Jag har som svårast för januari till mars. Avskyr dessa månader. Det är kallt och är det inte kallt är det blött, och är det blött är det bara brunt och geggigt och oavsett hur noga hundtassar torkas av är det avtryck i alla rum – det trängs termobyxor och vinterjackor i hallen, klumpiga skor snubblas över när man ska in, halsduken viras tre varv runt ansiktet och INGENTING riktigt händer. Ingen jul, inget nyår, ingen födelsedag, ingen som gifter sig, väldigt få som får barn. Och så kan man ju addera lite corona på det – jag tycker det är svårt på helgerna nu att liksom GÖRA något eftersom allt det vi brukar göra är stängt. Inget badhus, ingen bowling, inget Tivoli, ingen blå planet, inga spontanresor, inget Emporia, inga promenader på stan. Ja. Ni vet.
Men vi skiter i det, eller hur?
Vi fixar tre månader till med att elda i kakelugnen, beställa tjocka fluffiga tröjor, äta mycket kolhydrater, skaffa en skön scrubb, läsa böcker, bygga robotar av kartonger, se filmer vi tyckt om men glömt bort, fokusera på arbetet, baka bröd, sticka, spela tv-spel – och sen vips är det ju vår! Kanske fortfarande en Coronavår, troligen, men helvete vad mycket lättare det blir. Då kan man vara ute, få värme, ligga snudd på naken i trädgården eftersom ingen ser, ge sig till Småland, vika undan alla bylsiga vinterjackor och inte längre gå runt som en dubbellindad kåldolme så snart man ska utanför dörren. Och det är ju inte ens tre månader? Bara två och en halv ungefär. Sen börjar Livet med stort L igen och allt blir lite som det ska vara.Det fixar jag. Två och en halv månad.
Vi har ju faktiskt tagit oss igenom november, december och halva januari redan nu.
Det måste man komma ihåg.
Våren är alldeles precis runt kröken.
Du satte ord på tankar jag knappt vågat tänka … det här fixar vi, på sätt eller annat!
Det här behövde jag läsa just nu! Nu håller vi ut ett tag till. Tips på mjuka, fluffiga tröjor önskas desperat.
Det är ju meningen att vi ska vila under den här tiden. Sova, landa, tänka, äta. Så att ljuset och värmen kan väcka upp oss ur dvalan sen och vi kan KÄNNA förändringens varje cell så att vi kan leva upp igen! Vara vaken, vaken, vaken med hela kroppen och hjärtat! ❤️
Herregud, det är verkligen så sant. Första tre månaderna är ******. Låt oss hålla på vackra ögonblick och längtar efter varje solsken ☀️
Eftersom jag gillar februari-mars så skriver jag några rader som kanske kan smitta med lite positiv känsla? Färgerna som dessa månader förknippas med i mitt inre är blått och vitt. För visst är väl vädret vackert åtminstone ibland, med ljus på snö, is, frost? Det är oftare vinter i februari än i december och möjligheterna att åka pulka, skridskor, skidor är ofta störst denna tid på året. Samtidigt blir dagarna allt längre och har man tur så får man uppleva vårvinter – en underbar tid! I Svealand är den kanske bara någon dag lång ibland, medan den är som en egen årstid i norr. Men att få snödropp, solsken, fågelkvitter, ha vinter i norrlägen och barmark vid en södervägg – ljuvligt!!
Jag tycker precis tvärt om. Jag känner det som att ”jag har tagit mig över mållinjen, nu är det nerförsbacke” . Kalla mig galen men jag riktig mös här hemma när jag fick plocka bort julen och ställa dessa kartongerna längs bort i källaren och påsk-kartongerna fick hoppa ett snäpp närmare dörren. Så gött att få tänka på att nästa högtid är den ljusa påsken.
Och tulpanerna som finns i alla butiker nu! Ljuvligt! Har lovat mig själv att ha tulpaner hemma ända fram till påsk bara för att gotta mig i att det är vårvinter.
Älskar verkligen känslan av att tänka på att vi har det fina framför oss, härliga dagar i skidbacken på sportlovet, blå himmel och ljuset som återvänder mer och mer. Visst, idag regnar all snö bort i Stockholm och det är ett himla torkande av hundtassar här hemma men jag tänker att det gör inget, våren är på väg! Finns ingen känsla som slår den!
Ser året som en klocka. Vid nyår är man kämpat sig upp till toppen, sedan börjar en utförslöpa som till en början går ganska långsamt men från mars-april rasslar det iväg ordentligt snabbt. Men ja, just i januari är det lite kämpigt.
Å jag är tvärt om..älskar mörkret och det kravlösa m höst till vinter. Inne, elda, tända ljus, lösa, se filmer, måla, skapa 🤗 å gruvar mig för våren 😅 1000 grejer att göra i trädgården..passa på så fort vädret är fint.
Äkskar att gå i ide. Absolut älskar jag vår och sommar också. Men höst och vinter..underbart 🥰
Är lite orolig över att du kanske håller på att avveckla min favoritblogg. Det är sparsamt med inlägg och många känns skrivna i förväg för att postas i jämn ström men som då känns lite för opersonliga för att komma från dig. Möjligt att du skämt bort oss läsare tidigare med täta inlägg då vi fått följa dig och din familj både i vardag o flärd.
Men jag jobbar ju nu, heltid, lämnar klockan 06 på morgonen och kommer hem kl 16. Innan var ju bloggen mitt heltidsjobb, då är det inga problem att mata ut ett inlägg om dagen. Men nu är jag på jobbet vid varje strimma dagsljus, kan liksom inte fota något, och dessutom för en månad sen fått ett ännu större ansvar och har så mycket personal att ta hand om. Och på helgerna gör jag det jag kan för att fortfarande hålla er med och vara aktiv men då har vi Corona som gör att tja – man GÖR ju inte så mycket längre.
På Instagram är jag mer såklart eftersom det är snabbare, men när jag kommer hem vid fyra har jag ca en timmes jobb kvar, sen ska barnen han mat och jag vill träffa familjen och sådär och att då sätta sig och försöka fota något när det är becksvart och vara inspirerande efter 8 h på jobb plus 2 h pendling går liksom inte. Det hoppas jag att man har förståelse för <3
Jag förstår dig fullständigt. Jag har detsammu problem med tre bloggar. Mitt arbete inom medicin ökade ännu mer i timmar. Fritiden blir mindre, och bloggar lider som ett resultat. Jag uppdaterar bara mina tre bloggar på helger. Det fungerar inte på något annat sätt. Familj , vänner och livet bakom internet har priorite 💗🙌
Vi har massor med födelsedagar i januari-mars. Det rekommenderas!
Hahahaha JA! Men svårt att ordna. Här är det ju bara oktober, november och april.
Jag och mannen satt och pratade detta i morse när vi åt den obligatoriska söndagsfrukosten tillsammans. Januari är slut. Jag har också svårt både om hösten och vintern. Mörkret och kylan kväver mig sakta sakta. Men i år har januari gått förvånansvärt bra. Kanske för att jag spenderat mer tid med min familj, kanske för att jag börjat plugga istället för att jobba ihjäl mig, kanske för att det senaste året varit så tungt och solen ger pirr i magen och jag längtar efter vår.. Februari och mars kvar nu och det är inte jättelänge. Jag har fixat november och december och januari. Mer än hälften av det tunga. har passerat. Tack för dina peppande inlägg!