Att ha en tisdag med möten.

Tisdag, och jag är uppe med tuppen och har svept håret i en handduksturban och dricker té med en saluki bredvid och med fötterna under mig i stolen.

Det är en mötestisdag;

en sån där jag springer från taxi till taxi och tar mig till olika dela av stan med handväskan full av anteckningsböcker och med almanackans trasiga sidor ihopsatta med ett gem och med en halvfull flaska mineralvatten skvalpande för varje steg.

Om några dagar går fort så är det såna här.

Och han; den där oemotståndliga i handduk och badkarslockar, är hemma med sin pappa idag – feberfri igen och med annan glans i ögonen än den av höga temperaturer. Han är ett yrväder igen, på språng, så som vi är vana att se honom och håller han sig feberfri även idag får han snart vara tillbaka bland sina vänner och ropa haaaallloooou när han sliter upp dagisdörren med den där morska inställningen jag så väl känner igen.

Men åter till mötestisdagen.

Det var ju en sån idag.

Jo.

Så idag springer jag från taxi till taxi, sitter i mötesrum, antecknar, bygger skelettet till en föreläsning/utbildning och avslutar med ett kreativt möte; ett sånt som innefattar min andra hjärnhalva och den delen av mig som bara är min egen. Entreprenörssidan.

Det händer mycket nu i mig, så mycket, det får liksom inte plats. Som en ballong av jagvetintevad som bara expanderar och nu knappt får plats.

Förr eller senare ska jag berätta.

Men nu har jag ett hår att torka och möten att gå på och en liten, sovande som behöver en pannpuss och ett mamma älskar dig innan jag försvinner ut genom den där dörren och nästan direkt börjar rota i handväskan efter min mobil som jag tvångsmässigt alltid tror att jag har glömt.

En sak i taget säger man ju, och den första är en tisdag full av möten.

Så jag börjar där.