Igår, när ljuset blivit svagt rosa och solen stod lågt igen, slet vi oss motvilligt från poolen och gjorde oss klara för middag.
Jag klädde mig i en klänning vars färg bara den gör mig lycklig; en korallfärgad sval sak med brottarrygg som jag tvingade Jenny att köpa in – mycket tack vare det lilla halssmycket man får med; en guldfärgad länk med en snäcka (både klänningen och clutchen finns här och de fick jag köpa till inköpspris efter Göteborg).
Och sen var vi hungriga och redo att gå.
Maten är fantastisk här;
det är olika kockar varje kväll som stolta står vid sina skapelser och ler och nickar när man kommer. Igår var det Fish Night och vi frossade i nyfångade läckerheter, räkor och musslor och satt trollbundna av utsikten och sippade på vin.
Och Buse åt räkor så det stod härliga till, doppade dom i aioli och sa mmmmm och konstaterade att ett sånt piano som de hade på restaurangen och som den stiligt klädde mannen spelade på borde vi ha hemma.
Mamma köpa ett pajno till mig sa han eftertänksamt och sträckte på sig för att se bättre.
Ett piano?! skrattade jag.
Japp. Med en stoul. Ett stooort pajno.
Och så blev det tyst ett tag medan han funderade och sen kom det:
Å en gjitarr. Å en tjumpet.
Jaha. Tydligen ska han starta en hel sexmannaorkester där hemma.
Och sen vandrade vi tillbaka igen, som alla andra kvällar, och sparkade av oss skorna och satt på terrassen för att se det sista av solen försvinna och lyssna på havet som mumlade där nedanför klipporna –
bara sida vid sida och med huden ännu varm av solen och med en tacksamhet så stor över att andas.
∞
örhängen | mydromedary
Vackra, vackra du. Man blir helt mållös av din skönhet och dina vackra bilder. Vad härligt att Buse ska bilda orkester. 🙂 Hoppas ni får en fin resa hem. Kram Annika
Va fiiin du är! Klänningen gillade jag jättemycket, ska jag kika på 🙂
Hur hinner du med alla inlägg varje dag undrar jag, vad är hemligheten? Men så är du ju proffs med..
Kram!
Ha ha rutin och år av träning 🙂 Nä men bilderna fixar jag när Buse sover på dagen och kvällen, och själva inläggen går ganska fort – jag brukar gå upp innan han och mannen vaknar. Det är helt klart bilderna som tar tid. Kram
Härlig resa med fina bilder, tack för att du bloggar!
Måste fråga vem som tar de fina bilderna på dig själv? Är det mannen eller har du självutlösare på kameran? Jag skulle aldrig kunna få min man att ta en massa stämningsfulla bilder till min blogg… Jag håller oftast i kameran men tjatar mig in i några bilder ibland.
Underbara bilder och du är toksnygg! kram Ulrica!
Meeeen eeeeeh, är du vacker eller? Ser det fantstiskt underbart ut eller? Ja.
Det är väll klart pojken ska ha ett pajno! Undra vad Tant och Tooka hade tyckt om det…hihi. Men du Emma..undra om det inte är olagligt att vara så vacker som du är..Tacjk för att vi har fått följa med på semestern och välkomna hem snart till ett sommar Sverige
Vilken underbar klänning, så härlig färg! Fint att få ta del av Buses musikaliska funderingar:)