Det är den där tröttheten igen, den jag aldrig upplevt innan jag blev gravid. Den som gör mig tung och gäspande och långsam som en snigel; som får mig att vilja vila pannan mot tangentbordet på jobbet och sova en liten stund med pekfingret i luften som jag kommer alldeles strax! och med håret som en gardin över ansiktet.
Och imorgon ska det flygas till Stockholm, det är resande igen men jag slipper X2000 och alla lukter. Och jag måste ta med mig apelsiner för det är min nya craving och jag höll på att tappa förståndet igår när Pressbyrån på stationen i Linköping bara sålde bananer när det enda jag kunde tänka på var att sätta tänderna i en stor, solnedgångsgul apelsin med mjuka klyftor. Det är världsliga problem jag har nu för tiden, som ni hör.
Och vädret? Fortfarande samma blåst, samma torra kyla som letar sig in genom blixtlås och vantglipor och lämnar små små stråk av rysningar på huden. Det är för kallt nu, är det inte det? Jag tror att det behövs lite sol och lite torgvärme och torra trottoarer – några av de där första dagarna på året när man kan ta av sig jackan och ändå bli fuktig i håret närmast nacken av värme, när man köper frozen yoghurt med överdimensionerade blåbär på och går på gågator i ballerinaskor och ser på staden genom solglasögonfärgat glas. Och att få första sommaren med trädgård! Att länsa plantskolor och köpa hem fröer och känna hur jorden är varm när man lägger handen på den. Och höra fåglar och flugor och det lätta hässjandet från en varm saluki som legat för länge i solen men varit för lat för att flytta sig. Såna saker.
Men istället mailar den dalarnapigga backofficetjejen morgonmail med rubriken ”Vintern är på väg…” med den efterföljande texten ”kanske redan idag… sedan blir det kallt så det ligger kvar….” och en länk till väderkartan vilket får mig att skrika ”Sofiiiiie!!! För helvete! Livskris!!!!!” över det öppna kontorslandskapet och svära över det faktum att hon sitter för långt bort för att jag ska lyckas pricka henne med en apelsin.
Men oavsett. Idag är en dag närmre våren än det var igår. En dag närmre.
Ooouh, känner verkligen våren och sommaren när du skriver 🙂
Fin dag på dig och hoppas du känner dig piggare snart 🙂
Kramkram Å
Åååå denna trötthet…. Suck vad jobbigt. Bebben växer så det knakar där inne och tar all energi du har… Men jag kanske ska låta som en gammal släkting och säga (muntert) ”Du får härda ut denna första tiden för… hm… om några veckor är du samma gamla pigga Emma som alltid!” Kram!
Ofta tror jag de är bra att försöka klämma in en liten power-nap under dagarna… Var du i Linköpping igår?? Där bor ju jag… Tänk så kul det hade varit att träffats!
Eget hus är mycket jobb men SÅ underbart, bara det där med tomt, vi sådde färkpotatis, örter och tomater förra året, vår första sommar här, trots minimal tomt, gud så underbart!
Och visst, SNART är våren här, äntligen!
Kram
Denna kylan! Det är som minus 24 när det blåser. Igår tog det mig återigen 4h att värma upp mig på jobbet. Och varför är det så att det är kallt när man ska ta sig till jobbet men knappt märkbar kyla när man är på väg hem mitt i natten?
Och får du också skägg som börjat växa ut? Den här kylan alltså
Åh jag som knappt gått utanför huset sen i Måndags – jag hat tjvyvat mej en vecka semester till att bara ligga å drälla i soffan här hemma, men fick mej en obehaglig överaskning när jag skulle gå till affären igår. ”Vafan! Det blåser ju? Kallt!” Blev synbart irriterad och försökte få hjärnan att foga ihop de skallrande rutorna som hörs dag ut och natt in med att det tydligen är rätt så, helt ärligt, för jävligt väder just nu.
Det går över säger Den Blivande, men det är knappast någon tröst, för det hjälper väl inte mej just nu? ;-P
Ja nu är det en dag till närmare våren, längtar verkligen efter att få se gräset på gården och att vakna av fågelkvitter utanför fönstret.
I fjol fick vi snö ännu i april här var jag bor, men nog kommer våren så småningom, som alltid!
Tråkigt att du är så trött hela tiden, men när jag läser om alla dina krämpor för det mig att svettas lite eftersom jag har samma saker, trötthet, cravings, illamående osv. Could it be, could I be…??
Men så kommer jag ihåg att det är normalt för mig. 😉
Längtar som ett tok efter att få gå ut i växthuset och påta i jorden men det ser mest ut som en igloo… Så mkt snö så våren känns för långt borta.
Din blogg är helt underbar. Fattar inte att någon kan
skriva så urbra. Och inte alls en typisk ’jag vet att
jag är snygg’-blogg. Det verkar finnas ganska många med
narcisstiska drag som bloggar, tyvärr.
hahahahaha, mitt i allt kan jag inte låta bli att sakna gruppmailen på jobbet 😀
Usch för den där tröttheten – och så en massa resande på det dessutom. Men kanske får du tillfälle att hämta lite sömn på flyget? Hoppas jag.
Hoppas du blir piggare snart. Min vän som var gravid under förra året var också oerhört trött i början, men det gav med sig runt vecka 10 tror jag.
Jag gillar din blogg, det är min nya favorit tror jag. Gillar dina mjuka fina salukis!
Nämen har ni allt det där som vi tänkt skaffa oss för att få behagligare vintrar och ändå så blir det inte som en varm sommardag inomhus….åååh nej… ! Jag som trodde det fanns hopp 😉
Du skulle skratta om du såg mig nu. Med termobyxor, polotröja och en tjock fleece ovanpå det och ändå lyckas man att frysa….inte klokt det här…jag börjar tvivla på om mannen verkligen höjde pannan igår… 😉
Tröttheten, den känner jag igen. Fast jag aldrig varit gravid då, även om välmenande människor trott att det var orsaken till min trötthet (då har jag varit gravid i sju år, är mitt standardsvar).