Såna här ögonblicksbilder har jag hur många som helst i minnet härifrån;
mamma ute på bryggan, avslappnad, med fiskespöet vilande i handen under tiden jag bara smitit iväg för att googla brax och samtidigt passar på att ta en bild på henne i smyg.
Det är sånt här som lägger sig ljuvligt i bröstet, som saktar ner allt som går för fort.
Meditation för mig, det här.
Så vacker vilsam bild…, anar Din känsla.
Såg Älskade sötaste italienaren Spöket i Ditt instagram…mitt hjärta blir så varmt när jag ser henne, ge henne en puss från mig, om Det är något Du vill förmedla Emma.
För några dagar sedan fick jag möjligheten att hälsa på en saluki…jag har inte sett någon irl själv…men då och där ser jag en vacker varels. Jag stod och beundrade denna fina hund och kunde till slut inte hålla mig från att gå fram och fråga om jag får hälsa. Jag fick ett ja från matte, men hon tillade att han brukar inte vilja hälsa…jag satte mig på huk och hade lyckan att han ville komma fram till mig och fick till och med en puss…där och då kände jag himlen snudda mitt hjärta.
Ljusa Kramar från Ninni.
Fiske är en Lisa för själen. Äldsta sonen fick vi följa, i Wales, i Cornwall, i Skottland och i Småland så klart. Under massor med år. Vi och småbröderna hängde på. Så många gånger vi skjutsade och hämtade upp. Numera fiskar han vidare i Skåne. I kävlingeån och vid kusten. Kanske dina killar hakar på…….
Å så mysigt. och så fin bild!
Så härligt! Visste du förresten att fisksorten heter braxen i obestämd form singular, inte brax? I plural heter den braxnar. Underligt men sant!