Att ta det piano.

 

Vi startar långsamt här idag, jag och busen. Äter frukost, leker med en traktor, läser en bok. Han är på sitt allrafinaste morgonhumör och delar ut blöta pussar med öppen mun och det gör mig marshmallowmjuk och kärleksfånig inombords och får mig att vilja ta upp honom och hålla honom i hundra år eller så utan att släppa. Men det går ju såklart inte. Man måste ju släppa taget någon gång.

Idag ska jag fixa lite med byggandet av Fuffes nya hemsida; ladda upp bilder och fundera på text och allt annat som Smelink behöver. Och så ska jag kalasförbereda, plocka undan i köket, klura ut nåt gott att äta till middag ikväll och dämpa alla idéer en aning – just nu trängs det i skallen och det är inte rätt tid, inte ännu, så jag måste hålla mig. Och så ska jag njuta av att det är höst och att det kan stå ljus mest hela dagen och dofta chai i mitt vardagsrum medan jag lever vardag och Spotify spelar Leonard Cohen och busen delar ut pussar med öppen mun.

Rekommenderade inlägg

26 kommentarer till “Att ta det piano.

  1. Åh vad mysigt det låter! Själv sitter jag på jobbet och försöker få någon ordning på mailen. Det går trögt eftersom det är höstdisigt och ruskigt utanför fönstret, skulle mer än gärna varit hemma och käkat lite macka istället.

  2. Han är såå sööt, lilla busen med de blåaste av ögon! Förstår att du bara vill sitta och gosa!
    Det är samma här hemma, med liten Flora… Typ, ska man äta upp eller ska man inte….

    Ha en härlig dag!

    Kram

  3. Vilken bild! Ser så mysig ut med fina tröjan och de blååå ögonen. Vår morgon har börjat ungefär likadant. Tror jag har fått en Nils fyller strax 1 år -kris. Sörjer och gläds åt att han är stor! Ha en bra dag, kram!

  4. Jag är också hemma idag! Superförkyld!
    Ska ändå ta mig en titt i bok som jag skulle läst sedan länge!
    Go-pussar är bäst i världen!
    Kram

  5. Åh, vad han är fin! Min äldste är hemma idag…var inte länge sen han var sådär liten. Nu är han 190 cm lång, har 46 i skor och jag har fortfarande inte kommit på hur man överlever att släppa taget. Men än behöver jag inte det. Han är 16 och får stå ut med morsan ett tag till 🙂
    Kramar

  6. Önskar jag kunde få krypa upp i ditt liv ett tag, testa att gå på de där vackra marrakechplattorna, svira runt i de där snygga benen och gosa med lilleman….suck ja, men oj, javisst ja, jag har ju både snygga ben, lilleman och marrakechplattor själv;) fast av någon anledning ser det så mycket tjusigare ut hos dig. Kram finaste!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *