Vilka dagar!
Kommer ha massor att visa och berätta men har inte hunnit med alla bilder ännu; här är ju vackert vart man än vänder kameran och det är SÅ MYCKET VÅR i luften att jag är glad att jag inte är pollenallergisk. Redan på vägen upp kunde man se hur vissa träd och buskar var sprickfärdiga så snart har vi nog den där skira grönskan omkring oss. Såg bilder från maj förra året; då var trädgården exploderad som om det var full sommar och barnen badade i den uppblåsta poolen – nog för att förra året var knasigt varmt, men ändå?
Snart så.
Har promenerat med pappa och pekat ut hus han lekt i som barn, och hört historien om hur farmor hittade hit som nittonåring. Det var så det började för oss.
Och har fått pappa-mat!
Den bästa i världen, och jag är helt opartisk.
Och n j u t i t för fulla drag, såklart! Av väder, sällskap och vyer. Visst blir man alldeles lugn i magen bara av att se allt sträcka ut sig? Jag blir.
Men lite tid finns det kvar och den ska jag ta hand om.
Och sen återkommer jag, i sommar, med hela familjen. För krabbfiske, ledighet och tillsammanstid.
Vilken underbar blommig tallrik. Märkligt det där, hur maten kan smaka så gott när man inte lagat den själv 🙂
Åh historien om farmodern skulle man ju vilja höra.
Underbar miljö och mysigt med tid med pappa! Kram //Tina