Att ha vattenlek.

Drömmen

 

Vad är det med barn och vatten egentligen?

Sätter man en vattenslang i näven på en av pojkarna, eller drar fram en pool eller åker till sjön, så är resten av dagen räddad på något vis. Med vatten blir a l l t i n g bättre och leken kan hålla på i timmar.

När jag skrubbade trädgårdsmöblerna fick Noah tag i vattenslangen och sen var det fullt ös från det.

 

 

 

Kolla. Sånt nöjt fejs.

Att ha möjligheten att duscha sin storebror med iskallt slangvatten och ge tillbaka för gammal ost – det är livet, det.

 

 

Bäst att springa, ja.

Hur har ni det? Är sommaren hos er?

Jag njuter av det faktum att vi verkligen fått s o m m a r hittills i år; vi har haft några ljuvligt varma dagar och regnet har bara kommit ibland, precis som det ska göra. Men jag har redan badat i både hav och sjö, har ögonbryn så blekta av solen att de nästan inte syns och marinerat mig i solskydd nästan dagligen – och då är vi inte ens i mitten av det jag brukar kalla sommar. Jag måste lägga in min semester för i år också, har inte gjort det ännu, men jag tror att det blir halva juli – halva augusti ungefär. Då ska jag vara ledig. Jag och hela familjen. Men fram tills dess går det här alldeles utmärkt; jag är inte trött eller sliten eller semesterlängtande alls i år. Jag är i fas, och jag kan vänta. Sol, lediga helger, arbeta-hemifrån-och-slippa-pendla-status och röda dagar har gjort sitt antar jag.

Semester blir det såklart, vet bara inte vilka datum ännu. Och så skön känsla det är? Att ha energi nog att lite ha glömt bort att ansöka om semester?

Det tyder nog på något bra, tänker jag.

Att ha strandnjutning!

Livet

 

Ja jag tjatar; men s o m m a r ändå?!

Efter två veckor av kyla så kom den tillbaka och det finns ingenting jag lever upp så mycket av som värme; jag sover bättre, andas lugnare, bär axlarna längre ner och kan spinna som en katt nästan om jag bara får solsken och varm sand och vattenljud.

Så när man har en fin eftermiddag och värmen nästan dallrar i luften kan man ta sig till stranden och göra just det; njuta.

 

 

Köpa iskall öl och picknick på ICA att ta med sig.

 

 

Och sen ta två timmar med att gräva i sand, äta mackor, doppa fötterna (och bada! Jag badade!) och fullkomligt suga i sig sol så att själen lagrar det för de där dagarna när regnet kommer tillbaka igen. Min bikini är från Asos, fick mängder av frågor om den på Instagram, och som ni vet är allting med hög midja och gärna påklädd överdel prick vad jag gillar.

En dag på stranden! Låt det bli många, många till.

Att ha mer som tar sig!

Drömmen

 

Såhär ser flaggstångsrabatten ut innan den börjat blomma!

Ja eucalyptusen fick ju ge upp nu som ni vet, men lavendeln börjar ta sig efter vintern och rosorna knoppas. Där finns också pioner, vallmo och nån form av näva och säkert nåt annat också som jag petat ner nåt år och sen glömt. Det är alltid lika spännande att se vad som kommer upp av just den anledningen haha.

 

 

Och klotpilarna som planterades förra sommaren lever!

Jag var lite tveksam för de kändes mer döda än levande när de levererades, men de har överlevt och skjuter blad. När de två är uppväxta kommer det nog bli magiskt; ett på varsin sida av uppfarten. Tänker att det kommer rama in men också ge lite väldigt uppskattat skydd mot insyn. Var ju inne på att sätta en häck och det kommer vi säkert göra, men för nu är det klotpilar och honungsros som jag hoppas ska kunna ge lite mer privacy så jag slipper känna mig utstirrad där jag lullar runt i morgonrock och gummistövlar och vattnar blommorna på morgonen.

Det måste väl ändå vara det absolut bästa med en trädgård? Att man planterar något som man sen får se växa upp, som kanske inte ger den där omedelbara tillfredsställelsen men som bara blir bättre år för år? Jag är till exempel så evigt tacksam mig själv för tre-fyra år sen när jag satte klätterrosorna mot husväggen! Första året var de ju inget att skryta med, men nu njuter vi av dom varje sommar och de blir bara vackrare ju mer de växer.

En slags långsiktig kärleksrelation är det där med trädgård. Det man gör nu får man njuta av år framöver.

Att ha ögonblick av sommar.

Drömmen

 

 

Har mängder av bilder i datorn, små ögonblick av sommar – såna som inte hör ihop tillräckligt mycket för att berätta en historia i bloggformat men som bildar en egen historia i sig själv. Bara lösryckta ögonblick, sånt jag vill minnas och som kommer hålla mig varm sen i november när allt är mörkt igen och Drömmen-dagar känns alldeles för långt bort.

Som Noah, i Leos tröja och i gummistövlar, vansinnigt förtjust över att ha råkat på en skogsgroda i trädgården.

 

 

Två bröder, på väg ner för att bada i sjön och plocka blommor på vägen.

 

 

Blomstrande vägkanter.

 

 

Skogspromenader!

 

 

Och gräslök som överlevt vintern och växt sig stark igen.

Det är prick det här jag vill minnas. Det är, på nåt sätt, alltid de små sakerna som i efterhand visar sig vara de stora.

Tack gode gud för att vi har så mycket sommar kvar <3

Att ha en stor och en liten.

Drömmen, Flickorna

 

Där lunsar Haggis i godan ro.

Och ja, i det här dallet måste man faktiskt säga ”lunsar” för det är precis det hon gör. Inget trippande eller dansande, hon går i sakta mak och sniffar (och ibland får hon vinthundsryck såklart och dånar runt huset så att fönsterrutorna skallrar).

 

 

Och här ser man tydligt skillnaden på vår största och vår minsta, haha.

Lilla Spöket som aldrig lunsar; bara trippar eller dansar, och så hennes aningen större följeslagare.

 

 

Hundlivet här?

Jag tror det godkänns, faktiskt.