort tid? Tur att man då och då får en chans att träffas och komma ikapp; man vet liksom att det kommer finnas något riktigt roligt att lyssna på när man är med de här.

 

 

 

 

Bubbel och smink! Som det oftast ser ut.

 

 

 

 

Och värdinnan <3

Jaha vad tyckte ni om Mello då? Som jag förstod det var det inte en så stor chock vem som vann? Den enda jag hade koll på var han som sjunger hellooooo i ett eftersom det var en av Leos favoriter, ingen av de andra bidragen hade jag hört. Lena hade till och med bettat på finalen (om det mot förmodan skulle bli en skräll vilket det då inte blev) så det var taggat till max där i lägenheten.

Men efter Mello och mat och trötta magmuskler åkte jag tillbaka till hotellet och la mig, och tja – det var det!

Blev en väldigt fin lördag, helt klart värd låtsasstorm och hotellsäng.

 

Att ha blivit strandad av en storm som inte blåste.

Livet

Hå hå i lördags var det livat må ni tro!

Jag skulle ju till Mathilda på Mello-fest, men det visade sig på morgonen att s a m t l i g a tåg var inställda både lördag och söndag på grund av ”väderleksförhållanden”. Japp. Två dagar – noll tåg; bara en massa ersättningsbussar och skit som jag försöker undvika i den mån det är möjligt för det finns ju inget mer dränerande än att stå ute och frysa ihjäl i väntan på en buss för att sen skumpa runt i Skånes alla hålor innan man nåt sin destination. Ni fattar. Och det var väl okej för jag kunde fixa skjuts till Malmö, så DIT skulle jag komma även om det skulle bli så tidigt som klockan 12 och festen började först 18. Men hem? Nope. Inga tåg, sista ersättningsbussen var klockan 23 och inklusive 2 byten. Så hem skulle jag inte komma.

Vad gör man då?

 

 

Man överlägger med mannen om bästa alternativen, utnyttjar en av sina frinätter från Hotels.com och checka in sig på hotell helt enkelt. Då gör det inget att man är i Malmö 6 timmar innan kalaset, för då kan man ta igen sig på rummet så länge och slipper åka ersättningsbuss med 2 byten mitt i ingenstans på kvällen.

Det roligaste med allt detta dock?

DET BLÅSTE JU FÖR HELSIKE INTE!

Okej, lite blåsigt var det kanske – men det var definitivt ingen storm och definitivt inte på den nivån att man måste stänga av en hel tågbana på grund av det. Helt sjukt ju? Till och med Öresundsbron var öppen, men linjen till Ystad gick tydligen inte alls att lita på så den låg nere i 2 dygn?! Och i Ystad blåste det dessutom m i n d r e än i Malmö, så det var kul. Herregud.

Jaja. Så kan det gå. Det var iallafall därför jag aldrig tittade in igår; jag tog lite sovmorgon och sen försökte jag arrangera transport hem och sen var det familjemys för resten.

 

 

Ja, ja.

Jag checkade in och gick sen en runda på stan och köpte strumpbyxor på La Leia och ett doftljus i en liten butik i närheten. En får ju passa på när man är i stan.

 

 

Sen gjorde jag mig klar för kalas!

Såhär blev jag. Inte helkropp tyvärr men det är en klänning i lite retromodell jag hade hittat på Asos för ett tag sen och längtat efter att få använda, och så lite vågor i håret och läppstift på det så var jag good to go. Det är ju SÅ ROLIGT ibland att få fixa till sig lite; hemma går jag ju mest i vad som helst som är mjukt och har aldrig smink så när tillfällen bjuds så passar jag på även där.

Ja, och sen åkte jag till Mathilda och oooh:ade över hennes fina lägenhet; men det tar vi i nästa inlägg för nu ska jag ta måndag med 150 bilder som ska redigeras och ingen storm alls blåsande utanför.

Phju.

Hörs snart igen, vänner.

 

Att ha Mellofest hos Mathilda!

Livet

 

H E L G!

Och det ska jag fira idag genom att åka in till Mathilda och delta på mitt livs första Mello-fest. Eftersom Mathilda, Lena med flera är så pass inbitna fantaster att de till och med har ett eget schlagerkonto (Schlagerpeppen) och åker runt för att se själva stora Eurovision så har de såklart även Mello-fest varenda gång det visas melodifestival. Själv har jag sett N O L L melodifestival sen … öh… sen Pontare vann kanske? Och jo; jag har sett ett avsnitt det här året eftersom Leo är så vansinnigt engagerad, men annars kan man nog inte kalla mig fantast, nej.

 

 

Men jag har lovat att ställa upp och vara pepp, och ikväll är det dags!

Jag tänker som såhär; om jag får umgås med dessa underbara kvinnor så kan man ju stå ut med lite schlager också? Kan eventuellt bli så att jag och någon annans respektive som är ungefär lika schlagerpepp som jag går ut och äter något cirka samtidigt som själva Mello börjar och kommer tillbaka lagom till att själva Mello slutar; så är jag med på förfesten, får i mig mat och kommer tillbaka lagom tills det är slut och det är mer ”vin, skratt och samtal” kvar. En får ju inte vara dum.

Så där hittar ni mig ikväll!

Bland paljetter, Malmös snyggaste Mathilda och en dos schlager.