Som avslutning på den här kvällen tänkte jag bara berätta att Ellis Corner också är med och lägger in ett presentkort på 500 kr i potten.
Men!
Eftersom det tjatas så satans mycket om det här eventet nu och det är så många av er som inte kunde komma så lottar Ellis Corner ut ett likadant presentkort (500 kr) även till er, oh ni eventlösa. Jajemen! Så nu har ni som inte kan komma på eventet chans att kamma hem nåt fint att oooo:a över.
För att vara med och tävla behöver ni bara berätta varför det är så himla synd om er nu när ni inte kan hänga i Malmö och fuldansa och ställa opassande frågor till Ranelid och bli dragqueen-snygga. Inte mer än så, alltså.
Tävlingen pågår till och med lördag klockan 19:00.
Bring it on!
(Nu ska jag återgå till att se på serier och våndas över min stundande horseface-bild i Metro imorgon. Horseface, fårskinnstofflor, öppen-mun-garv och amningstuttar. Fint).
det är inte synd om mig. inte ett dugg. eller ja, kanske yttepyttelite, för visst hade det varit rätt lajbans att få fuldansa med er alla… men som sagt, inte synd om mig.
däremot är det jättesynd om min kära arbetskompis. hennes mor har gjort en massa akuta operationer inom loppet av bara två veckor – flera proppar som hade kunnat ta livet av henne. så jag skulle ge presentkortet åt min arbetskompis och hennes mamma med hopp om att alla operationer ska ha gjort susen och att dom kommer få uppleva ännu många år tillsammans!
Det är så synd om mig för att jag är höggravid och ensam hemma med dottern medan mannen jobbar in i veckorna i annat land. Gudarna vet om han hinner hem till förlossningen. Som pricken över i:t så måste jag vara sängliggande fram till förlossningen.
Det är gröömt synd om mig just nu 😉
Åh jag känner med dig. Hade det det likadant. Fick ringa hem mannen från Rom när vattnet gått. Tur i oturen att det blev en 40 timmars förlossning så han kunde vara med.
Men åååh, nån 40h förlossning hoppas jag inte på, o Norge ÄR närmre än Rom, så mannen min kanske borde hinna hem?! Eller, kanske inte med tanke på att 2an kom på en timme efter att det startat… hinner väl säkert inte ens till BB dit det tar ganska precis en timme att köra!
LE-vi är iaf 2 här med samma delikata problem, alltid nåt! 🙂
Mig är det j-ligt synd om eftersom barnen verkar dragit på sig nån form av magsjuka. Jag hade mycket (MYCKET!) hellre fuldansat med er i helgen!
Alltså det är ju inte lika synd om mig som de 2 ovan, men lite synd är det om mig med.. För jag måste jobba.. Vi har precis börjat med ”önskeschema” på jobbet och precis när Emma avslöjade datumet ”låstes” schemaplaneringen och jag kunde inte göra något åt den planerade jobbehelgen som sammanfaller med Eventet… Så lite synd är det om mig med!
Fast de hann visst bli 3 innan jag hann skriva klart 🙂
de e bara grymmast synd om mig just nu, missar ditt grymma event,sjukskriven efter en helt plötslig oväntad operation efter att ha svimmat av i köket ( de snagga mitt grymt långa hår för att gå in på 2 ställen i huvudet bla ) så nu sitter jag med diverse smärtor, hugaaa!
och igår fick ja åka till sjukan igen och kom hem med infektion & mer tabletter
usch, de e synd om mig, och de tycker jag aldrig annars, för jag är alltid den friska,glada!
men nu,NÄÄÄ.. allt på en gång ! bring it on om e finns nått mer ja ska behöva dras med nu
och ja e inget avis på er, inget..lovar..
Jag tycker synd om dig, krya på. Fasen nu är det inte synd om mig iallafall, hoppas du vinner!
Men alltså.. jag tänkte skriva om att det är synd om mej för att jag måste klä mej i fula kläder och hjälpa till med en flyttstädning istället för att dricka drinkar, fuldansa och så vidare.. Men hur litet kändes inte det nu.
Hoppas du snart är på benen igen Maja. Jag tycker du är värd lite tur nu 🙂
Ja, mig är det då så väldigt synd om. Jag bor så långt borta i det smällkalla Finland att jag helt enkelt behöver ett presentkort för att överleva vintern!!!
Jag ska gå ut i snöstorm enbart för att plocka på mig en metro och glutta lite i!! 🙂
ska jag ta en bunt och langa vidare på lördag??
Ha en trevlig kväll
Det en lite synd om mig för utan min sjuka hade jag definitivt stått typ först i kön för en biljett o fuldansat och druckit vin o pratat en massa om jag hade fått lov att vistas bland människor som eventuellt kan ha någon förkylning i sig… Infektionskänslig till tusen pga sjukdom o folk håller andan om de ska gå förbi mig – bara för de nös för tre dagar sen liksom. Vilken lika gärna skulle kunna bero på att dom dammade under byrån samtidigt typ. Men jag ä inte bitter…Näää då 😉 O tilläggas ska göras att jag är så evigt tacksam för alla söta människor runt mig som är så ofantligt omtänksamma 😀 Utan dem – vad hade jag gjort?! <3
Ska tilläggas att detta leverne är bara en liten del av alltihop o pågår i 130 veckor,…”bara” 35 kvar 😉 O sist jag vart förkyld ledde det till 10 dagar på sjukan vilket jag gör allt för att inte riskera igen!!!
O sen vill jag bara oxå önska er en fantastisk helg 😀 O om d blir en nästa gång – då tänker jag ta t
tåget dit 🙂
Bara att inte följa med på Bloggeventet gör ju att man vill dra täcket över huvudet och tycka synd om sig själv, men jag gör ändå just nu. Har haft en dag där Murphys lag har varit ledordet. Är gräsänka till på söndag då sambon är i Åre. Barnen blev sjuka och inatt blev det inte mycket sömn. Det har snöat en decimeter vilket innebär att jag fick skotta en uppfart och backe (inga små ytor) för hand för att jag skulle ha en chans att komma upp med bilen om jag måste åka iväg. Diskmaskinen gick sönder, mitt i middagsfixet gick en propp i något extra jäkla proppskåp som står ute i skogen som jag fick pulsa ut till med pannlampa och två febriga barn på släptåg. Hann inte mer än in förrän sonen kräktes ner hela hallen.
Jag har lite svårt att skoja bort det just nu bara för att det är alla hjärtans dag och jag påminns som varje dag att min sambo inte är kvar på jorden längre utan är i himlen sen mars 2011.
Nej, det är inte synd om mig, vill inte att andra ska se det på det sättet, däremot skulle vilja säga ”gör allt det ni tänkt att göra tillsammans, skjut inte bort era resor och annat, imorgon kan det vara för sent, vem som går bort har vi ingen aning om.
anette carlsson
<3
Okej. Ovannämnda är det helt klart synd om o dem förtjänar att vinna presentkortet! Men det är faktiskt lite synd om mig oxå då jag går miste om att få träffa alla dessa härliga människor. Att inte få vara med om årets händelse liksom!
Herregud! Alla underbara kvinnor som finns i detta land förtjänar alla ett presentkort, en kram, en puss, en klapp på axeln, ett leende, en komplimang och en extra tanke. Jag skulle vilja ge bort presentkortet till varenda en. Men det finns en kvinna som alltid kommer vara viktigare för mig än alla andra. Min mamma. Vann jag skulle jag ge det till henne i samband med hennes 60 års-dag nästa vecka. För att hon är världens bästa, men också för att jag inte har råd att ge henne något själv. Och det känns väldigt synd, för det är ju inte varje dag ens mamma fyller år.
Åh så söt gjort utav dom!!! Näe kanske dags att lägga sig så att man orkar upp 05 imorgon enbart för att få tag på första bästa Metro innan dom tar slut 🙂
Jag förbannar mig själv för att jag var för feg och velig när eventet kom, det är skamligt och en stor SYND (= synd om mig) att jag besitter den egenskapen!!! Fuldans hade suttit som en smäck på lördag!!!!! Jag har aldrig träffat varken en dryga eller Björn och det är ju synd!!!! Minna
Hej
Det är extra synd om mig därför att jag har så taskiga kompisar.
När jag såg att du undrade om det fanns nån som var intresserade utav ditt event
så blev jag eld & lågor.Ringde upp mina ” Anettekompisar” (smart drag,båda heter Anette). Den ena orkade inte åka ända ned till Malmö, den andra mumlade nåt om Björn R
och pösmunk i en och samma mening. Bara det kvalificerar mig till att vinna presentkortet.!
Taskmörtar!!Envis som jag är så frågade jag alla kompisarna ja t.o.m mina jobbarkompisar.
Nope ingen….Sjukt blyg för främmande tjejer är jag också!!
Det måste vara vinnande att va´ en Looser…….Ha det underbart alla goa,Lycka till
Jag ÄLSKAR härliga vänner, allt som är vackert och fuldans! Efter en bedrövlig höst då jag blivit allt tröttare och svagare hamnade jag i mellandagarna till slut på hjärtintensiven. Nu väntar sjukhusbesök och medicinska utredningar. Min man sköter allt här hemma och jag kan inte längre ensam ta hand om vår 3- åring. Vi ska nu få hemtjänst, det är för sorgligt. En sådan fin vinst skulle sannerligen vara ett roligare besked! Ha en fantastisk kväll alla ni som är där/Annika
Hej emma!
Det är synd inte om mig, jag unnar faktiskt alla toppensnäckor som ska fuldansa och umgås på eventet. Den fantastiska gemenskapen som finns här på bloggen är ljuvlig!
MEN det är klart att liiiite choklad (typ 1 kg), ben & jerryglass och ostkrokar trycks nog in i mitt gap på lördag som tröst… Vinner gärna som plåster på såren ;-)!
Kram!!!!!
Det är mest synd om mig eftersom jag faktiskt allvarligt övervägde att strunta i en (sedan länge bokad) kollegas bröllopsfest till förmån för bloggeventet. Det innan jag förstått hur stort och mäktigt det skulle bli och nu är jag dödligt avundsjuk och känner att jag tagit fel beslut!! Stackars mig!
Att inte få skratta i 12 timmar så det droppar från aulan tillsammans med 180 bloggkollegor måste ju göra att jag dör minst en vecka i förtid. Eller två?
Ni blir vackra och lever längre och mular fejjan med goodiebags medan jag fuldansar i min ensamhet. Fii faan vad tragiskt.
Men jösses.. Här tänker jag att JA! Detta vinner jag eftersom det är ju dösynd om mig så är det folk som har svimmat, är höggravida, sitter fast i kalla finland, har både trasiga tvättmaskiner och vänner med proppar i kroppen och sjuka ungar..
Jag har ont i halsen och jag älskar att fuldansa och dricka vin, men framför allt så är det synd om mig för att det inte är lika synd om mig som många andra som skrivit och för att mina chanser att vinna denna tävlingen genast blev mycket små. Lite paradoxalt, men så är det.
Kram /iris
Det är så synd om mig för att jag övat fuldans men inte hade pengar till biljetten när den väl släpptes och nu när jag både har moves och money finns det inte plats för min lilla rumpa. 🙁
Därför att jag har en tenta coming up, begraver mig i plugg som aldrig tar slut. Har föör mkt att lära mig. Vill ju inget annat än att gååååååååå
Hej igen, glömde att nämna mitt Fuldansar musiktips.
The Bangles Walk like an egyptian!!
En riktig värsting i fuldansarsammanhang.
Kram
Jag tycker synd om mig själv, för jag kommer sitta hemma, ha tråkigt och tänka på hur kul alla i Malmö har. Att missa årets event! Och istället sitta hemma och plugga som alla andra helger. Inget speciellt liksom. Hur trist som helst! Sååå, presentkortet skulle få mig på bättre (mycket bättre) humör. Det vet jag! 🙂
Kram Isabelle
Flera år har jag tränat fuldans i min ensamhet och nu kommer jag intet ha någon nytta av det. Eller nja de va ju inte riktigt sant eftersom det är ett utmärkt sätt att roa sonen på, men hade gärna svängt mina lurviga ihop med alla er andra fuldansare. Missar ju chansen att lära mig lite nya fuldansmoves..
Jorå det är massvis synd om mej… Ingen kompis som vill eller funkar att ta med till Malmö. Tokmycket att göra på jobbet, saker som jag inte riktigt kan eller fattar eftersom jag är så ny där och känner mej dum när jag måste fråga om olika sakr heeeela tiden.
Men mest synd om mej är det för att elementen här lever ett eget liv och envisas med att kallna hela tiden. Jag ägnar massor av tid att dividera med fastighetsskötarna om problemet. Efter att jag tjaaaaaatat kommer de och ”lagar” elementen å så pajjar de igen å igen… Samma sak på jobbet, kaaaallt, fast där funkar elementen (tror jag), det är fönsterna som likaväl kunde vara öppna som stängda och mitt skrivbord står längs med en stor fönsterruta. Oiii ooiii oooiii Jag avskyr verkligen att frysa och hade säkerligen köpt mej något värmande om presentkortet hamnade här.
Det enda bra med den snabla kylan är att jag kan ha ungefär hur många tjocktröjor som helst samt stora sjalar och korviga raggsockar. Å så dricker jag massor av gott varmt te.
Tycker ju inte om folk som tycker synd om sig själva. Synd att jag inte kan vinna tävlingen då.
Jag är inte sjuk å inte har jag ont någonstans, iallafall inte på utsidan. Men det gör lixom ont i själen på mig eftersom jag inte är en av dem som ska på eventet. Men Emma, du anar inte hur INIHUNDAN mycket jag hade velat vara med. Jag hade dansat fuldans, fulast av alla!!! Jag hade gått runt där i bästa gå-bort-stassen, jag hade suttit och bett till någon/något om att jag skulle kamma hem nåt skitfint (vilket inte hade varit nå’n jätteprestation förståss, jag har ju fattat att alla kommer att göra det!) och jag hade suttit där å tjutit av skratt åt allt å alla och (nu kommer det) JAG ÄR INTE ENS SÅDÄR VANSINNIGT FÖRTJUST I HERR RANELID!!! Men det hade inte spelat någon roll, för då, just DÄR hade jag blivit lite kär i karln, eftersom jan skulle ha pratat så fint om vänlighet, å jag hade torkat en liten tår å bara blivit alldeles varm ända in i hjärtat, och jag skulle le lie fånigt och jag vet att jag hade njutit av varenda sekund!!! Å sedan hade jag åkt hem ända till Hälsingland, å varit alldeles varm ända inifrån och ut och jag hade skottat snö, (för vi har en hel del av den varan här) som jag hatar, å det hade lixom inte gjort mig något, för är man alldeles FYLLd av en massa vänlighet så är snöskottning som en piss i missisippi, eller nåt. Men nu kommer jag vakna på söndag morgon, önska att jag hade en stunds fuldans att ångra (men bara lite) titta ut genom fönstret på all snö, å DÅ Emma, DÅ kommer det baske mig att vara synd om mig.
HAN skulle ha pratat så fint om vänlighet. Slant lite på tangenterna i min upprördhet!! 😀
Synd om mig? Näääe det är inte alls synd om mig som missar möjligen det roligaste som händer i Malmö år 2012. Jag har ju haft sådan tur att min p-stav har börjat krångla (hej putmage som inte ens spanx kan dölja!), sådan väldans tur att när jag kommer till jobbet så inser jag att matlådan ligger kvar i kylskåpet hemma och skramlar. Turen att jag idag missade bussen och fick vänta i vad som kändes som en evighet i Malmös första snö och då tänkte jag att jag minsann kunde gå och köpa mig en dosa snus så åtminstone det var avklarat, går fram till kvinnan i kassan och ber om en dosa då hon frågar efter legitimation, jag rotar fram plånboken och kommer plötsligt ihåg att jag tappade mitt leg när jag och en vän var i London. Vad som hände? Jag kände mig som 14 igen och fick gå med svansen mellan benen utan snus efter ett taffligt försök att övertala kvinnan i kassan om att jag faktiskt fååår lov att köpa, men icke! (har ni försökt att övertala en arg kvinna som knappt förstår än? inte? Rekommenderar att låta bli!) När jag sedan kommer hem så får jag skäll av sambon för att jag tydligen ”slösar på diskmedlet” (What.the.fuck?! inte direkt så att man köper diskmedel var och varannan dag så att det blir dyrt liksom). Jag önskar mig alltså presentkortet, så att jag kan få köpa mig massor med väldoftande produkter till köket, som jag kan slösa med huuur mycket jag vill utan att sambon kan säga någonting minsann! 😉
Det är synd om mig för jag och min man skulle egentligen mysa med mamma, pappa och mina systrar i Bulgarien i vår. Men en massa olyckliga omständigheter har gjort så att det inte blir av. Jag som verkligen sett fram emot att få vara tillsammans hela familjen!
Det är vääääldigt synd om mig för jag hade inte råd att köpa en biljett – till fuldans, goodiebags och vinstchanser ( och givetvis alla andra saker jag går miste om;) Så nu sitter jag här och blir mer och mer trumpen över alla fina priser man har chans till – sådana saker som jag bara kan drömma om och aldrig skulle kunna köpa. Som tex. den underbara trästjärnan från ELLIS CORNER som skulle passa så fint i min sons rum(snart söners) eller plåtburks trumman…..den hade han älskat. Men jag antar att man får glädjas över att ha en underbar och frisk familj ( och vänner ) Det är ju faktiskt det som betyder mest!
oh, det är så synd om mig!! Visserligen ser jag ju att det är många som det är synd om på riktigt här, men jag tycker ändå det är synd om mig just bara för att jag missar denna årets händelse och framför allt chansen att träffa alla dessa härliga damer som tittar in här varje dag.
Helt säker på att ni kommer att få en underbar kväll som förlänger er livstid många, många år.
P.S Nämnde jag att det är syndast om mig i vääärlden!!
Mig är det inte särskilt synd om.
Men för att det ska bli lite spännande för alla de där som det är synd om vill jag vara med och tävla ändå.
Och det är klart. Det är synd att inte kunna eller få vara med på bloggeventet. Men jag räknar med smaskiga bloggrapporter. Och så får jag äta tårta istället.
Det gäller att passa på när man blir ombedd att klaga! För nu gäller bara att försöka ta nya friska tag.. Jag fick nyss mitt drömsommarjobb! Då menar jag DRÖMdrömdrömsommarjobb, med det som jag vill jobba med efter utbildningen som jag snart är klar med (jag har ett år kvar). En vikarieplats blev ledig på företaget jag vill jobba på, jag fick kontakt med företaget och talade med både de jag skulle vicka för samt högste chefen. Alla jublade och tyckte att det var toppen, och jag blev erbjuden jobbet och utbildning för att kunna genomföra det, och tackade ja på stående fot. Jag talade därmed med min nuvarande arbetsgivare och sa att jag inte kan vicka där i sommar så att de kunde erbjuda näste anställde på tur jobbet.
Allt var toppen och jag längtade efter första utbildningsdelen som skulle börja redan nästa vecka!
Så ringer chefen i tisdags och säger att det inte blir något vikariat och tjänsten istället tillsats internt.. TROTS att det finns avtal!!!! Jag blir såklart jätteledsen och paff. Klart man kan bråka och tjafsa med fack etc. men eftersom jag hoppas på att få jobba inom företaget i framtiden och vågar inte starta bråk.. Däremot har jag kontaktat chefen såhär i efterhand och påtalat att man faktiskt inte får bete sig såhär, men tyvärr har jag ju inget drömjobb för det…
Det skulle pigga upp lite med ett presentkort… 🙂
Efter 15 månader av mammaledighet skulle jag behöva komma ut ur huset och låta min kära sambo se hur det är att vara själv hemma med ett litet busfrö 24/7. Han har inte riktigt fattat galoppen 😉 Jag får kanske ta in på hotell och fuldansa lite för mig själv, haha 🙂
KRAM,
Anneli
Det är nog mest synd om mig helt klart, jag vet inte varför, det bara är så 🙂
Kommer inte på varför det skulle vara synd om mig så jag säger att det är synd för er att inte jag kunde komma. Tror ni hade gillat min fuldans hahahaha
Det är inte ett dugg synd om mej. Det blev bara lite olyckligt… Jag hade faktiskt biljett bokad, men då min älskade farmor oväntat gick bort på nyårsafton, kändes min malmö-budget efter begravningen bli allt för stram för att kunna bli precis så bra som jag önskat. Känns jättetrist att missa detta event då jag tror att detta va just det jag behövt.
Det är synd om mig för att jag tydligen närt ett monster vid min barm! För att tala klarspråk: Jag helammar vår femmånaders bebis och det går inte lämna iväg henne mer än korta stunder, som tex 30 min. Man hinner liksom inte ens ner till Kungsbacka på den tiden…..
Och just idag är det extra synd om mig eftersom maken är på after work med jobbet på det fancy nya Posthotellet i Götet, jag är hemma med febrig bebis och hyperaktiv treåring. Mount Tvättberg tornar upp sig i tvättstugan och dammråttorna hopar sig på golven. Dessutom har jag fått en finne på hakan.
Hoppas att maken har en trevlig kväll. Ja ä int bitter!
Det är synd om mig för under eventet är jag i Tyskland och kramas med min pojkvän en enda sista helg innan jag åker till Australien och tvingas vara borta från honom i 138 dagar (ja, jag har räknat). Tänk så mycket bättre jag skulle må om jag visste att en fint presentkort väntade på mig hemma in dear old Svedala!
Det är synd om mig MED (vilket gäng vi är här alltså… haha*)… Jo det är synd om mig bara för att jag suger åt mig alla inlägg, en efter en och blir ännu mer bara ooooh, ahhhhh, åhhhhh när man får veta vad som skall se.. ALLA är vinnare på eventet… o jag vill ju oxå känna mig som en vinnare…. 😀
Det är skiiiitsynd om mig för jag tappade min fina gråa Chillnorway mössa idag, suck när jag gick från frissan skitnyggt blond igen. Fast när jag tänker efter så var den bara snygg på ytan , den var alldeles för stor och för tunn.Sen är det ännu mera synd om mig för innan jag vaknade ur min koma så var alla biljetter sålda till eventet, och inte hade jag tur när den sista lottades ut för Tooka ville inte bli mutad av min hund. Så nu får jag hoppas att Mia är snäll mot mig tralalala:))) och att Emma fixar ett nytt event och då hjälper vi alla till så att hon slipper fylla alla goodiebags och diverse själv. Tjopp tjopp och godnatt:)))
Du visar oss bilden sen va? Kram
Jag inbillar mig att folk tittar medlidsamt på mig och tycker synd om mig eftersom jag är så fruktansvärt tankspridd, seg, trög, pissförvirrad, emotionell och allmänt nervklen på grund av att jag drabbats av två stora kriser i livet inom loppet av ett halvår. Jag irrar runt i tillvaron och försöker finna mig själv och livets mening på ett högst oattraktivt sätt. Jag ställer in smöret i badrummet och lägger duschcremen i kylskåpet. Jag pratar osammanhängande och går in i lyktstolpar som inte stod där dagen innan. Jag utvecklar mystiska stressframkallade knölar och utslag på kroppen. Jag tappar både hår och minne, får klåda och känner mig ständigt uppblåst och gasig. :S Jag sover inte om nätterna men halvsover hela dagarna. Min son ger mig konstiga blickar när jag mumlar och fumlar omkring hemma. Suck. Vet inte vad som skulle kunna ställa det här tillrätta.. Vet bara att jag behöver få fason på mig själv igen innan jag ger mig på fuldans, mingel och gapskratt med några av Sverige häftigaste, duktigaste och snyggaste bloggdamer. Annars är risken stor att hela bloggeventet får avbrytas p.g.a. skallgång efter försvunnen förvirrad bloggerska som i saligt lyckorus sågs kasta sig ut genom ett fönster med 17 goodiebagpåsar i ena handen och Ranelid i den andra. <3
Puss o kram, Madeleine
Varför är det mest synd om mig? Jo för att jag så gärna skulle gå på nåt sånt här glammigt event men skulle aldrig våga. Dels skulle jag inte passa in bland alla snygga bäbes och dels så skulle mitt osociala jag kväva mig och jag skulle inte våga yppa ett ord till någon. Kan bli sjukt osäker i nya sammanhang om jag inte känner någon och då är det smidigare att undvika sånt helt.
Varför är det mest synd om mig? Jo för att jag så gärna skulle gå på nåt sånt här glammigt event men skulle aldrig våga. Dels skulle jag inte passa in bland alla snygga bäbes och dels så skulle mitt osociala jag kväva mig och jag skulle inte våga yppa ett ord till någon. Kan bli sjukt osäker i nya sammanhang om jag inte känner någon och då är det smidigare att undvika sånt helt. Annars skulle jag kanske bli sittande för mig själv och se sur ut och då skulle alla tro att jag är en riktig surkart vilket jag inte egentligen är, ser bara sur ut när jag inte vet vad jag ska göra. 😉
Ingen idé jag försöker ens. Jag ger mig. Men jag VILL ha!
Hej! Ojoj..en del är det riktigt synd men jag tror inte jag är så långt efter… 😉 Jag har troligtvis spräckt en spegel (sju års olycka?) för jag har åkt på de flesta skador eller sjukdomar man kan få sedan augusti förra året och råge på detta går allt åt pipan i skolan (man är ju fattig student och undrar om man nånsin kommer få jobb eftersom den där utbildningen vill liksom inte och man börjar tvivla vad som är mening med ens liv osv.)..
Men så älskar jag inredning och blir så glad av din blogg och vill också dansa häcken av mig men inte kunde åka på ditt härliga bloggevent..det suger!
Kram =)
varför:1. jo jag bor toklångt bort från ditt underbara äventyr 2. Jag har precis klarat pressen av att vänta in ett tentasvar 2 dagar över tiden (fick G-Lycka) 3. Jag fyller 40 på alla <3dag, vilket jag faktiskt är värt att fira- ev med en liten vinst från dig 🙂 liten lycka iaf att jag ska till Universitetet imorgon- gissa vem som kommer att norpa en Metro så fort jag kliver av bussen…..tack för att du bjuder mig på så många skratt, o vackra bebisögon, å långa hundöronkort, vi slänger in ett litet lycka till med eventet oxå- hmm vill ju fuldansa mäj me…
Egentligen vill jag inte säga att det är synd om mig för det finns alltid någon som har det värre, inte sant men…om vi nu ska prata om hur synd det är om just mig så började det i december då jag ramlade av en häst och bröt vadbenet. Sex veckor med gips (tänk då både jul, nyår och trettonhelg) och nu när gipset är borta har jag
en fotled som inte går att använda för den är hård som betong. Under hela denna tid har jag bara kunnat drömma om att åka till ditt fina event. Och vecka efter vecka, eller snarare dag för dag har jag läst om alla de fina saker som kommer i goodiebagsen eller som kommer lottas ut där nere i söder medans jag sitter här hemma och suktar och misströstar…men tyck för all del inte synd om mig 😉
Det är synd om mej
Son missar denna grej
Jag hade velat joina er i fuldans
Tyvärr står jag utan en chans
Att få grilla Ranelid och få träffa dig, du vackra kvinna
Det hade varit så roligt att få vinna
Ingen dragqueen styling får jag vara med om heller
Är det inte lite synd om mig då eller?
Att vinna detta presentkort vore ett plåster på såren
Kanske kan jag då köpa något fint till våren
Kram Sofie
Jag sitter i USA och håller alla mina tummar att någon av alla bloggare ska mobilblogga från eventet, berätta om allt kul, filma några fuldanser och kanske även en close up på Herr Ranelid…
Varför jag borde vinna är ju för att jag älskar blommor, levande blommor, här i Plastic Fantastic USA finns köper man helst plast/tygblommor vilket gör att man inte säljer snygga krukor etc. Jag har länge LÄNGE spanat in den fina krukan KRONA och nu håller jag mina tummar ännu mer att det blir just lilla jag som vinner så att den kan hamna i mina händer!
Hurra för Ellis Corner som tänkte lite på oss-som-inte-kan-gå typer…jag hjärtar er!
Åh, min favoritshop…mig är det jätte, jättesynd om för jag blir gråtfärdig varje dag när jag läser om allt kul ni ska ha! Och jag hade så gärna tagit en fuldans med dig Emma för det är jag bra på ;)….Så detta skulle vara en liten tröst ivarje fall!
massor av kramar och jättelycka till på eventet, ser fram emot alla roliga bilder ….
Det är lite synd om mig, men ändå inte. Har en födelsedagsfest att gå på och det känns faktiskt viktigare för mig. Men självklart skulle det vara kul att träffa alla bloggerskor och så Ranelid, förstås. Men familjen går alltid först!
Det är synd om mig (kanske lite) för att jag har beredskap denna helg. Med anledning av detta kunde jag inte ”försöka” få mig en biljett till detta event. Ett event som hade varit så roligt att få gå på, oj så kul det hade varit!
Sköt om dig
Östersund- Malmö 1165 km, 12 timmar och 57 min via E4,an. dvs 1 dygns resetid t&r. Det skulle det defenitivt varit värt plus en vilodag eller två efter allt fuldansande men har ju ingen semester att ta ut. Så mig är det synd om!
Hoppas ni får det alldeles, alldeles underbart!!
Det är så gruvligt synd om mig som måste jobba hela helgen och inte får fuldansa med er. Kan inget annat än fuldans så nån findans är inte att tänka på. Får väl fuldansa lite i garderoben här hemma istället. Men varför skulle jag vilja träffa massor av de mysiga människor jag har kontakt med i bloggvärlden en hel helg -svårt att svara på. Och varför skulle man vilja lyssna på när Björn Ranelid droppar meningar i klass med Bär ditt barn som den sista droppen vatten? Varför skulle jag vilja vara barnfri hela helgen när jag kan tjata om att plocka upp strumpor och lyssna till klagomål om att jag lagat äcklig mat? VARFÖR alls vilja gå på ett event som är once in a lifetime? Nej, nej, nej. Lyckas inte övertyga mig själv ens 🙂
Det går liksom inte att komma med något bra här när man läst alla som de är synd om, jag hoppas någon som verkligen förtjänar det får det. Nog kan det vara synd om mig ibland, just nu har jag lyckats få ett skitäckligt herpes munsår, så hade jag kommit på eventet med det hade förmodligen alla undrat om hon inte hade råd att botoxa HELA överläppen utan bara lite av den. Jag ska dock på ett 40-års kalas på lördag så min läpp blir nog utstuderad ändå, det ääär liiite synd om mig va? Det bultar å kliar åxå å jag är pank så jag kan inte köpa munsårsplåster…
kram
Det finns många som har det värre än mig, men jag var ” nära döden ” i Måndags när jag fick magsjukan från hell. Sen har barnen fått samma elände en dag efter varandra, och med tre barn så är det först idag vi är kräkfria. Ovanpå detta måste jag jobba i helgen . . Ha en underbar Lördag / Kramar Jeanette
Ett presentkort som plåster för såren för att jag i flera veckor våndats över allt jag missar när jag inte är på eventet! (Kände till och med att jag hade ett stort behov av Böddi plötsligt fast jag aldrig varit särskilt knusslig med frisörer?) Jag är arbetslös, jag är blyg och jag har aldrig haft nöjet att gå på en bloggträff och jag hajade ju fort att det här är bloggträffarnas bloggträff! Och ja, jag typ älskar Ranelid också… *suckar*
Shit vad osyndt (ord tro?) det känns om mig när jag ser alla andra motiveringarna ovan! Enda anledningen till att det är synd om mig är att jag är så fruktansvärt avundsjuk på alla er som ska gå på detta superfantastiska hejdundrans härliga event med alla dessa otroliga underbara kvinnor/tjejer och världens roligaste och självironiska värdinna. Det svider sjukt mycket att jag missar detta, och det värsta av allt är att ni alla ”rub it in” så att säga, hela tiden med nya priser och saker i goodiebagen och nya roliga saker som ska hända 😉 Så därför kommer jag att sitta i soffan hela lördagskvällen och tjura (och antagligen uppdatera bloggen hela tiden som någon slags självplågare)och just därför är det så synd om mig. Eller kanske min man som måste sitta bredvid…
Det är så synd om mig för att jag får inte semester i sommar och kan därmed inte vara hemma med barnen när de har sommarlov. Life sucks!
Alltså, det här med ”synd om”, det är ju relativt va? För det beror ju på vad man jämför sin situation med. Eller hur? Vill bara förtydliga detta, så jag inte blir anklagad för att vara en hemsk, bortskämd människa. För det vill jag helst inte bli. Kallad alltså.
Jo, just idag tycker jag synd om mig själv. Ganska mycket faktiskt. För att jag sedan ett par veckor tillbaka är ensam ansvarig för mina tre barn (son på 7 år, dotter på 4 år och dotter på 6 månader) och för att det börjar bli ganska krävande nu (och då är det ändå 5 veckor kvar). Det är rätt mycket gnäll och bråk och pet i ögat och sådär. Vilket är helt okej och normalt och så, men jag är så TRÖTT på att vara konfliktlösare. T R Ö T T alltså. Så en liten tröstande vinst nu vore toppen verkligen. Fast en kram skulle funka också.
p.s Jag tar förvisso hand om barnen för att vi är utomlands och solar och badar, så det är liksom där det relativa kommer in i bilden, men ändå. Det kan kännas riktigt skruttigt för det. d.s
Egentligen är det väl inte så jättesynd om mig, jag ska ”bara föda barn” i x antal timmar och våndas över att skita på mig offentligt, spricka från A till Ö och skrika vidriga saker till diverse aula-gluttare! Men, ha så kul på eventet ni! För vad är väl en bal på slottet när man snart har en alldeles egen silkesapa att sniffa på? 🙂
Det är jättesynd om mig för jag är förkyld. Och jag var det igår också. PÅ MIN FÖDELSEDAG. Och ännu mer synd om mig är det nu, för nu är jag tretti. TRETTI!! Fattar du? Död och förruttnelse.
Jag känner att jag omöjligt kan tävla mot alla dessa motiveringar ovan.
Men lite synd om mig själv, det tycker jag allt och jag får nog ägna halva lördagen åt att pyssla om surläppen, som jag dragit runt med i backen under en längre tid. Jag kommer att ligga i fosterställning och lyssna på Michael Boltons ”How am I suppose to live without you”, för att sedan sitta framför dataskärmen med ett glas vin i ena handen och ha andra handen på skärmen, för att försöka känna av stämningen hos er. Jag kommer att förnedra mig själv som ett gammalt ex genom att sitta och läsa alla statusuppdateringar från eventet och jag måste nog sätta alkolås på datorn så att jag inte skriver snyftiga inlägg om min sorg.
Men jag är inte bitter 😉
Ha så roligt girls!
vinna vill man ju,så jaha det är nu man ska snörvla om hur jäkligt allt är…barnen är magsjuka och min mamma är död…men för tusan,jag är en sån där positiv jäkel,halvfinne med full pott sisu!så jag tycker nog inte så synd om mig själv.men vinna det vill man ju,så jag drar till med att det är lite synd om mig som måste åka och ta nya blodprov då jag inte fick ok på senaste hälsokontrollen(ev nåt vajsing med sköldkörteln..)men i sammanhanget så är det inte mkt att komma med.men vinna vill man ju…!;)
Inte för att gnälla, MEN!
Min vardag är så in i helvete jävla jävlig just nu. Jag åker hemifrån halv sju, åker 1.5 h till min praktiskola. Här är regelrätta slagsmål, upplopp och knivbärande obligatoriskt. Knuskapsnivån är lägre än tröskeln, en elev (13-14 år) trodde att Afrika var ett land. Lite så.
Mitt i detta kaos så har jag en handledare som ser mig som semester och som sitter längst bak under mina lektioner, och STÖR. Han är alltså ytterligare ett störande moment bland de 20 vilda aporna (eleverna).
Efter en dag på denna skola åker jag hem för att landa i soffan kring halv sju igen.
12 h fasa, 5 dagar i veckan.
Så, ge mig åtminstone något fint att titta på under min timme i soffan, snälla!
Ps. Annars, allt bra.
Mig är det inte så synd om egentligen. Jag hann bara inte med att anmäla mig och när det var så många på väntlistan så tänkte jag att… ”ja, vad är väl en bal på slottet…” 😉
Jag hoppas att alla på eventet kommer att ha det toppen och att det blir fler event. Då ska jag anmäla mig i tid…
Oj vad svårt det blir att slå alla andra som det är synd om, men jag gör ett försök.
Här är en preggo som nyligen tillfrisknat från vinterkräken. För lite drygt en vecka sedan slog en förkylning till och som nu övergått i streptokocker. Jag brukar inte må så fruktansvärt dåligt när jag är sjuk, men vinterkräken och sedan detta gör att jag tycker rätt synd om mig själv. Kunde jag ta bort hela ansiktet och låta någon laga det så det slutar göra ont så skulle jag göra det med en gång. Det här ligger på topp 10-listan över de värsta saker jag varit med om som gör ont. Förlossning och bruten tå ligger före men sen kommer banne mig detta. Förhoppningsvis börjar penicillinet hjälpa snart och har jag tur har jag inte smittat ner resten av familjen.
Hoppas ni får det toppen i helgen! Jag hade gärna varit med och ful-dansat.
Gjorde en rotfyllning igår och ser ut som en svullen hamster..
KRAAM /Tina
Jag är inte så mycket för att älta. Här har jag redan gnällt av mig:
http://allagodating.blogspot.com/2012/01/sa-gar-ett-ar-ifran-vart-liv-och-kommer.html
http://allagodating.blogspot.com/2012/02/det-gor-ont.html
Det är ändå mitt ansvar att skaffa mig ett bra liv. När jag inte fick plats på bloggeventet bestämde jag mig för att göra något annat kul. Imorgon kommer två av mina bästa vänner till den kalla lilla stuga där jag bor på halvtid. Vi ska äta middag och dricka vin, prata mycket och kanske se en film. Sedan bor de över och vi hinner säkert en härlig vinterpromenad innan de drar hem. Kanske kan vi gå förbi det lokala bageriet och köpa oss varsin gudomlig semla.
Hej hopp, det är faktiskt inte det minsta synd om mig. Jag blev jätteinspirerad när jag såg att ditt event skulle gå av stapeln men direkt insåg jag att det skulle krocka med dotterns konståkningstävling. Tyvärr tyckte jag det var viktigare 🙂 Så istället för att få vara med i Malmö och dansa konstiga danser så kommer jag istället att:
Tillbringa lördagen i Romme och åka skidor med familjen samt tillbringa söndagen i en iskall ishall med fjärilar i magen för dotterns skull.
Men det vore ju ändå himlans kul att liksom få vara med om en liten del av din härliga kaka och därför vill jag vara med i utlottningen här 🙂
Ha det så himla skoj!
Camilla
Men det är ju klart att det är mest synd om mig. Här är man galet kär och har träffat Mannen som jag vill leva resten av mitt liv med. Visst och det kommer jag att få. Men det tråkiga är bara att det finns ett galet Ex med i bilden som inte förstår fakta och försöker sig på fulknep.
Sådär tråkigt att man måste kalla in polisen. Trots att det är hon som lämnat för mer en 1 år sedan. Sa jag att det är VÄLDIGT synd om mig! 🙂
Skit i de andra, de bara ljuger! Jag däremot. HERREGUUUUUUD – stickar så att händerna blöder. Som inte det var nog har jag i dag städat hela köket, plockat hundskit, tvättat, fixat överraskning till sambon (han vet inte att han ska på koncert ikväll 😉 ) , knött ner mig i raffsetet ( ja du vet det där med att vara fin när mannen kommer hem, fredagsmys heter det visst). Så vem är det synd om va, va, va??? Bring it on säger du. Bring it to me säger jag!
Havv a najjs viikend!
Oj det var många det var synd om…. men det var du som öppnade ”ventilen”!
Mig är det synd om för jag är så jäkla feg… feg att inte våga gå själv/ensam (ja,ja jag vet att det är många människor där). Jag har nämligen jätte fina vänner men ingen som trillat ner i ”bloggträsket” trots att jag lockar och visar?!
Äsch, vad är väl ett bloggevent med Emma… Säkert aldeles aldeles UNDERBART!!!
Petra H
Jag skulle vilja skriva att det är såååå hiiimla synd om mig för jag inte kan hänga med er. Men det är det inte. För jag sitter här med ungefär en miljard minustimmar på sömnkontot, bröst ner till knäna på grund av maratonamning och är den lyckligaste nyblivna tvåbarnsmamman i världen. Men visst kommer jag att tänka på alla härliga tjejer som skrattar tills dom nästan kissar på sig och fuldansar in i småtimmarna. Och visst önskar jag att jag var där med er. Men samtidigt skulle jag inte vilja vara någon annan stans i hela världen än med min egna lilla väldoftande silkesapa och hans storasyster. Men det är ju aldrig fel att vinna. En liten push-present liksom.
Nä fy farao, det är inte ett dugg synd om mig… inte efter att ha läst om alla härinne… Men jag måste säga att det hade varit otroligt kul att kunna hänga med på detta underbara event… ååå ni kommer få sååå kul =) Kram på er alla.
Det är så synd om mig då helgen redan är planerad med hotellövernattning, hotellfrukost, sovmorgon, strosande och båtmässa i Göteborg med en sväng inom Ullared på väg hem. Sååå synd om mig.. 😉 Men fuldansa kan jag inte göra, och inte heller träffa mina otroligt inspirerande bloggidoler. Ett presentkort från Ellis hade lindrat min sorg..
Ha ett underbart event – och jag hoppas på fler tillfällen.
Ja alltså det är väl inte jättesynd om mig… Mer synd om min kära man som looooovade att han skulle bevaka biljettsläppet åt mig eftersom jag var tvungen att jobba den dan. Sen glömde han bort det. Eller vad han nu gjorde. Glömde bort det enda jag ville ha i födelsedagspresent (ja, jag fyller ååååår imorgon. kan ha råkat skriva det i elva andra kommentarer eller så) Så jag är bitter och min rara man mycket ångerfull. Hade gärna gått men har det trots allt ganska mysigt hemma med tvillingkillarna som precis lärt sig applådera åt min fuldans 🙂
Ha det superskoj imorgon!
Det är synd om mig för jag lever med en man som tycker att det där med att sporta är för jäkla kul. han vill GÄRNA betala massa hundralappar för att tex köra vasaloppet. Betala för att köra 9 mil. Maj gådd! I alla fall, denna helgen är det uppvärmning. Ski Matathon i Orsa. Bara 4 mil. Men änndå. Så kan jag inte åka ner till Skåne med tre ungar & två hundar. Tänk vad man gör för kärleken!
sen kan jag tillägga att katten pissade i min garderob natten till lördag. Så jag fick vara sysselsatt med tvättning hela dagen. Vilken tur jag har! verkligen!
Att jag tycker jag hade lite otur…för jag följer denna blogg slaviskt varje dag och hade verkligen tänkt resa till bloggeventet när chansen kom…men just den dagen när biljetterna släpptes så hade jag inte möjlighet att gå in på datorn och attans vad ledsen jag blev dagen efter när jag klev in och läste att biljetterna hade släppts och redan var slut!!!!
Jättesnoppet för jag hade verkligen velat vara där!
Hoppas ni får jättekul men lite ledsen är jag att jag inte fick haka på… 🙁
Från Lotta i Stockholm
Ja vad ska jag säga, här har jag legat i mitt soffhörn o följt detta helt otroliga bloggevents framväxande, medans min mage växt o växt, o jag knappt fått röra mig för att lill Semlan inte ska titta ut för tidigt. Skulle gjort vad som helst för att få röra mig ända ner till Skåne o vara med om detta! Idag känns det faktiskt som att jag antagligen inte borde lytt läkarens order om stillhet, utan rört mig utav sjutton, så jag kunnat packa Semla o mig o åkt ner!
Men, vad är väl en bal på slottet…. *megasuck*
Önskar er alla en helt otroligt härlig dag o kväll, o vet att ni oxå kommer få det, för vad annars kan det bli när en helt fashinerande tjej som Emma drar igång nåt!?
Så här ifrån mitt soffhörn, det är många det är synd om o som helt klart förtjänar vinsten. Men mest om mig, så därför hoppas jag på liiiiite lindring med en vinst från underbara EllisCorner!
Många kramar,
F.d Preggo-kollegan, som snart är en mamma-kollega!
/Malin
Det skulle inte varit så synd om mig, skulle ha jobbat hela helgen. Men jag älskar verkligen mitt jobb så det hade varit ok. Men jag fick ett missfall igårkväll, så det blir sängvila hela helgen med gråtkalas…
Läste ovan att flera ligger hemm i väntan på förlossning. Jag blir så glad i hela hjärtat av att läsa om alla er som det går bra för! Massa kramar till er och stort lycka till!
Jaha, här hemma går jag och tjurar
För att jag inte är med innanför bloggeventets murar
Då borde man väl åtminstone ha lite tur
Så att man slipper gå omkring och vara sur
Inte så att jag bara går omkring och lider
Vi närmar ju oss ändå ljusare tider
Inombords tänds ett litet hopp
Fast allt kanske inte känns precis på topp
Så nog skulle det passa med lite nytt till mitt hem
Utan att min plånka kommer i kläm
Så jag önskar att rösten faller på lilla mig
Det vädjar jag om till fina dig!!!
Alltså OK egentligen inte så synd om mig… inte alls.. och visst jag har just fått ett glas kallt vitt vin och de andra pysslar med middagen – men här blir det inte mycket till fuldans och dagen har inte ängnats åt piff och goofiebags och skoj och bloggisar och ooo:ande och Ranelid… åhh Ranelid… o det det största oooo till Blogg-queenEmma. Nej inget mycket till bubbel o fnitter, men förrådet och källaren har rensats och ett fin fint resultat bidde det – 2 sopsäckar med returflaskor, 1 säck med pappkartonger, 8 kassar med gamla tidningar, en säck med plats och så en hu jeda mig massa påsar med tomglas… men fint blir det så ett litet yipppiee, men usch så avis jag är, tycker synd om mig helt enkelt! Men nu fortsätter kvällen – tror baske mig jag ska se till att skaka lite rumpa 🙂 så fuldans – here I come!