Att vabba liten kråka.

Godmorgon!

Idag är jag hemma och vabbar liten kråka – Leo, som jag fått mitt nuvarande kraxande efter, har feber och behöver sitta i fåtöljen i ett stort duntäcke och titta på barnkanalen och äta rostat bröd och fundera på var jag gömt allt godis från TaxFreen ungefär prick hela dagen. Och själv är jag ju lika kraxig men minus feber, så det passar fint.

Men vi har klätt hans lilla minigran på skrivbordet!

Några polkagriskäppar och sen var den klar, perfekt i väntan på den stora granen.

Nu blir det en mellangran på hans rum också tror jag, men den åker upp samtidigt som den stora så en liten på skrivbordet blir alldeles utmärkt så länge. Hur har ni det förresten med julklappar? Jag är SÅ NÖJD med årets klappar faktiskt och alla är klara minus en liten som jag ännu ska hitta till Buse, och alla står i kontoret och väntar på att slås in och om det är något jag är vansinnigt dålig på så är det att hålla på klappar – jag ä l s k a r att ge paket och vill gärna kasta klapparna på alla direkt när de är inköpta. Banditen har dock redan fått sin eftersom jag där var smart och köpte en adventskalender i hennes smak och en sån MÅSTE man ju ge tidigt, och Nelly fick sina klappar förra veckan på julbordet och eftersom hon är lika dålig på att vänta med att öppna som att jag är på att vänta på att ge så är de redan öppnade de också.

Lite senare idag kommer det upp en riktigt bra jullucka för er som vill addera lite i julklapps-samlingen till barnen, förresten, så stay tuned!

Idag har jag påsar stora som jag-vet-inte-vad under ögonen för det var high life inatt må ni tro. I vanliga fall har jag ju två pojkar som sover nätterna igenom som små ljus, men Buse hade ju feber så han låg i mitten i vår säng och då och då vaknade han för att dricka vatten, och Noah vaknade upp vid halv två (drömt något kanske?) så honom fick jag tassa in och hämta. Sen gjorde jag misstaget att inte lägga om honom i hans egna säng utan istället ta med honom in till oss och ni kan ju tänka er FESTEN för en liten Noah när han kom in i en säng där både pappa, storebror och en och annan hund befann sig. Går ju inte att sova då, liksom. Så det blev en hel del styva viftningar med pekfingret och Noah! Natti Natti! från mig innan han gav upp aktiviteten att peta samtliga personer i rummet i näsan upprepade gånger och fnittra förtjust, och slutligen la sig till ro.

Men nu kör vi tisdag, kråkan och jag! Med aningen för lite nattsömn i bagaget.