Det här är så vansinnigt roligt.
Om man tittar in i valfritt rum med soffa hos oss ser det 99% av tiden ut såhär. Lugnt, stilla, sovandes, smått snarkandes. Ingenting som stör friden.
Men.
Vänta!
Hörde vi nåt?! Kom det nån?! En katt?!
ÄR DET EN KATT?!
Nähä.
Okejrå.
Åter till ordningen.
Men riktigt säker kan man aldrig riktigt vara? Bäst att hålla viss uppsikt över vägen, bara fallifall. Om vaddetnuänvar skulle tänkas komma tillbaka.
Ett litet tag iallafall.
Och så börjar det om igen.
Zzzzzzz.
Hundlivet.
hahhah, börjar de skälla eller är de kolugna OM det faktiskt kommer ngn?
Inatt satte sig min katt yrvaket upp och stirrade ut i mörkret genom fönstret. Vilket gjorde att jag började lyssna också, så vi satt så ett bra tag tills jag hörde att ngn gick på baksidan, å typ pep? Lät som ngn rafsade i en hög med torra grenar. Hjärtat stannade ju nästan när jag tittade ut. Det var ngt stort, brett och lågt som gick runt där nere, men omöjligt att säga vad det var i mörkret. Gick ut och lyste med ficklampan, men det var puts väck..en grävling kanske?
Om det kommer någon är de en freakin orkester hahahaha
hahhaha 😀
Sådan underbart liv, tack för härliga bilder.
Men var är Haggis bryr han sig inte?
Ha en bra dag/Stina
Hon är nog i ett annat rum när bilderna tas haha.
Helt underbart! Jag har tvärtom med två katter som myser så ihop på soffan o sen helt plötsligt: ÄR DET EN HUND!!?? Nähä då är det åter till ordningen. Djurlivet är helt underbart o ännu underbarare o studera dom små liven haha.
Underbara bilder 😄 man kan ju inte missa något
Wiiii vad härligt… älskar när du skriver om hundarna ❤❤❤