Att känna höst i luften.

Man får väl inte säga det, men visst är det höst i luften?

Känns som sommarvädret inte varit så väldans generöst över lag kanske, men nu tycker jag att man kan känna i vindarna att det är på väg att vända; sjön är stundtals blågrå istället för bärnstensfärgad, björkfröna har börjat snöa över uppfarten och kantarellerna har poppat upp bland mossan. Å andra sidan har rosorna knoppar ännu och alla tomater har inte mognat, så visst finns det värme kvar att hämta in? Hoppas vi iallafall.

Oavsett är det lite extra skönt att ha ett badrum nu;

att kunna tappa upp ett varmt bad när man kommer hem efter att ha doppat sig i sjön trots lite kyliga vindar. Pojkarna badar utan stopp i det där badkaret och det är ju inte svårt att förstå varför, jag gör det jag också. Tar ett bad, går sedan upp och kryper ner under täcket och ser CSI och lyssnar på regnet som slår mot taket.

Men den där hösten i luften den får gärna hålla på sig ett litet tag till innan den tar över. Jag är inte alls redo för höst ännu, jag vill ha några sensommardagar och kvällsdopp och grillkvällar till – bara några. Och så är jag ju i vanlig ordning inte alls redo att snart lämna Drömmen och återgå till helgbesök utan vill som varje sommarslut leta hus i trakterna, sälja vårt och flytta hit istället och ha som vardag att kunna ge sig ner för att fiska eller ta en långpromenad i granskog.

Vem vet, en dag kanske det blir så? Men inte ännu iallafall.

Och hemskt gärna aningen mer sommar, tack.