Att lista saker som visar att man blivit äldre.

 

Det finns vissa saker i livet som visar att man blivit äldre. Eller JAG blivit äldre får man väl säga, det är väl olika från person till person. Men här kommer mina.

Man lyssnar på pratradio. Jag har blivit så gammal att jag, när jag kör bil eller ska laga mat till exempel, rattar in tills jag hittar en kanal med mycket snack och lite musik. Tycker det mest är stressande med en massa musik “som jag inte känner igen ändå” (herregud!) och lyssnar hellre på trevliga, informativa program som Plånboken eller hur man hittat ett äldre exemplar av homo sapiens än man tidigare trott eller arga äldre människor som ringer in och klagar på allt från liberalerna till räkost.

Man har ett par mjuka skor med sig i väskan. När man ska ha klackar på sig för något stoppar man ner ett par mjuka gympaskor i väskan “för att gå hem bekvämt”. Sånt tänkte jag ALDRIG på som yngre, utan vacklade hem med ömma fötter över kullersten. Så vuxet! Detta hänger väl lite ihop med punkt nummer tre:

Man låter bekväm slå snygg. Tack och lov går ju detta att kombinera ganska bra nu för tiden, men när jag var yngre fanns det i n g e t som skulle få mig att låta praktiskt slå snyggt när det kom till kläder. Jag minns alla Valborgsfester när jag gick ut i vita jeans och magtröja, thats it, och vi vet ju alla hur Valborgsvädret är – jag kom hem med 2-3 grader lägre kroppstemperatur och det tog man utan att tveka framför en jacka. Idag finns det inte en chans att jag skulle vistas i 9-gradigt väder iklädd ens kortärmat. Möjligtvis om det var ett jobb och jag fick betalt, men aldrig frivilligt bara för att “vara snygg”.

Man får aningen mer konsekvenstänk. Jamen litegrann iallafall. Jag kommer alltid vara en impulsiv person som ger efter för mina känslor om jag pressas till en viss gräns, men tack och lov är den gränsen idag långt mycket längre fram än den var för bara typ 15 år sen. Då kunde jag aldrig tänka flera steg fram (eller struntade i det) och fann mig därför i en helsikes massa snåriga situationer när jag gett efter för mina impulser och hoppat på något “som lät skoj” för stunden. Allt från jobb till resor till relationer.

Man behöver mat på hyfsat regelbundna tider. Herregud, som gymnasie-elev åt jag nog inte alls? Ett tag levde jag på Japp minns jag, och det kunde gå timmar innan jag kom på att jag var hungrig och då bakade jag en kladdkaka. Simple as that. Nu skulle jag nog kräkas om jag åt kladdkaka när jag var hungrig, jag behöver m a t först – och sen kladdkaka. Och jag behöver frukost, det levde jag nog utan i 20 år. Har dock inte lärt mig dricka kaffe ännu nej.

Man orkar inte med en massa ståhej. Som bloggare blir man ju inbjuden på events och visningar och sådär med jämna mellanrum och hade jag bloggat när jag var runt 19-25 så hade jag haft high life kan jag lova och sprungit på hur mycket som helst. Nu o r k a r jag helt enkelt inte. Mest av tiden vill jag vara hemma i mjukisbyxor och hänga med ungarna eller gömma mig från folk, och startsträckan till att klä på sig och ta sig ut och u m g ås är vansinnigt mycket längre. Evighetslång ibland. Visst går jag på vissa saker, sånt som är helt rätt eller bra arrangerat eller ligger i en svårhittad ficka av tid där jag känner mig social, men det är försvinnande lite i sammanhanget. Samma sak gäller umgänge med vänner och sådär; förr i tiden gick ju varje vardags- och helgkväll åt att träffas och partaja järnet – det orkar man ju tack och lov inte idag. Och tack och lov har vännerna också blivit äldre, så man är i synk med tempot på något vis.

Man får roadrage. Japp. Ju äldre jag blir desto mer svär jag över andra bilister. Jag har inte riktigt kommit till punkten där jag hytter med näven, men ge mig några år till. När jag var yngre var jag mer försiktig och tålmodig i trafiken, idag hetsar jag upp mig över folk som gör kardinalfel (i min bok kardinalfel) ute på vägarna. Värst? Folk som ligger framför en på enfiliga vägar i kategoriskt 10 km/h under hastighetsbegränsningen, och när det blir tvåfiligt och man ska köra om så gasar den jävlen?! Och kör nåt sabla tvåfilsrace med en så man inte kan köra om? Och så blir det enfiligt igen och där ligger man bakom samma bil som återigen saktar ner och kör i 55 på en 70-väg. Blir t o k i g.

Man blir feg. Eller utvecklar en livslängtan, vad vet jag. Men det där med att klättra upp på en o-inriden häst utan att tveka, hoppa från högsta trampolinen, galoppera i nedförsbacke, åka motorfordon JÄTTEFORT, simma långt ut till nån flotte man inte vet avståndet till, plocka upp en kopparsnok utan att tveka till en sekund och vilja googla så det verkligen är en kopparsnok, klappa herrelösa hundar på en grekisk strand eller dricka en drink man glömt bort i baren – det är numera helt jäkla uteslutet. Tänk att man en gång i tiden klättrade upp i simhallens absolut högsta torn och bara slängde sig ut (med huvudet före!) med ett stort garv? Man var ju inte riktigt vettig, alltså. Det säger ju sig själv.

Man står vid en sammankomst och pratar med någon född på nittiotalet och hör sig själv säga “När jag gick första året på gymnasiet loggade jag in på internet för första gången”. Ridå. Ni förstår ju. Dessutom kan man skryta om att man vet vad en sökare är, att man hängde på Aftonbladets chattsidor och att man ägde en banan-Nokia. Och! När jag gick i nian hade vi s k r i m a s k i n s-skrivning på schemat.

Ja.

Och det var några av mina punkter som bevisar att jag blivit gammal.

Vilka är era?

 

33 thoughts on “Att lista saker som visar att man blivit äldre.

  1. Hahaha. Hög igenkänning 😂

    Jag dricker inte heller kaffe-kaffe. Men. Har sista året i mina ögon tagit nya vuxenpoäng eftersom jag börjat dricka mjölk-kaffe. Alltså. Jag värmer ett latteglas med mjölk och sedan blandar jag ner snabbkaffepulver i. Inte riktig kaffesmak mer lite mjukt och svagt. Och jättegott. Dock svårt när man är på vift och saknar sin nya morgonrutin. Vanligt kaffe med 75% mjölk är iiiiiiinte gott. Bara kallt och beskt. Hu!

    Och de där JÄVLARNA som inte kan köra 2-1-väg. Jag blir gaaaaaaaalen. Bromsa och gasa och bromsa och gasa. Iditoter. Och livsfarliga för jag ser till att komma förbi. Klarar inte av att ligga bakom. Men att behöva köra om i 120/130 (på 90/100 väg) är ju inte klokt. För som du säger. De gasar ju också upp och racar. *andas…..andas*

  2. Jag loggade in på internet första gången när jag började på högskolan! Kommer ihåg att man “kom in” – och sedan undrade vad man nu skulle göra 😛
    Hittade ett så bra citat angående att bli äldre; “you know you are getting older when your favourite kind of plans are cancelled plans” …lite så är det för mig, haha. Jag trivs bra hemma i soffan. Som tur är så är mina kompisar likadana så istället för sena utekvällar så ses vi efter jobbet och sitter o tjötar på ett (lugnt) mysigt cafe och går sen hem i god tid .
    Sedan håller jag med om att man vill ha sköna skor, att ha roadrage, och jag blir fegare verkar det som…förstår inte hur mamma överlevde när jag tex klättrade högt upp i toppen av träd och glatt svingade mig fram o tillbaka 😮

  3. Jag kan utan tvekan gå omkring osminkad. Det hade ALDRIG hänt för tio år sen (när det säkert hade passat bättre). Inga problem att gå ut på gatan, gå över till grannen i fulaste mjukisbyxorna heller. Jag bryr mig inte helt enkelt.
    Jag har inga som helst problem att börja ett nytt uppdrag/jobb. Spatserar in som om det vore det mest naturliga i världen och är inte nervös. För 20 år sen var jag nervös av att bara gå in i ett stort rum på en fest om jag inte hade en kompis med mig.
    Road rage ja… där finns det saker att hämta (har dock bara haft körkort i fyra år). Folk som inte blinkar! Typiskt skåningar (det sa min mamma när jag flyttade hit 87 så jag ser det som en absolut sanning). Cyklister och gångare i Lund *SUCK*. Lastbilar som kör om andra lastbilar i rusningstrafik på E6:an. Grrrrrrrrr. Folk som ligger i 120 i vänsterfilen och har hastighetskontrollen på och man själv kör snabbare i högerfilen och behöver köra om men inte kommer ut för att mannen i Volvon puttrar fram i fel fil i 120. Då behöver jag bromsa, jag gillar inte att bromsa.

    När man försöker förklara för barnen att en spotifylista är som ett blandband… & barnen undrar vad ett blandband är.

    Rolig lista, får en att tänka efter. Jag loggade in på nätet första gången 1993 som 17-åring och visste inte hur eller vad en skulle göra. Hamnade på Aftonbladets chatt och satt där i flera timmar och bara snackade strunt. Kul då. Inget jag skulle ägna mig åt idag.

  4. Vad kul!

    Jag som var extremt blyg, fixar nästan vad som helst nuförtiden. Tex att hålla i sommaravslutningen på jobbet då ingen annan ville (hrmpf) trots att det egentligen inte alls ingick i mitt ansvarsområde. Tänk ca 300 vuxna (varav en fd medlem ur svenska akademin 😱) och ca 100 barn. Hejja mig!

    Gå ut osminkad i mysbyxor. Strunta i hur jag ser ut på en vovvepromenad. Så jäkla befriande!

    Ha lite startsträcka på morgonen innan gången inte liknar en 100-årings. Smörja maskineriet så att säga!

    Våga säga upp mig!

    Bland annat 😀

    1. Haha! Jag är en 78:a men vet inte heller vad en sökare är… om du nu inte menar sökaren som doktorerna använder på sjukhus. 😉

      1. Jag tror att det är jag som är lite “yrkesskadad” kanske? Min mamma hade sökare där runt 89-90 innan mobilerna, men hon jobbade ju i sjukvården så de sökte henne vid jour etc. Det var ju det man hade på den tiden för att få tag i folk som inte satt vid den fast telefonen och väntade.

  5. Oj vad jag skrattade! =) Känner igen alla punkter!
    Kom på att tänka ännu en. Handväskan är som muminmammas handväska, där finns allt!! Blöjor tar man bort först då barnen går i skolan, pennor och papper finns allt dela med halva stan, söndriga pennor och papper fyllt med gamla inköpslistor, plånbok som innehåller alla möjliga plastkortar (medlem för Claes Ohlson osv..) men ingen pengar då man behöver den, plastpåsar för skräp, på botten ligger skruvar och annat roligt som sonen hittat från marken och tycker att kan användas ännu till något men som aldrig lämnar min handväska, näsdukar, handcrem och plåster, halva makeup-väskan i miniformat som inte använts i 5 år ändå för att man sparar dem tills nödfall.. You name it! Förr räckte det med nycklar om man nu inte gömde dem under dörrmattan.

  6. Ha ha du fick mig att skratta högt här på morgonkvisten! Jag har en till, när man pratar med en yngling som säger sig vara född 1994, då slinker det alltid ur mig – men då är du alltså typ 9 år gammal?

    // en 79:a

  7. Det tydligaste och faktiskt bästa är att jag inte bryr mig så mycket om vad folk tycker längre. Det där med att man alltid förr kände att man var tvungen att passa in, se rätt ut, hänga med rätt personer, liksom anpassa sig. Sååå skönt nu att känna när man träffar nya människor att de får gilla mig för den jag är, och gör de inte det så är det inte hela världen, jag har mina vänner som jag vet tycker om mig. Nu skulle jag aldrig orka passa in till 100%, vilket jobb det är att hela tiden läsa av, anpassa sig, se rätt ut och såklart oroa sig och tänka på det hela tiden. Ökat självförtroende är det väl helt enkelt 🙂

  8. haha jag älskar dig så för detta inlägg. Jag lyssnar numera bara på P1. Vårt bästa helgnöje är att vi gör Melodikrysset på lördagmorgnarna. Jag älskar trädgårdsprogram och “slip in to something comfortable” innebär nu ett matchande set med myskläder.

  9. Hahaha! Du är bara för rolig! Hög igenkänningsfaktor ja!

    Något som jag märker av numera (börjar närma mig 40-års dagen) att jag har så mycket svårare att komma upp på morgonen. Det går liksom inte längre att ställa klockan på noll fem och tro att man hoppar upp såsom jag kunde göra för 15-20 år sedan. Det finns liksom inte.

    Jag väljer också numera mer vilka jag umgås med. Vilka som får mig att må bra av. Istället för tvärtom. Det är en viktig punkt som har kommit med åren. Jag har sagt upp bekantskap med en hel bunt människor genom åren pga. detta men jag känner också att livet är för kort för att umgås med folk som stjäl min tid. Bokstavligen.

    Jag har alltid varit spontan och är fortfarande spontan men jag har börjat välja och vraka mer och mer än vad jag gjorde tidigare. Numera sover jag gärna på saken i alla fall ett par nätter. Och känns det då som “måste ha” så slår jag till. Mindre spontanköp, mer genomtänkta sådana.

    Kramis!

  10. En sak till! Alla gråhåriga i trafiken gör mig galen………… alltså gamlingar som kör minst -10 km/h under hastighetsbegränsningen. Minst. Och som inte förstår att man skall köra 70 km/h om det är det som gäller. De verkar inte heller förstår att tid är pengar år 2017. 😉

  11. Känner igen det🤔😂🙈
    Bästa jag har är när kollegan skulle ringa till en annan butik men kom inte fram. Hon hade försökt HELA dagen och det måste va nåt fel med deras telefon för det låter så konstigt. Jag frågade om jag fick lyssna på signalerna i telefonen när hon försökte igen…. Hahaha hon hade ringt faxtelefon hela dagen🤣😂😂 😘
    Jag är 43 hon 23. Jag var hennes handledare när hon som 14åring praoade i vår butik. Nu är vi bästa kollegor💕

    Ha en härlig dag fina Emma och jag gillar din blogg!! Läst den läääänge nu. Kram😘

  12. Hahahaha hög igenkänningsfaktor där!

    När man pratar med någon om studenten och man inser att man tog studenten för över 20 år sedan.
    När man använder sån där hjälpmakapär för att trä symaskinsnålen.
    När ens systerdotter är så stor att hon gifter sig och får barn!!!!

  13. Hahahaha, om roadragen blir värre med åldern kommer jag behöva varna allmänheten innan jag ger mig ut på vägarna snart 😂 Fyller 30 nästa år och svär så mina passagerare sitter och håller andan för att jag ska glömma bort att de sitter där.

    Tycker att jag blir tryggare i mig själv för varje år som går, tydligare med mina egna gränser och vad som är okej eller inte okej. Och relationerna med mina nära och kära blir tryggare, vi behöver inte ses varje vecka utan är lika bra vänner oavsett hur ofta vi ses och hörs.

  14. När man ska vara modell på en modevisning och de andra modellerna är kompis till min yngsta dotter…dina punkter känner jag ingen mig på allihop. (förutom att jag aldrig får några inbjudningar på events och visningar, skulle ju vara kul någongång även om jag förmodigen inte skulle gå.) Hahaha… 😀 Härligt inlägg!! Kram

  15. Visst känner jag igen mig i många av dina punkter! Själv märker jag främst av min ålder när jag ska fylla i olika personuppgifter på nätet och måste scrolla mig ner genom alla födelseår för att hitta “mitt” d v s 1973. Det årtalet tar lååång tid att scrolla ner till😩. När dessutom mina barn mycket förvånande utbrister ” Är du född på 1900-talet mamma”!”, ja då känns det som om jag var född på stenåldern😏

  16. Mannen klagar högljutt på folk som puttrar på 10-20 km (ibland tom 30!) under hastighetsbegränsningen i omkörningsfilen och sen vägrar flytta sig fast “vanliga filen” är helt tom!!!

  17. Vad i HELVETE har du att göra i vänster körbana om du inte kör om ( menar Quick fix..left and then right) . Kör mjuk byxor tom på jobbet ( okej, min arbetsplats tillåter även flip flops..bra om arbetsgivaren är i från Carli), sjunger lika gärna O La Paloma Blanca ( George Baker ), Ice Ice Baby ( vanilla Ice) som chandelier ( sia O jösses vad falskt), springer marathon på 5 timmar..inget stress här inte .. Yepp 46 och owning it 🙂

  18. Det är jobbigt att prata i telefon numera. Innan var det min största hobby. Mitt rekord är 8 timmar. Min maxgräns nu är 8 min och sedan är jag trött i huvudet, har överhettat öra och jag måste typ vila.
    Oftast väljer jag att inte svara i telefon. Det är väldigt vuxet.
    Svara på sms är också besvärligt och jobbigt och oftast onödigt om man inte fått en direkt fråga.

    Jag blir mer och mer språkpolis. Fixar inte när man inte kan skilja på de och dem eller skriver e istället för är och ja istället för jag. Tycker det är slappt och obegåvat och blir arg.
    Leta efter skäggstrån och näshår har blivit en del av min hudvårdsrutin.
    Tycker inte längre det är kul när man skämtar om barn.
    Förr var min favoritmiddag ett paket korvbröd och två glas apelsinsaft. Nu krävs det mer sofistikerade grejer för att det ska kännas festligt, typ löjrom och ostbricka och annat moget.
    Jag tycker att kappahl och Lindex har börjat bli mer poppiga. Och tamaris och Ecco har ju så käcka skor. Möjligtvis har jag vuxit in i sortimentet.

  19. Klockren lista! Min stora son bara glodde på mej i går när vi pratade om The Sims å utbrast: va?! Fanns det datorer när du var liten?! Eller jag fattar, du spelade när du var tonåring. 😂😂😂

  20. Ha ha ha ….. jag känner verkligen igen mig i många av dina punkter, speciellt det där med bekvämligheten sätter b a r a på mig smink i absolut nödfall 😆 och sätter definitivt bekvämlighet före praktiskt när det kommer till skor och kläder, kommer ihåg hur man cyklade till skolan mitt i vintern utan både vantar och mössa och var mer blå än rosa när man kom fram.
    Men i trafiken är jag fortfarande lugn som en filbunke och blir mest irriterad på min man som sitter och svär och hytter när han kör 😄
    Sen kan man väl säga att jag börjat handla i helt andra affärer än när jag var ung går hellre in på Lindex än H&M vet inte om det beror på att storlekarna verkar ha krympt.

    Kram Malin

  21. Ha ha ha, underbart inlägg med mycket igenkänning! Minns när man hade bokat datorn på gymnasiet och skulle “ut på internet”, då var det Alta Vista som var “söksidan” och jag vet jag satt och fundera på… Vad ska jag söka efter?
    Sökare ja, det fick jag av dåvarande pojkvän och man hade förkortningar , siffror så man kunde “meddela sig”, ha ha.
    Bilkörningen ja, jag önskar jag ibland kunde ha skyltar i bilen och visa upp för andra vad de gör för fel och vad jag blir arg på :-)) och radion…. Jag behöver sänka ned volymen när det gäller att leta Pplats… Och slutligen när de senaste kollegorna undrar hur en kassettbandspelare funkade och att de vet att Karate kid var en film…. Ridå…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *