Vi jobbar ju inte BARA. Det finns tid att vara människa också.
Då kan vi till exempel bege oss genom kvällssol för att hitta Falkenbergs bästa indiska mat när magarna kurrar och man fortfarande är lite salt på kroppen efter att ha svettats hela dagen.
Och så sitter vi där i några timmar och njuter mat, och jag skrattar så mycket att jag sträcker ryggen och vaknar klockan 03 samma natt och måste ta en Alvedon för att kunna somna om. Två dagar tar det innan sträckningen lägger sig men det är det bannemig värt, för skrattet är lätt och vi är på vuxenläger med varandra och i två veckor snurrar hela världen fort –
och det får den faktiskt lov att göra, för vi umgås och sommaren gassar för högtryck och man minns inte riktigt sist man träffade så många att tycka om på samma gång –
och det är förbaskat skönt för själen att skratta så kroppen säger emot.
Hej Emma! Jag har läst din blogg i snart 3 år, inte slaviskt men ofta😊. Jag måste ge dig beröm för du och en handfull andra bloggar lämnar mig och säkert många andra med en varm och go känsla i magen. Vet inte riktigt vad det är men det är väl hur du beskriver saker och ting helt enkelt. Det pendlar mellan fiske i
Drömmen och fotograferingar i Paris och allt känns bara kul att läsa om. Det är ”perfekt” på ett bra sätt, man blir glad och vill bara lära känna dig. Ja, nu har jag svamlar så det räcker. Ska bli så kul att se dig på tv. Tack för en fantastisk blogg och för att du sätter ett leende på mina läppar. Kram till dig!/Katarina
Men du; miljoner tack för en så fin kommentar!!! <3 <3 <3