Det är viktigt att framkalla bilder också, tycker jag.
Man glömmer ju så lätt bort det nu när allt är digitaliserat och nära till hands; när allt utrymme finns på datorn och bilderna används främst där. Men sen jag satt med den där underbara gamla fotoaffärsägaren till bords på Näringslivsdagarna och han frågade:
Var ska du finna studentbilden åt din son?
och det slog mig att 99% av alla bilder finns på en dator jag definitivt inte kommer använda år 2021. Det är så sorgligt egentligen, hur bilder inte längre samlas och binds in i en form där det går att bläddra bland dom, känna dess yta, behandla dom med respekt.
Så jag framkallar så ofta jag kan. Stora bilder, små bilder, udda format, fotoböcker. Att rama in och ha på väggarna, men också för att sätta i album med prassliga mellanpapper att bläddra i med Buse när han blir äldre.
Alla är ju ögonblick jag vill ha kvar.
Var framkallar du nånstans? Jag blev jättesugen på att ta tag i över 5 års foton nu!
Jag tycker att Crimson är bra om man ska ha lite udda mått.
Ja, verkligen! Hur många bilder har inte försvunnit i teknikens under. Jag är helt urusel på att framkalla bilder. Jag tänker så många gånger att jag ska göra det men så blir det inte av. En sak att ta tag i!
Ha en bra dag:))
/Cicki
Ett bra tips är fotoböcker, jag kan sitta i timmar på kvällen och välja foto, ramar, bakgrund m.m.
Roligt att ta fram och bläddra i också 🙂
Tack för en bra och härlig blogg, kommenterar alldelles för sällan 🙂
Jag försöker oxå framkalla ett par gånger om året ialla fall, det är jobbigt att ta tag i det om det går fööör långt mellan gångerna. Crimson gillar jag oxå, de är absolut bäst om man är den ”kräsna” typen som uppskattar toppkvallité på bilden – och det gör man ju 🙂 Hur sorterar du dina bilder i datorn? Använder du ligthroom som hjälp? Eller hur gör du?
Hälsningar Jenny
Jag sorterar i dagsläget enbart redigerade bilder, och de delar jag i mappar.
uggabugga där påminde du om mitt dåliga samvete….. Du har så rätt, framkalla guldkornen & sätt dom i ram, album eller vad som.
Sara-Maxima på 7,5 år är så besviken på mig att jag inte har lagat album till henne. Amadeus min son på 23 har nämligen ett med bilder & texter från liten till skolålder, med första hårlock osv Sara-Maxima älskar att bläddra i det & se vad ung mamma var & att Amadeus faktiskt vart en bäbis inte bara en stor storebror alltid.
Det är ju faktiskt inte så mysigt alltid att sätta sig med datan & köra hennes bilder på tvn även om hon gillar det också….
Nu måste jag ta tag i att framkalla lite bilder, minst till ett album åt henne 😉
Kram på dig fining
Ja, jag håller med dig. Men jag är lite arg på mig själv att jag inte framkallar bilder oftare! Alltför sällan!
Jag gör också fotoböcker på lilla Lexie. Det är så kul att ha och påminner om de gamla traditionella fotoalbumen man gjorde förr. Kul för barnen att kika i sedan också 😀 Som vanligt, jättefina bilder på busen.
Jag måste bli bättre på det med att framkalla igen. Flickorna mina älskar att bläddra i gamla album och säga, ”minns du detta mamma” och mina ögon tåras. Att minnas är fint. och ovärderligt. Ha en bra tisdag i solen!
kram
Först vill jag tacka för en fin blogg.
Så jag njuter av alla fina bilder o skrattar åt goa formuleringar du skriver.
När jag så läste om att spara bilder så känner jag så starkt för det du skriver.
Hur viktigt det är att fånga och spara stunderna.
Jag har nu två stora killar 18 och 22 år. När dom var små var videokameran det senaste ” piffiga ” man skulle ha. Då stod vi i begrepp att antingen satsa på en videokamera el kamera. Det blev en kamera. Jag dokumenterade allt vi gjorde o satte in det noggrant i album. Tiden gick och albumen växte.
När det sedan föll sig så att vi flyttade till Kuwait, var fotoalbumen ett måste i packningen. Fotograferingen fortsatte. (8 år i Kuwait, 6 år i Oman o nu bosatta i Dubai.)
Idag är jag så glad att ha ” pojkarnas ” historia dokumenterad och det är ovärderliga små skatter.
Många gånger har vi suttit med dessa album, både jag och min man och nu även pojkarna när dom börjar se tillbaka och vill minnas barnaåren.
Och ja, det var jätte roligt att hitta bilder till studenten! :))
Jag ser fram mot forts trevlig läsning och njuter av att följa naturens skiftningar genom dina bilder.
Med vänliga hälsningar
Sarah
Det är ju sant. Det är underbart att kunna sitta och bläddra i fotoalbum så som man gjorde förr. Nu mer framkallar jag mycket sällan bilder.
Finns få saker som klär ett hem så som foton. Älskar att framkalla och låta bildens bertättelse vara levande. Och förhoppningsvis när jag blir gammal finns någon som vill kolla tillbaka och dela skratten över hur man egentligen såg ut.
Jag har köpt en liten maskin som jag kan skriva ut på, vissa guldkornsbilder skriver jag ut direkt. Annars har jag gjort fotoböcker , främst på våra gemensamma resor. Det är underbart att ha i knät och bläddra i .-)
kram jess
Vilken bra fråga han kom med …. Det var så det snörpte sig i bröstet. Nu ska våra tusentals (dock framkallade) bilder in i album, pärmar osv och alla som ligger i datorn ska framkallas. Tack för sparken i rätt riktning 🙂
Hej Emma! Det är så sant det du skriver om att framkalla bilder! Vart framkalla du din bilder? Kan du inte lämna lite tips! Dina kort är så fina men så har du också en guldklimp att fota!
Tack, för en bra blogg!
Hej Olivia!
Jag tycker att Crimson är bra 🙂
<3
Jag håller fortfarande på med min lille killes fotoalbum. Det tycks liksom aldrig bli färdigt… Men instämmer i det du skriver. Man vill ju ha kvar alla ögonblick…
Visst är det härligt att sitta och titta på bilderna ”på riktigt” och inte bara i datorn.
Jag scrappar mycket och då blir det att man tar tillvara på bilderna och framkallar ständigt 🙂
Har precis gjort ett ”Ego-album” 😉 struntade i Jante den dagen… Hi hi.
Gör även minialbum och ger bort till vänner som minne efter resor, bröllop mm och det är alltid så uppskattat.
Sååå fina bilder på eran buse 🙂
Hej! Visst är det viktigt att spara på minnen, fina foton att sätta i en ram, att titta på och röra vid och minnas stunder som varat. Kramar
samma här, framkallar var 6:e månad, så slipper jag ha ångesten över att vara rädd att datorn skulle krascha.. Blir en himla massa album, både kamera och mobilfoton. Men det kommer man att vara glad för när ungarna är större 🙂
Jag håller med och framkallade nyss bilder på min lilla tjej och satte upp på väggen. Dessa foton är ju ovärderliga.
Kram fredrika
Vi som alltid har fotograferat med dia-film har just skannat in nästan alla 6 000 diabilderna. Är så nöjd med att de nu finns kopierade på dator och extern hårddisk (i annat hus). För tänk om diabilderna hade förstörts!
Nej vi framkallar inte annat än till personliga almanackor eller annat speciellt tillfälle. Tittar på fotona på TV:n tillsammans allihop. Det tycker jag är bra.
Sen måste vi hålla datorminnet uppdaterat och föra över så att bilderna går att se även i framtiden. (men det problemet finns ju även med gamla foton: titta i ett album med färgbilder från 60- och 70-talet inte mycket bild kvar där inte).
I mitt hem sitter det nästan bara foto som jag har tagit på väggarna. Jag gillar det, det är foto på barnen, det är foto på naturen, det är foto från semestern. Vi har fotoskrivare så jag skriver ut och ändrar när jag vill och jag tror att jag vill det nu. 🙂
Kanske ska se till att göra några fotoalbum också för jag minns hur mysigt det var att sitta i farfars knä och titta på gamla foto och höra berättelserna. Det vill jag föra vidare!
Kram