Att vänta hem någon.

Vilken skön dag det blev, ändå.  Vi har busat här hemma och haft sänghäng och klappat salukinosar, och vi har varit på simhallen och gjort babydyk och jagat en röd blåsfisk och haft kramstund (kramstund för silkesapan är när han tar tag i mitt hår på varsin sida om ansiktet med båda händerna och sliter mig ner mot sitt eget ansikte där jag möts av en uppspärrad mun – lite annorlunda, men himla trevligt).

(Och så har jag fått en förfrågan om att hålla föredrag! Vansinnigt pepp är jag. Pepp pepp pepp. Och pirrig, såklart. Men det ska bli så kul att göra, nu ska jag bara komma på vad jag ska säga också).

Men innan jag gör det så ska jag äta fiskgratäng och vänta hem en älskad som startade veckan med jour och jobbar till 22 ikväll.  Suck.
Bara fyra timmar kvar.

20 kommentarer till “Att vänta hem någon.

  1. Du dom där blöta pussarna av de små liven är väl underbara, så okomplicerade!!!
    Jag med din fantasirikedom blir det nog inte svårt att komma på ngt att prata om!

    Ja dessa tider inom vården! Men det är ju ett måste!
    Kram o lycka till Helena

  2. Japp, shiftarbete sucks. Totally!
    Men, tänk vad coolt att vi saknar dem så då, det hade ju kunnat vara tvärtom att man tyckte det var skönt?
    Nope, nein räknar fortfarande timmarna och känner mig förbaskat lycklig att så är fallet.
    Kram!

  3. …och medan du väntar kan du gå in på min blogg och skaffa dig chansen att vinna ett underbart durance doftljus. Bara för att fördriva tiden liksom. 🙂

  4. Vad kul med föreläsning!

    Jag har väntat på min älskade i 23 dagar men nu är det bara två dagar kvar tills han är hemma igen 🙂

  5. Så spännande, vad ska Du hålla föredrag om, Emma?
    Oavsett så fixar Du det! Bara Du brinner för ämnet! 😉
    Berätta för oss!
    Kram

  6. Aaahhhh spännande med föredrag, hade gärna lyssnat!=)
    Det goset du beskriver med den lille låter alldeles, alldeles underbart…..;)

    Kramar
    Adela

  7. Spännande med föredrag! Är det i Malmö? (=kan man komma?)
    Och grattis till nya mammafrisyren, den hade jag också när barnen var i Leos ålder: smått spretande tinningar… 😉
    Kram

Lämna ett svar till Malin - Stjärnflocka Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg