Att ha myst runt på julskyltning.

Förra helgen var mina pojkar och jag på julskyltning inne i Ystad med Banditen.

Det börjar bli en tradition nu – om man nu kan säga tradition om något som hänt 2 gånger? Men det KÄNNS som en tradition, så vi kör på det. Där är vi, hela gänget. Buse är såklart den coolaste katten i stan, och Ystad hade öppet till sent trots att det var söndag och allt så då gäller det att passa på att komma ut och lufta sig.

Alltså.

Min fabulösa unge.

De där solglasögonen höll han på långt efter att det hade blivit mörkt.

Vi promenerade längs gågatan, smet in i några affärer och landade tillslut i kyrkan som var så himla, himla vacker. Där inne fanns det dessutom världens trevligaste människor som bjöd pojkarna på pepparkakor och pratade mjukt med barnen. Jag försökte ge Buse snabbversionen om Jesus vid krubban och berätta varför där fanns människor som tände små, vita ljus.

Sen var det såklart ponnyridning!

Åh.

Buse var en superstar och hade solglasögonen kvar på, Noah satt på en ponny för allra första gången och skrattade så han kiknade. Det där var det bästa som nånsin hänt tyckte han, så det blir till att försöka få till ridskola även för den herren om nåt år.

Dessa stjärnor <3

Och vad gjorde vi mer, egentligen?

Vi fikade, på Wallanderfiket, och sen smet jag in i leksaksaffären medan pojkarna var vid fiskdammen och säkrade de sista julklapparna. Försöker handla det som går lokalt, iallafall, även om utbudet just här kanske inte är det största.

Sen blev det skymning och vi begav oss hem igen, mätta och glada och julstinna och på fasligt bra post-julskyltningshumör.

Och idag, mina vänner, åker ju jag till Amsterdam! Hur knasigt? Så nästa gång jag tittar in är jag nog på Amsterdam-mark med Jenny och försöker orientera mig så gott det går.

Det ska bli riktigt kul, det här.