Att vänta på provsvar.

20111013-132632.jpg
Nej, vi är inte utskrivna än tyvärr. Mina värden hade gått ner men Leo är lite snabbandad, så de tog lite blod från honom också bara för att vara på den säkra sidan. Så från att ha varit höggravid och gråtit när mjölken var slut är jag numera nyförlöst och snorgråter när någon sticker nålar i min son (mycket mer logisk anledning dock). Och det är de svaren vi väntar på nu.

Så fram tills dess ligger vi sked i en nittiosäng; Leo, mannen och jag, och Scout Valiant har gjort det till sitt mission att se hur mycket han måste få mig att skratta för att Ola ska komma förbi och behöva sätta epidural för min svanskota.

Och vi hoppas, hoppas att allt ska vara bra även med Leos värden nu.

46 kommentarer till “Att vänta på provsvar.

  1. Jag har upplevt det du upplever just nu med min mellanson. Han hade fått gnyende andning och det fick sticka honom som nyfödd flertal gånger. Otroligt ledsamt är det och man känner sig så utelämnad och skör. Min mellanson är idag elva år och mår prima. 🙂
    Jag hoppas att det ska vända för er och ni snart får åka hem. Det kommer gå bra, även om det är jättejobbigt. Många varma kramar, Maria.

  2. Vad bra att man kollar allt ordentligt! Han ser så fin ut!! Det är ju väldigt vanligt att barnen är snabbandade utan att det finns någon bakomliggande orsak. Och om han har en infektion mot förmodan är det ju toppen att den upptäcks tidigt! Se till att han får lite glukos i munnen om det ska tas prover så brukar det gå finfint!

    Älskar bilderna med bebisar sovandes på pappas bröst. Obligatorisk bild liksom!!

    Lycka till! Kram

  3. Ja usch. Nålar i sin lilla bebis vill man inte vara med om. Det gör ont i hjärtat. Jag hoppas ni slipper vänta allt för länge på provsvaren och att ni snart får åka hem.

    kram kram

  4. Så fin han ! Håller tummarna för proverna så att ni får åka hem. Det är bra att läkarna är noggranna med alla de små – fast visst gör det ont i hjärtat när de ska stickas.
    En liten tröst kanske: jag och min dotter var på sjukhuset en hel vecka innan vi blev utskrivna. Vi bodde riktigt in oss och lärde känna all personal. Det var en ny upplevelse.
    Sköt om er!

  5. Så gott lille Leo har det på pappas bröst. Så har mina pojkar sovit mycket, det är ett otroligt bra sätt för barnen att knyta an till pappan och så otroligt mysigt för pappan. <3

    Hoppas att värdena är bra för Leo också. Hur är det med din svanskota och vad i hela friden var det egentligen som hände med den?

    Kram fina familjen!

  6. Blev orolig när jag läste ”när mjölken var slut”… så insåg jag att det nog var mjölken till Obeyen som du syftade på! Puh, trodde att det var en annan mjölk.

  7. My God, sâ gulligt med Leo som sover förtröstansfullt pâ sin pappas bröst !! Sâ nyttigt för Leo. Mina târar rinner…..

  8. Grattis!!!! Han har kommit! 🙂 Så bedårande söt och så askul dina inlägg från kvinnokliniken, innan han är född… 😉 Nu hoppas jag att ni får komma hem ”på riktigt”. Att ni är ”friskförklarade” bägge två, och kan få njuta hemma istället! Lycka till!
    / Maria

  9. Hjälp vilket drama han verkar ha fötts med! Hoppas att alla värden är som de ska och att ni ska få åka hem snart och börja ert eget föräldraliv! Och då utan Ola antar jag, eller kommer han att flytta hem med er kanske? 🙂

  10. Fina Emma,

    det är egentligen helt främmande för mig att skicka en kommentar så här. Fast jag läser din blogg flera gånger per dag och nästan tycker att jag känner dig.

    Din lille Leo ser absolut ljuvlig ut och eftersom jag själv är ganska nybliven mamma så vet jag precis hur mycket vackrare och hur mycket skörare världen just blivit för dig. Min bebis var också snabbandad och, ja Gud, vad rädd man blir. Men det är så vanligt och jag är helt säker på att allt är bra och att ni snart är hemma igen.
    Stor kram, A.

  11. Hej!

    Min tjej var också snabbandad och hade förhöjda värden. Det gick över på några dagar och precis som i ditt fall var hon fullgången och då är de starka.
    Mina ben höll på att vika sig när de skulle försöka sticka henne. Pappan fick ta över hållandet och jag fick lägga mig ner.

    All lycka och styrka till er!

    Anna Johansson.

  12. Men lille vännen då, skönt att du mår bättre och förstår verkligen obehaget när de tar prover på honom. Såna små pluttar vill man ju bara värna, bädda in i bomull och omge med silke…håller tummen för att ni får positiva besked!

  13. Hu ja. Lille Noah, som nu är två veckor, tillbringade sina två första dygn på neo, och hans små händer är fortfarande blå efter alla nålar de stuckit i honom. Man klarar inte riktigt det där med kroppen full av hormoner, när någon sticker i ens nyföding – även om man vet att det är för det bästa. Hoppas ni snart får åka hem allesammans!

  14. Förstår precis vad du pratar om… Från att vara nyförlöst förvandlas man till lejoninna på två mikrosekunder, i synnerhet när det kommer någon kall, okänslig person från labb som tycks tro att ens lilla guldklimp är någon jäkla nåldyna…. Men nu håller vi tummarna för att det inte behöver stickas mer i lilla Leo, som för övrigt är hur söt som helst! 😀 Kraaaam Carin

  15. Åh vilken go bild. Jag tror jag har en bunt bilder på mina tjejer när det ligger så på sin pappa. Vi kallade det för sömnpillret. För båda somnade då nämligen 😉

  16. Ja visst är det läskigt när de stcker ens barn, jag grät också när de gjorde det på våra. Hur kan de bara ta mina barns blod liksom??! Jätte hormonell o ömtålig ;0) men det känns ändå så bra att de är noga och tar det på allvar. Nu håller vi tummarna för lilla Leo gullet. Så mysigt det lät när du skrev om hundarna o att de var med i sängen när du ammade. SÅ mysigt o fint att se att hundarna kan hitta nya roller :0)
    Kram finisar

  17. Usch vad jobbigt! Jag har full förståelse för att du lider när de sticker i din bebis (är mamma till ett hjärtebarn och vi har många stick i bagaget), man får snorgråta då. Håller alla tummar och tår för att Leos värden är bra nu och att ni snart får komma hem och bara ha det mysigt tillsammans!
    *Kram*

  18. Håller tummarna för att alla ni får åka hem och att Leo inte har någon infektion…
    Vilken fin filt gossebarnet har, Hedda har en likadan 🙂 skönaste!

  19. Minstingen föddes 1 månad tidigt, så vi tillbringade de första 14 dagarna på prematuren. Där blev det en del stick, och det är ju inte roligt att vara med och se…
    Trösten är att gråten snabbt går över, och att det verkar glömmas fort. Inte för mamman dock!

    Håller tummar att ni snart är hemma allihopa. Och skönt att hundarna tar uppståndelsen med ro:) Säg åt alla besökare att ha med något roligt till voffsingarna när de kommer (ungefär som när man ger storasyskon en liten grej när småsyskonen ska beskådas för att minska avundsjukan:)..).

    Kram Susanne

  20. Usch! Jag vet också vad det innebär när de sticker i ens lilla nyfödda,sköra bebis. Med min äldsta hamnade vi på neonatal eftersom han fick lunginflammation. Dagen efter förlossning…. Jag var helt knäckt och sonen blev helt blöt av mina tårar när de stack. Ett trauma. Massor med kramar till er alla. Hoppas att allt går bra och ni får åka hem igen! Kicki

  21. Hoppas att ni piggnar på er! Vet hur det är att gråta när det sticks i sin lilla son. När min lille skrutt var ett och ett halvt dygn blev han opererad för diafragmabråck. Då är man inte stöddig! Hoppas att ni landat hemma nu….

  22. Stackars liten, klart att det är jobbig att se när han får nålar i sig. Det är ändå bra att de har honom under kontroll. Vi håller tummarna.

    Kram Therese

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg