Att ha juli 2018.

Juli kan ju vara livets månad men minns ni hur den såg ut 2018?

Värmen var obeveklig och torrlade nästan sjön – man kunde lägga sina badhanddukar på ställen man annars hade vatten till magen och det var 26 grader i vattnet. 26!!! Som att vara i ett badkar nästan.

Vi badade;

varje dag och hela tiden för det var det enda som fanns att göra om man inte ville svettas bort.

Älskade Tant fanns med oss och badade hon också;

vi körde färdtjänst med henne ner till sjön på mornarna och kvällarna så att hon kunde få svalka utan att behöva gå hela biten i värmen och med sin gamla kropp.

Jag och mamma fiskade i solnedgångar. Fortfarande något av det absolut bästa jag vet; att sitta i en båt med min mamma med en skymning som den här och vänta på det där rycket som berättar att man har napp.

Jag och Banditen var på Winnerbäcksfestival och drack öl, så solbrända som vi nog kunde bli tror jag? Jag solade inte alls den sommaren men solen var som sagt hänsynslös och man blev solbränd i vilket fall.

Och så räddade vi näbbmöss i trädgården! Prosten fick tag i den här lilla gulliga och så kan man ju inte ha det, så det blev räddningsaktion direkt och allt gick fint.

Och tänk; om ett år sitter jag och tittar på det juli vi levt nu och blir precis lika varm i magen som jag blev av det här.

Sommar.

Ett extra liv, på något sätt.