Vänner.
Till att börja med vill jag säga tack.
För alla ord, kommentarer, för all omtanke och skriven kärlek, för all tid ni lagt ner på mig det senaste dygnet, för all genuin omtänksamhet som strömmat från era fingrar till mina.
Det är så sanslöst vackert.
Och sen vill jag bara säga att det jag skrev igår och det jag skriver här kommer vara det sista jag skriver om just den här händelsen här inne. Resten av det som skett kommer få vara bara mitt; mitt och min familjs och de som är allra närmast. Och det vet jag att ni förstår.
Det här stället, bloggen, kommer få leva vidare precis som livet gör – med alla de andra delarna som är runtomkring och som inte behöver hållas som bara mina eftersom de inte är hudlösa utan bara där. Tills den dagen jag känner att jag vill delge mer om just det här. Kanske om några några månader, kanske aldrig – jag kan inte säga mer än att det kommer den dagen jag känner att det är dags att berätta om sånt som just nu inte ska ligga utanpå skinnet för alla att se, utan bara bäras med.
Ni vet, och jag vet, att det ändå
oavsett
är närvarande.
Även när jag skriver om annat.
Hur skulle det kunna vara annorlunda?
För livet är ju fortfarande delaktigt i så många andra former. I Buse och det dygn vi precis haft i Småland som mest var till för honom; 24 timmar ägnade åt att göra honom lite extra lycklig istället för att låta något annat, som vi ändå inte kan styra eller göra någonting åt, ta överhanden i den värld som är hans. I det arbete jag har och som jag vill utföra utan ständiga påminnelser och armstrykningar, i den vardag som fortfarande är högst närvarande och som jag befinner mig i och vill befinna mig i.
Ingenting i det yttersta har ju egentligen förändras. Ingenting. Det är bara det som är i mig och som alldeles nyss startade växa för att sen bestämma sig för att sakta ner, stanna, som har förändrats och som har skapat en ömtålighet, en sorg. Och det är just där
i mig
det måste få lov att stanna.
Tills den dagen jag kanske mer ingående vill berätta för alla er jag egentligen inte känner, om saker som är egentligen det allra mest privata och ömma man har.
Jag hoppas ni förstår att de kan ta tid, att det måste få vara bara mitt, och att mina ord tills dess får handla om allt det andra.
Det som är vackert, fortfarande, och som alltid kommer vara det.
Trots att en skugga vilar mellan raderna;
synlig utan att ta över.
SJÄLVKLART är det du som bestämmer, känner, mår!!!
Förstår dig helt och fullt-detta är ert!!!
PUSS o KRAM
Mia
Det är självklart. Du berättar det du vill, om du vill. Kram
Såklart vi förstår <3
Finns ingen anledning att skriva om sånt du inte vill skriva om. Att mista ett barn är ju en högst personlig och privat upplevelse och kanske inte nåt man vill dela med gemene man. <3
Tänker på dig Emma.
Förstår precis! Ta hand om er! Styrkekramar igen 🙂
<3
Precis så måste det få vara! Och du vet att dagen kommer när sorgen inte är lika påtaglig, inte lika tjock runt dig, den dagen är också bara din och din familjs – det bästa med människor är att vi får vara olika! Det jag skrev till dig har jag knappt berättat för någon i min närhet, jag vill inte ha medlidande och fumliga samtal, jag vill bli behandlad precis som vanligt. Så jag kan bara säga att jag stöttar dig 110%! Du är fortfarande du i mina ögon, samma fina Emma! Stor kram!
Klart du skall hålla det privat!! Helt förståeligt!! Såååå otroligt vackert du skriver, även om det handlar om ngt mkt sorgligt o ledsamt så blir det så vackert!! Stora stora kramen Lisa S i H-viken
Det är så viktigt att låta det vara just ditt. Stora kramar
Du skriver så vackert så det kniper i hjärtat! Är bara glad att få följa det du väljer att skriva om här inne, för din blogg ger så otroligt mycket redan som den är. Fina du!
♥
Så vackert och klokt ❤
Du må ha ett av de vackraste <3 jag varit med om. Mitt i all er sorg, i känslan av er sorg så tänker du på oss andra. Vi som finns här men inte träffat dig och din familj. Vi som läser, blir ledsna när du är ledsen, som skrattar när du är glad och som ser allt det vackra du delar med dig. Att du och din familj är ledsna betvivlar vi inte. Med all den kärlek du ger till din omgivning finns inga tvivel på hur stort och varmt hjärta du har. Jag/vi är här. Vi förstår och vi känner med er.
Så vackert skrivet, som alltid när du skriver.
Att ändå få ta del av det vackra i ditt liv är något som blir vackert i mitt liv, tack!!
Önskar dig all lycka, värme och glädje i livet, trots att vi alla har vårt mörker mellan raderna.
Värmande kramar / Tessan
♥
Du har min förståelse för ditt val, bloggande och bloggar i all ära men livet är mer mångbottnat än några rader här. Så många ögon som läser, med sitt bagage och som gör sina tolkningar. Följ din känsla. Livet och sorgen lever parallellt med varandra. Ni får rå om varandra på allra bästa sätt, låta sorgen bli en del av livets erfarenheter och samtidigt möta livet nyfiket med Buse där allt från en scarf till en mysig stund i soffan är spännande. Mycket kärlek till dig och de dina. Kram!
<3
Skickar varma tankar till er! Du skriver vackert om svåra saker och det finns väl inget annat alternativ än att du delar precis så lite eller mycket som du själv vill.
Att mista någon är svårt, oavsett i vilket skede av livet det inträffar. Säkert är vi en del som själva varit med om missfall, men det finns ingen manual eller goda råd för hur vi ska hantera det. Vi måste famla oss fram och hitta vår egen och vår familjs bästa sätt att hantera det som vi inte riktigt vill ta in och som verkligen har hänt.
Sköt om er och ge er den tid ni behöver!
Kram
Suz
Absolut är det er sorg, era tankar, ert arbete att gå vidare.
Ventilera om och när du vill. Vi är många som lyssnar .
Kram Jess
http://www.annorlundaunderbara.com
❤❤❤
All kärlek till er❤
Åh, du skriver så klokt vackert. Du är så stark och modig och jag beundrar verkligen dig och din underbara blogg.
Kram Catarina
Emma, självklart är det upp till dig vad du ska skriva, tänk inte på oss andra här ute, vi är så tacksamma för allt du delar med dig av. Du gör magi med dina texter! Du verkar vara en fin människa med ett vackert inre.
Stor kram
Jeg forstår deg veldig godt. Selvfølgelig skal det bare være ditt! Innlegget du skrev i går var uendelig vakkert og trist. Jeg har fulgt deg i ca et år, og man føler jo nesten at man kjenner deg litt. Selv om du ikke kjenner meg eller i det hele tatt vet hvem jeg er. Likevel følte jeg igår, for kanskje aller første gang at jeg fikk komme innenfor dine grenser. Jeg synes uendelig synd på deg for at du måtte dele dette på bloggen. Men samtidig er det nok godt for andre kvinner som har opplevd det samme, at du forteller om det. Du er en sterk kvinne som inspirerer mange, og det synes jeg er utrolig flott. Jeg gleder meg til å følge deg videre i tykt og i tynt.
Stor klem fra meg!! (jeg håper at du forstår norsken min…)
Klart vi förstår,finaste Emma.
Ta hand om er alla nu…
Kramar
<3
May you and your family be granted a healing peace of mind and peace of heart during this tender and private time.
Jag känner en oerhörd ödmjukhet här hos dig.
Och vissa saker behöver man ha för sig själv.
Ibland behöver man allt annat för att kunna läka igen.
Va rädd om dig o kryp upp i soffan o mys ikväll.
Kram Anna
Styrkekramar till dig och din familj!
Många styrkekramar till er!
Fredrika
Du skriver så fint och visst måste livet få gå vidare. Ta vara på det underbara man har och låta sorgen finnas med men inte ta över. Kramar
De fins en tid, det fins en dag då allt blir bra. kram
De fins en tid, de finns en dag då allt blir bra, kram.
Kram!
Masse styrke klemmer til deg!!
Skickar en stor kram!
Stor kram.
Inget konstigt med att du drar gränsen där.
Kram
Klart vi förstår! Stor kram till er <3
Förstår precis och respekterar ditt beslut. Du bestämmer vad du vill ta upp. Styrkekramar till er! Kram Gabriella
Självklart förstår vi det..
Kramar
Massa kramar och kärlek. <3 Jag hoppas du har haft en underbart skön och lugn helg med familjen runt omkring som en varm kokong.
Kram!
Bara du vet vad som är bäst för Dig Emma. Tiden finns där för dig och din familj. Än en gång varma kramar och positiv energi.
Så sorgligt för er. Klart att du måste styra vad som är offentligt eller ej. Du är så ödmjuk så jag tror alla respekterar det. Tänker ibland på dem som lämnar ut sig själv och sina nära så mycket i bloggar och vad som sen händer när något oväntat sker. Många bloggar bygger så mycket på feel good och att allt är perfekt. Jag tycker du är så ärlig mot dig själv, dina nära och dina läsare så jag är säker på att alla respekterar din situation och hur du hanterar den offentligt. Ha det så bra det bara går tillsammans med dina närmaste.
Måste bara tillägga att jag är så glad över dina fina läsare, du måste ha de finaste bloggläsarna nånsin och det är rörande att läsa all den kärlek och förståelse du får.
Så kram till er alla som skriver så fint också <3
Klart vi förstår dig.
Varma kramar från Jenny
Stor kram till dig och din man. Du skriver så vackert och poetiskt.
Vi förstår och respekterar ditt beslut. Detta är din blogg, och bara du bestämmer vad du vill publicera här. Styrkekramar.
Ett vackert foto! Lite magiskt. En annan sida av hösten än där färgsprakande, skrytsamma prakten, men också vacker på ett lite mer lågmält vis. Kram
Livets väg är krokig, ibland svänger det plötsligt åt ett håll man inte trott o man är nere o sladdar i diket. På ett eller annat sätt kommer man upp på vägen igen mer eller mindre omskakad av det som hänt. Hoppas ni snart kommer upp på vägen igen, känner er starka att fortsätta livets resa vare sig om du delger här eller inte. Sänder över energi och styrka till dig o familjen. Kramar
Tack till dig för att du berättar om det tunga, mörka och jobbiga, med dina fina ord. Jag har varit där du/ni är nu… Och jag tycker precis som du att det är viktigt att prata om det här, det är så många som går igenom samma sak, men inte säger ett pip. Dina ord hjälper oss andra att våga lyfta på locket, men också att våga sätta gränser för det som helt enkelt inte ska delas med fler än de allra närmaste.
En stor kram till dig och mannen!
Jag sänder en kram till dig och din familj!
Det förstår jag och många, alla med mig hoppas jag. Några av oss vet, tyvärr hur du känner och det är absolut privat, heligt och privat. Må väl, sköt om er. Allt blir bra, det är ”bara” vägen dit som är jobbig.
Kram
Stor kram ifrån mig!
Jag vet, jag går igenom samma sorg just nu… Jag vill bara tacka för dina ord i förra inlägget. Så otroligt fina och välbehövliga. Att känna att man inte är ensam.. Att vi är fler som mist någon efterlängtad så tidigt. Och att det inte betyder att det aldrig blir en till, ett syskon, ett barn. För det är just den tanken som för mig är otroligt jobbig, tänk om aldrig…
Jag har läst dina ord flera gånger redan, ditt förra inlägg. Det hjälper mig! TAck!
Hej,
Jag ville bara skriva ngr rader för att du skriver så otroligt vackert och har så härliga uttryck även nu i all sorg…jag har varit med om detsamma tre ggr så jag förstår hur det känns, inte för att det kanske är ngn tröst men det kan ibland vara skönt att fastän man e ensam i sin sorg och smärta så är det ibland skönt att veta att man inte är den enda…och du har ju en underbar familj som tar hand om dig och du om dem…tillsammans tar ni igenom detta och kom ihåg att det kommer alltid ngt gott ur det onda…fastän det kan vara svårt att se det just nu…Men det kommer en tid då du kan lämna detta kapitlet och byta blad i din bok , då du även kan tillgodo se dig det ännu mer pga dessa erfarenheter…så varm styrkekram till dig och de dina…
Hej, jag har jätteofta tänkt på dig och ditt inlägg de sista dagarna, hur stark jag tycker du är och hur sorlig jag tycker historien är. Självklart har du fullkomligt rätt att skriva precis det du vill, och jag vet att vi alla kommer att respektera dig lika mycket som förut. Stor kram från Belgien, Marèse
Finaste Emma, du är så fantastisk. Tänk att dina vackra ord tom hjälper andra i sin sorg när du är mitt uppe i din… Jag tar dina vackra ord och stoppar dem djupt innanför västen i min egen livskris och skickar dig och din familj den största kramen av dem alla. Ta hand om varann nu. ❤
Tiden läker… Livet brister och blir skört på obestämd tid precis som du skriver så vackert… Och sorgen är bara din, att förstå och bearbeta, precis som när det hände mig… Men familj och vänner hjälper och tiden går… Styrkekramar
Det är och förblir alltid en sorg när ett hopp slocknar. Jag har en son som är äldre än din och honom fick vi vänta på i några år. Efter honom har jag plussat en gång, men med ett tidigt missfall. Sedan dess – ingenting. Numera tänker jag att ett barn har sina klara fördelar och är oerhört tacksam över att få ha honom i livet, det ljuvligaste av allt ljuvligt. Kramar från Marie
Kramar i mängder från mig!
Susanne
♥
Madeleine
Klart vi förstår och respekterar.
Vi bloggvänner finns här i vått och torrt, i glädje och sorg. <3
Sköt om dig och dina nära, kram E
Skickar många kramar. Livet är förunderligt, magiskt, ömtåligt och sorgligt. Ta hand om varandra!
Å Emma, vad ska jag skriva som inte låter dumt verkar fjuttigt i detta sammanhang.
Låt livet ta plats. Så sa en klok vän till mig häromdagen.
Och det är just så det måste få vara. Bloggen och vi finns ju där oavsett. Vi vet att det viktigaste och största är livet. Så Låt det ta plats!
Kramas, gråt, skratta och fortsätt skriva om än för sin egen skull för jag tror att skrivandet i sig är medicin för hjärtat.
Stor varm innerlig kram!
You are amazing. Wish you all the best from Holland!
Sänder en stor kram, och kan än en gång konstatera att Busen har en av de bästa Mammor man kan ha. Du har ett mycket fint hjärta Emma.
Det gör mig så ont att höra att ni förlorade detta nya lilla liv. Att det inte fick bli.
Jag har varit där själv och vet hur ont det gör. Självklart måste man få ha sin sorg för sig själv. Förvara den under huden, låta den sjunka undan. Det tar tid, men det blir bättre. Kärlek till er ❤️
Precis så måste det få vara. Man måste själv få välja vad och hur mycket man delar med sig av. Jag tycker det är fint och skönt också att du har såpass mycket tillit till oss som läser. Du vet att vi förstår. Ta hand om dig och de dina och låt det ta den tid det tar…
Stor kram! (Fast jag inte känner dig.)
Du skriver så oerhört starkt och så oerhört vackert. Jag har aldrig varit med om någon som skriver så talande till mitt hjärta såsom du gör. Dina ord blir som ett beroende.
När livet känns lite motigt och extra tufft brukar jag tänka på talessättet: ”Everything will be ok in the end. If it’s not ok, it’s not the end.”
Borra ner dig hos de som ger dig mest kärlek och energi nu och låt tiden ha sin gång. Stor kram <3
Önskar att er sorg är en sådan sorg som lägger armen om er axel och håller er ömt, än en sådan som tar i med gripklor och vägrar släppa loss. En sorg är dessutom så personlig, så intim, att jag är förundrad av att du kunnat dela med dig.
Njut av buse, njut av varandra. Livet är outgrundligt, och ett liv värt att leva oberoende vad som händer på vägen. All som sker, sker av en orsak är mitt sätt att tänka.
TA HAND OM ER!! Vackra ord från en så vacker människa !! Starka, stora och gripande ord som gör att hjärtat svämmar över! Tänker på Er men nu gör jag som Du vill och avslutar skrivandet om det ! Väntar på nya underbar inlägg där jag kan drömma mig bort en stund med hjälp av din fina blogg. Ha en underbar dag här i Småland är det regnigt och grått men jag hoppas solen tittar fram lite hos dig 😉 <3 KRAMIZ PÅ DIG EMMA// Victoria<3
Du skriver verkligen så att det berör än ända in i benmärgen!
Först blev jag så glad över den glada nyheten, för att sedan blir så ledsen och tom över den sorliga nyheten. Det svänger snabbt, precis som livet alltid verkar göra.
Jag är glad att du vågade dela med dig av båda nyheterna! Men jag förstår fullständigt att det är något ni vill ha kvar för er själva nu. Det här är din blogg, du väljer alltid vad som ska skrivas och berättas. Sen är det bara för oss att glädjas över allt du ändå väljer att dela med dig av!
Men tack för alla dina textar som allt som oftast berör så mycket att jag känner mig påverkad av dem långa stunder efter jag läst texterna.
Hoppas ni haft en härlig helg & att du får en fin vecka! Kram!
Kram kram kram! ♥
Bless you dear, you’re such an eloquent and special young woman, I know many wonderful things are still meant for you and your family along the way.
With much love
Mxx
Varma varma kramar till dig.
Så vackra ord, man berörs ända in i benmärgen.
Först blev jag så himla glad över nyheten att tre skulle bli 4.. för att sen känna sån sorg över beskedet att det inte var dags just denna gång.
Självklart förstår vi om du inte vill skriva mer om detta. Som du skrivit tidigare så måste det ändå finnas händelser och känslor som man bara delar med sina alldra närmsta och inte med helt okända ute på nätet.
Ta hand om dig nu <3
Kram fina du.
Fina, fina Emma!
Ett missfall är en oändlig sorg, just då, men som tur är kommer bättre dagar så småningom.
Kram från Karina B, Jönköping
Så himla ledsen för din och er skull. Kan inte säga så mycket annat. Det och att ni ju verkar vara så jädra fina föräldrar, jag blir varm i magen av din blogg och hur du skriver om busen. Massor av lycka till, och hoppas att du mår bra, om inte just nu så snarast.
Oooohjaa! Självklart behövs inga mer presentationer om situationen. Vi hejar på i det tysta och fortsätter hurra dina fina texter bilder och den personlighet med vilken du utformat den här fina sidan. Kram
Verkligen ledsen för er skull, riktigt riktigt tråkigt. Men gläds ändå åt att du, som du skriver, kan glädjas åt allt det fina i livet som fortfarande finns. Inte alla som har det. Och dom som har det ser det inte alla gånger. Må väl fina du.
Åh, så himla ledsen för er skull!
Varm kram,
Line
Åh, Emma! Jag sänder mina varmaste tankar och kramar!!!
Ta hand om dig och de dina! Efter regn kommer solsken och du och din man kommer må bra igen. Jag läser din blogg varje dag och tycker du är fantastisk och väldigt inspirerande i allt från ditt tankesätt till klädstil. Må gott och ta hand om dig! Kram M.
<3
all styrka till dig. Massa kärlek från norrland <3
Fina Emma, jag tänker på dig och er. Du skriver så otroligt vackert. All styrka till dig!!
Kramar Sara
Självklart!
Sånt behöver du inte ens fråga….
Hälsningar
Yohanna
<3
Din blogg är bara så fin och jag är så tacksam att du delar med dig,förstår hur ni känner & skickar er massor med styrka och lycka
Stora kramar till er <3