Första hela dagen här.
Tröttheten börjar lämna kroppen, jag känner det – som en katt som smyger ut ur en halvöppen dörr. Efter nattens sömn och två timmars tupplur ikväll så fungerar hjärnan igen; det är som om det där immiga fönstret mellan mig och alla orden jag har där inne börjar klarna upp och jag kan nå dom igen.
Snart, snart ska jag skriva.
Vi spenderade dagen vid stranden idag.
Poolen utanför rummet är fantastiskt skön, men djup hela vägen så inget man släpper loss Buse i själv. Stranden däremot är långgrund och len och har små, försiktiga vågor – alldeles lagom för en liten man i rosa stråhatt som mest vill vattna, gräva och bygga. Och en chans för mig och mannen att halvligga på varsin solstol med djupa suckar av njutning och stirra ut på allt det vackra runtomkring utan att behöva bada i timmar.
Och det har varit varmt. Lagom varmt. Inte så att man drog sig till skuggan för svalka, men inte heller så att armarna noppade sig när man vadade i havet med Buse på höften och pekade på de små, silverfärgade fiskarna som for som pilar vid vattenytan.
Man kan gå långt ut här utan att vattnet blir djupt, Buses armar är varma runt min hals och hans röst exalterad.
Jau ser den! Fisken! Titta!
Och så tittar vi, tillsammans, tills han vill ner och med vatten till magen försöka fånga silverpilarna med öppna handflator och stor beslutsamhet.
Det går sådär, såklart, men det spelar mindre roll.
Det är Spinalonga man ser där ute;
en liten ö dit man förr skickade de spetälsksjuka så att de fick bo avskilda från alla andra. Den sista boende lämnade ön 1962 och nu är den mest en turistattraktion dit båtarna går med jämna mellanrum över det blå vattnet.
Buse har redan lärt sig;
Jau auka Spinalonga! säger han och pekar avundsjukt på båtarna. Minns du vilka som bodde där en gång i tiden? frågar jag, och han svarar de sjoooka och sen berättar jag så gott jag kan och tänker att ja, varför inte? Så kanske tar vi också en båt ut någon dag och tittar på den lilla bebyggelsen och fotograferar trånga gränder och ser om det känns i magen, den energin som lämnats kvar.
(Ni är många som undrar var vi är; hotellet heter Domes of Elounda och ligger i Elounda, Kreta).
Men mest gör vi ingenting.
Vi tar bara tillvara på solen, går i klart vatten och ser på fiskar och känner hur tröttheten lämnar kroppen. Äter lunch i skuggan av ett olivträd, dricker nypressad apelsinjuice och Kir Royale och studerar våra egna fötter som är liksom ögonblicksbilden av semester där de är utsträckta framför oss; fulla med sand och med havet som kuliss.
Första hela dagen här, och jag får nypa mig då och då för att veta att det är på riktigt.
∞
strandväska | kyssjohanna
virkad klänning | yellowferry (från provkollektionen)
stråhatt | hoss
sjal | deseos
Men jag smäller av! Det ser ju helt fantastiskt ut. Njut!
Så härligt det ser ut! Gillar din blogg, den är bäst!
Ha fortsatt skön semester och ta hand om lille Busen (behöver ju inte påpekas!!)
Kram
åh vilka fina bilder och vilken härlig plats ni är på .
Och på tal om ”spetälskön ” finns det en jättebra bok / roman ommännsikor som hamnade på ön , som du ju måste läsa…kommer tyvärr inte på namnet på boken just nu ….men det går säkert att googla. fram .:) / Ha en fortsatt fin semester…/ Pernilla
The Island av Victoria Hislop? Otroligt bra bok! Tv-serien som baserar sig på boken går just nu på tv i Finland heter Längtans Ö på svenska. Inte lika bra som boken men intressant att se på, då produktionen är helt på grekiska.
Ni är så fina allihopa. Känner både värme och kärlek när jag ser bilderna… Och lite fniss också. Jag tittade och tittade på den tredje bilden uppifrån (den med träd och en skjorta) och trodde först det var Buses stråhatt som någon kastat upp där i luften. Vet ff inte vad det är men gissar att det inte är Buses hatt iaf 🙂 Kram
Åh det skulle vara helt underbart om ni åkte över till den mytomspunna ”spetälskeön”. Har också läst romanen om ön! Vore fantastiskt att få se den genom din magiska kameralins:-) fortsatt trevlig resa!
Du är en jökel på att skriva, på att fotografera och på att förmedla känslor, rakt in i hjärteroten! Men ROMAN????? Vänta! Tappa inte din bloggmagi redan, du kan hämta så mycket här sedan. Och dessutom: ha en härlig semester, med mannen, Buse och Buses ljuvliga kanin. Och så klart, det ska stå jäkel, inte jökel. Och, en sak till, jag är komplett övertygad om, att du ALDRIG NÅGONSIN kommer att glömma Buses kanin. Någonstans i världen. Kram på dig!
Klart att ni ska dit! 😉 vackert!!
Låter helt underbart!
Klart ni ska åka till ön, det är nyttigt för barn att få uppleva även sånt även om man inte måste berätta jättedetaljerat.
Men du, Busens brillor! Var har du hittat häftiga brillor till barn? Brillor som passar på ett litet barnhuvud och utan Blixten, Musse Pigg osv? Jag hittar bara till lite större barn och de är förstora för pojkarna. :/
Njut väl!
Kram
Här finns massor! http://www.cutiepie.se/accessoarer/solglasogon-for-barn-regassa
Kram
Åh varför har jag inte tänkt på Cutiepie innan? Tack!
Kram
Vad lustigt, jag har en notering i min mobil från förra årets Kretaresa: ”Elounda! Vackert! Nästa gång!” från när vi på väg till något annat åkte igenom där med buss, och jag bara kände hit, hit måste det bli nästa gång!
Hej och tack för härliga bilder 🙂
Och Spinalonga, åk dit! Jag hade fått för mig att det var en liten kulle i havet dit de fick ro enkel biljett så att säga, sitta där tills armar och ben ramlade av dom och så…. Och så kom vi dit, fick en fantastisk guidning som både var vacker men förstås också väldigt sorgsen. Som att de sjuka tex hade en särskild plats de gick iland på och sen genom en tunnel där de visste att nu ar det ingen återvändo. Men sen hur man kommer till ruiner av ett mindre samhälle där det fanns café och annat, och historier om hur familjer ändå bildades på denna plats. Ja, Spinalonga är ett av de intressantaste ställen jag nånsin besökt på mina åtta turer till Kreta.
Åk, ta underbara foton som du alltid gör och låt alla, inkl mig, få se bilder av denna vackra plats igen.
Ha en underbar semester!
Med vänlig hälsning tina (som instagramundrade hur mycket som ryms i din väska :))
men åhhh jag vill också äta lunch under ett olivträd!!!