Jag är vansinnigt snabb när jag projektar. Manisk nästan. Det är ju bra på ett sätt, såklart, eftersom det går fort och jag hinner med en himla massa. Å andra sidan innebär det att jag inte låter kroppen pausa, eller sinnet.
Jag får hela tiden vara uppmärksam på det där.
Nu har jag gjort den gamla skolsalen och råvinden klar, vad det gäller målning. Lite möbler har fått komma in här och där och jag kan börja se hur rummen tar form, hur Drömmen tecknas fram som på vita papper. Och nu känner jag att det är dags att slå ner på tempot en aning, inte låta motorn gå på högvarv precis hela tiden.
Så nu schemalägger jag pauser varje dag, timmar då jag inte gör någonting mer än att åka och bada i sjön med de jag älskar, äta gott, se solen. Det blir ju färdigt ändå, det behöver inte vara klart på en vecka. Och jag njuter, inifrån och ut, av ljuset som får ta sig plats i rummen tack vare färgen, möblerna som blir som smycken, dessa två rum utav sju som nu är små oaser att öppna dörren till och titta på när svetten ligger som en hinna över kroppen och arbetet känns snudd på övermäktigt.
Ni ska få se, såklart, se helheten.
Men just nu ska jag bara ha en paus på några timmar, äta morotskaka på en strand och höra Buse skratta i vattenbrynet.
Ska blir spännande att se resultatet, du maniska kvinna 😉
Låter härligt, allt det du skriver.
Det ser ut til å bli så fint, så fint. Du høres akkurat som jeg når jeg setter i gang med prosjekter. Glemmer både tid og sted – og stopper ikke før jeg er ferdig. Du gjør det lurt med pauser, det er NÅ livet er 😉
Nyt og lykke til videre!
Så bra att du faktiskt kan stänga av också. Den biten är svårast tycker jag! Kan liksom inte koppla av när jag kopplar av, så att säga. Blir liksom mer stressad. Om jag inte hamnar i solen, som de här dagarna. Då blir jag tok-avkopplad.
Kram Lena
Pauser måste man ha!!! Man måste få andas och njuta också. När jag läste organisationsteori sa min lärare att många företag numera var noga med att ge sina anställda pauser och gemensamma raster för de hade upptäckt att det var när man hade chans att lugna ner sig och diskutera tillsammans under lättsamma former som de bästa idéerna föddes.
Så jag brukar tänka på det när jag pausar och känner att jag egentligen inte hinner med en paus. Att jag latar mig inte, inte alls… jag kläcker världens bästa idéer 😉
Det ser så fint ut i er dröm!
Kram!!!
Wow! Så fint!! Så spännande! Så klok du är! Tyvärr lärde mig inte att ta pauser förrän det var alldeles för sent…. Jag såg ert golv i en inredningstidnig som heter Rum hemma el dyl. Reklam för köksgolvet!! Tant el om det är tooka är med. kram Lisa S
Åh, så otroligt fint de redan ser ut! Drömmer om att äga själv också ännu någon gång en liknande Dröm! 🙂
Ja de där pauserna är ju så viktiga, så viktiga! Så att man är människa även efter renoveringen. När man ska börja njuta av det renoverade!
Kram,
Jenny
Klart man måste pausa, annars orkar man inte. Men jag förstår att ivern river i dig. Ibland kommer det nya, bättre idéer om de får vila ett tag. Det är så spännande att få följa ditt projekt.
Kram Helén
Hej
Jag måste erkänna att jag allt är lite avis på ditt arbetstempo och din enastående skaparförmåga Men samtidigt enormt tacksam att du vill dela din vardag med oss som följer din blogg. Din blogg är otroligt inspirerande Och en av de bästa som finns! Någonstans inom mig blir jag lite lättad när du skriver att du faktiskt också tar paus emellanåt, var rädd om dig och njut av sommaren och drömmen. Tack för njutbar läsning och otroligt vackra bilder .
Åh tack vännen <3