Något gott ska väl komma med ett skrikande litet skrynkligt paket, tycker Tooka och tar för sig av faciliteterna.
Hamnar man inte i fokus som nummer ett längre så ska man iallafall få vissa fördelar kan man ju tycka. Som att ta över Moses-korgen så fort en chans ges, och sen vägra flytta på sig. Alla försök att rubba henne möts av uttråkade gäspningar eller anklagande, tårfuktig blick och det vet vi ju alla vid det här laget att det inte går att värja sig mot.
Så hon får väl ha korgen, då.
Varsågod.
Det gäller ju att ha prioriteringarna rätt i en vinthundsfamilj.
För mig verkar det så som att hundarna får sitta och lägga sig lite var dem vill. De ligger på soffan, i sängen och även i bebisens korg. Jag tycker det är lite märkligt eftersom de är ju fortfarande djur, blir smutsiga, lämnar hår och saliv överallt och luktar säkert också just hund så att jag inte drivs hemsma hos henne. Jag vill inte låta negativ eller dömande men jag har tänkt lite på det eftersom jag har en vän vars hundar är överallt i huset och det både känns lite smutsigt (enligt mig) och luktar djur överallt. Eftersom du sysslar ju så mycket med inredning och ”att göra fint” tycker jag att det skulle vara spännande att läsa hur du resonerar kring detta.
Tack!
Tja, jag är uppväxt just så – med hundar i sängen och soffan. För mig är det inga konstigheter, precis som det inte är konstigt för en del att ha hundar som enbart får bo ute i en hundgård. Vi är olika där helt enkelt 🙂 Hade jag haft ett problem med det hade jag ju inte haft hund, eller inte låtit dom ligga i soffan. ”Att göra fint” för mig innebär hemtrevlighet, och för MIG är hemtrevlighet ett levande hem med djur och där saker används och där det inte behöver vara på rad och kliniskt rent. Lite hundhår stör mig inte. Men som sagt; det är hur vi tänker och har det. Inte mer komplicerat än så.
Det är ju stor skillnad på hund och hund med… En geggig smutsig tovigt fällande illaluktande blöt hund som rullat sig i gegga, döda djur å avföring liggandes på en massa ömtåliga ytor är väl inte så skoj. Men, har man hundar så anpassar man sitt hem (materialval) samt att man städar på ett annat sätt och man vänjer sig + att man VALT (som Emma skriver) att ha hundar å då tar ”hela paketet”.
Emma, så fort jag såg ditt inlägg tänkte jag att det skulle komma hysteriska inlägg som det första. Min pappa är läkare och professor samt forskar på allergier. Han säger att det bästa för att undvika alleriger är att från dag 1 utsätta barnet för husdjur och smuts. Han säger att de ytterst sällan ser allergier hos barn som växer upp med husdjur. Det värsta han vet är de mammor som ägnar alldeles för mycket tid åt att skydda barnet mot bakterier och smuts. De mammor som tvättar barnens lakan varje vecka. Barn behöver i tidig ålder smuts för att utveckla sitt immunförsvar och för att få ett skydd mot allergier. Han hade alltså, om han var av en facebook-generation, ”gillat” din bild. Heja Tooka! Hon gör dig en tjänst!
Jamen lite så tänker jag också. Men alla gör ju så olika, liksom <3
Haha, vilken sköning hon är 🙂
Åh, vad jag saknar att ha hund när jag ser dina, och allrahelst din mammas russlar eftersom det var en sådan vi hade. Längtar tills det kan passa i vårt liv igen och jag skulle verkligen vilja att barnen fick växa upp med djur. Och han hade sin plats i soffan och sin plats i fotänden på sängen. Han luktade mest frisk luft och knäckebröd om tassarna…
Hej! Såg oxå bilder i Lantliv nr 5 2014 som ser ut som ert hus. Vilken underbar trädgård ni har fått enligt både dina bilder och dom i Lantliv. Beundrar verkligen din kreativitet och energi. Ert hus är rena Drömmen. Huset i Lantliv benämns som Lanthandeln och ägaren heter Bitte.
Tooka är bedårande där hon ligger…….
Och så fint ni bor. Jag blir alldeles vimmelkantig….
Kram Mia
http://happyvardag.se/2015/05/24/att-ropa-hej-for-tidigt/
våra hundar ligger alltid i våra sängar – mysigt tycker vi 🙂
Nu har vi målat om i kontorsrummet i grått och vitt – man får lite inspiration ifrån din blogg:)
Gulle-gumma! Är man så liten att man får plats i korgen så måste man ju försöka 😉
Vissa hundar har det väldigt jobbigt med att förändringar sker och vissa vill vara nära babys för att de känner ett ansvar – de är olika de också, inget man jämt kan styra över. Tycker det är jättebra att du inte ”glömt” vovvar mitt i allt baby-pyssel, de är ju familj de också. Och skulle det vara så är det väl inte mer än att du skaffar en till korg liksom? 🙂
haha! Underbar igenkänningsfaktor. Har en liten Bill född i slutet av mars och två vinthundar (whippet och sloughi). Man blir förvånad över hur stöldbegärliga små bebisting kan vara. Whippetdonnan stal ganska snart både en strumpa och en napp som nu ligger gömda under bäddens madrass. Sloughin ska helst försöka tränga sig in i babynestet… Går sådär.
Men oj så sött med en Salukis heter dom så? i babykorg :))) jag är uppväxt med en mor som var ganska pedant, jag bestämde mig tidigt att skaffa en hund (Welsh ) så jag inte! blir som hon för det kan man ju inte vara pedant alltså med hundhår 🙂 nog för att jag höll det ganska fräscht omkring mig ändå… men som sagt inte pedant noga ….mina bästa år var hundåren så mycket villkorslös kärlek kan man inte gå obemärkt förbi …men så blev han gammal och gick vidare till hundhimmeln <3 Lycka är för speciellt barn att få växa upp med hund <3 Sen Emma har du beskrivit just Salukisen som hundras på ett alldeles kärleksfullt sätt :)))))
Älskar din blogg Emma, och särskilt dina saluki flickor. Jag har själv två salukis och blir så glad när jag ser dina härliga bilder på dem och beskrivande kommentarer. Dom som inte har träffat en saluki kanske tror att de är som hundar är mest men det är dom inte. Dom är ju vinthundar med en fantastisk personlighet och integritet. Dom dreglar inte, luktar faktiskt inte hund och känns alltid väldigt ”rena” därför är det enkelt att ha dem i sängar, soffor och andra ”sovvänliga” platser. Gillar man dessutom att inreda sitt hem med vackra saker är en saluki i soffan perfekt.