Ja, vad var det jag fick av Banditen i födelsedagspresent?
Något jag har pratat om i säkert ett år men själv aldrig fått tummen ur att beställa. Och det är så galet när nån är uppmärksam nog att komma ihåg det där, spara det inne i hjärnan och sen bara dra fram det när jag fyller år och inte förväntar mig ett dugg.
Finaste Banditen, alltså.
Den här!
Jag älskar alla saker från Maison Martin Margiela, det är så himla mycket jag, och den här knäppa ljusstaken i vax är inget undantag. Jag tycker att den är fantastisk och har tyckt det sen jag såg den första gången.
Udda, charmig, operfekt.
Som de flesta andra saker jag förälskar mig i och vill ha hemma (mannen undantaget då, såklart).
Den är ännu snyggare sen när ljusen börjat smälta lite dom också, men jag var så ivrig att slita upp den och fotografera den när jag kom hem att jag inte kunde vänta på den effekten.
Och nu ligger jag här i sängen och skriver och är alldeles varm i magen efter att ha läst era kommentarer. Vilken klunga kvinnor ni är! Det hoppas jag ni förstår; hur tacksam jag är över att få ta mig plats ibland utan att era kanter är vassa. Och det är rörande och lite sorgligt hur många av er som delar upplevelsen av förlossningen, men samtidigt finns det en styrka i det. Ytterligare en bekräftelse på att det är okej, att det går bra ändå. Ta till er det.
Och snart kommer mannen hem från sin nattjour och jag hoppas att han har haft en lugn natt. En glammig sådan, för den startade sjukt oglammigt för honom igår eftermiddag med att hans fru självdiagnostiserat sig med urinvägsinfektion och behövde ta ett hemmatest och i paniken som uppstod när hon behövde kissa i något fort (ni som är gravida vet att man inte har så mycket tid på sig innan det potentiellt kan hända en olycka) och ingen plastmugg eller liknande följt med hem i apotekskassen helt sonika kissade i en av hans kaffekoppar.
Kan jag ta den hääär? vrålade jag och studsade på stället samtidigt som jag visade upp en kopp från köksskåpet.
Eh… nej? sa mannen.
Den häääär då? *panik*
Hm, nej.
Och så höll det på i någon minut, tills han lommade ut i förrådet och kom tillbaka med en gigantisk gammal burk tacosås (typ 500 g, jag hade fått kissa som en ardenner och stoppa ner hela näven i den där för att få ner stickan sen) som han tänkte börja ställa sig och diska i godan ro.
Alltså älskling, kved jag. Jag kan inte vänta på att du diskar en jävla tacoburk. Jag tar den här!
Och så fick jag rusa iväg med den kaffekopp jag tyckte såg minst fancy ut för att uträtta mina behov.
Ja.
Då tyckte jag lite synd om honom. (Men jag hade rätt iallafall, det blir odling på det här, så han offrade inte koppen i onödan). Det är inte så lätt alla gånger, det får jag medge.
Men han tar det fint, mannen. Han gör ju det.
Skrattar så hela jag skakar, och sonen, 3år, som sitter i knät undrar ”vad gör du mamma!?”
Och jag säger ”jag läser”. Och inser att det kan vara humor i ett urinprov med 🙂
Kaffekopp alltså, tur att jag dricker te.
Hahahaha, jag skrattar så jag gråter jag med! Igenkänningsfaktorn är så hög!!
Du är underbar!
Åh vilken fin present! Och herre.. Jag skrattar ihjäl mig åt din story om urinprovet :’D
Haha, ja, hoppas hans natt blev bättre än starten. 😉
Kramar
först och främst, supersnygg ljusstake! hon har verkligen öga för detaljer, Banditen. för det andra, hahaha alltså jag kan verkligen SE det här utbytet i köket framför mig! hysteriskt roligt 😀 jag har varit med om något liknande; jag har diabetes och cirka 1 gång per år har jag ett större läkarbesök där jag tar en hel radda olika prover för gud vet allt. i detta ingår oftast att jag ska samla urin över natten och ta med ett prov av det för att se om jag har protein i urinen (tecken på att njurarna inte mår bra). iallafall, vad tusan samlar man urin i för en hel natt? det blir ju i snitt ca 3 toabesök så det ryms ju inte direkt i en kaffekopp 🙂 jag brukar faktiskt ta en kastrull i lagom storlek, den kan man ju diska ordentligt sen. senaste gången det var dags för detta glömde jag berätta det för min sambo, så han frågar såklart på morgonen varför det står en kastrull i badkaret (urduschad ganska många gånger efter ”användningen”) varpå jag svarar med all självklarhet att ”vad ska jag annars kissa i?”. och tyckte han var lite trög, varför skulle jag annars ha en kastrull i badrummet för liksom. och han undrade ju lite över hur jag tänkte och frågade försynt ”toaletten då?”. då börjar jag såklart asgarva så det tar ett tag innan jag lyckas förklara läget. sedan dess har just den kastrullen fått det mycket charmiga smeknamnet ”kissirullen”. haha ja, de får allt stå ut med den del, männen i våra liv 🙂 hoppas du får behandling för din uvi snabbt iallafall! kram
hahaha! Helt fantastiskt ju! Jättefin ljusstake också!
kram /iris
Hihihihhihi!! Jag kan riktigt se paniken i dina ögon och hur du står med benen i kors.
Stackars mannen som fick avstå en kopp för att hans fru hade UVI-panik…….
Vet en nu en fru som får köpa sin man en ny kopp, haha
Hoppas att medicin hjälper. Det är inte roligt att ha UVI när man är gravid. Denna panik varje gång man känner att man är nödig och trollet där inne just då spelar fotboll med ens urinblåsa.
Kram
Nu kom jag på det! Innan du föder heter boken. Mitt bästa tips till dig från mig. Puss puss!
Du, mellan skratt och allvar så kom jag på att du måste testa tranbärskapslar, finns på naturapoteket. Jag har ju alltid, typ hela mitt liv haft bekymmer med de där urinvägarna men sedan många år så har jag gått över mer o mer på tranbärskapslar… Det kanske kan hjälpa även dig 🙂 prova, det kanske kan hjälpa även dig. Prova vettja!
e-Kram Tatjanis
åh vilken syn som kom framför mig. Tur han är din klippa!
Och Banditen vilken present, hon är ju en fena på detta med presenter.
Ha ha ha! Vad roligt!! Jag kan verkligen se framför mig hur du står och kniper och mannen står i lugnan ro och diskar… Jag är en oerhört kissnödig person, en gång i timmen. Lätt. Och jag kan redan nu ser framför mig hur min framtid kommer att se ut med en man och två söner. Ingen behöver någonsin kissa. Utom jag. Vid bilsemestrar = mamman måste kissa. På utflykter = mamman måste kissa. På restaurang = mamman måste kissa. Två gånger. Nåväl… Hoppas att urinvägsinfektionen är av lindrig art!
Kram Jenny
http://www.lillagummanglomsk.blogspot.se
Hahaha! Nu tror jag att det snart är Jag som kissar på mej…av gapskratt!
Hahaha stackars er båda två! <3 Du skriver så roligt men fy fan vilken situation!!
Haha ja jag drar på mungipan och skrattar till här där jag sitter! Beskrivningen alltså, så rolig:) Men kan tänka mig att då, i situationen, var det nog inte lika kul.