Att se rakt igenom.

Det här är nog den bästa vyn jag vet i huset;

att man kan stå i köket och se rakt in till Noahs rum och hur han och Leo leker där inne. Då kan man ha koll när man lagar mat eller sitter vid köksbordet, och så älskar jag hur den blå färgen blir ett så fint avslut där borta nu för tiden. Den inbyggda bokhyllan står kvar där åt vänster såklart, och köksgolvets rutor håller sig ännu väldigt fina och nu ska det alltså bara till en matta där borta i Noah-rummet vilket jag tjatat om i några inlägg nu, jag blir bara så PEPP när det väl är bestämt.

Tittut!

Igår hade jag som sagt ett väldigt roligt möte i Kungsbacka (tror inte jag får lov att berätta något ännu?) men det handlade om att fota en reklamkampanj som jag tror kommer slå väldigt bra, och om den blir av kommer det att bli en hel del dagar i Göteborg den här månaden så jag har redan börjat försöka planera för det. Jag blir så himla upplyft av kreativa möten och vill helst starta igång BUMS och med det samma för att se resultatet i min hand på en gång ni vet, men ju större organisationer desto längre tid så jag får snällt lugna mig och försöka se alla bilderna i huvudet istället så länge.

Och idag är det allt det gamla vanliga; packa paket, fota och sen hämta pojkarna för ensam jourkväll.

Ikväll blir det jag och dom och flickorna igen.