Att vänta förgäves.

Det verkar inte bli några meloner i växthuset?

Trots att jag har skakat blommor och gud vet allt så växer plantorna mest frodigt – men några meloner ser jag inte skymten av. Kanske tänkte de att oktober är en bra månad, kanske kommer de inte alls. Vad vet jag. Inte för att det gör så mycket; det gröna är fint och det finns annat att skörda (tomater, squash, chili, gurka, paprika) men det vore ju ändå kul att lyckas. Får ta en revansch nästa år.

Jag vill inte alls packa ihop idag, inte det minsta.

Men Stockholm väntar och så är det med det, och sen kan man ju faktiskt köra hit igen om man vill och det vill jag. Så riktigt klar är jag ju inte. Inte klar att packa ner Smålandssommaren för det här året och komma in i nygamla rutiner igen, och eftersom jag har större frihet att jobba där jag befinner mig så kan jag ju tack och lov styra det där bättre själv. Imorgon väntar kalas (s å mycket kalas på sommaren!) och jag måste panik-lägga upp ett par byxor som är tre dm för långa och jag som inte alls kan lägga upp byxor utan synlig söm får köra gardin-tejps-tricket och be till gud att det håller några timmar, så får jag ta dom till en sömmerska sen.

Inte så pepp idag alltså, men i vanlig ordning brukar det ordna sig när jag väl är på plats hemma sen.