Leo var ute, Nelly var rödgråten och mannen var matt. Själv låg jag i sjukhussängen som någon form av svettig tumlare som man skjutit med bedövningspil, klätt in i en sjukhussärk och sen dumpat i förlossningsrummet. Jag. Var. Så. Jävla. Trött. När dom la upp Leo på bröstet på mig sa jag mest bara hum […]
Ja. Nu hade förlossningen börjat på riktigt. Helt plötsligt hade Leo förbaskat bråttom att komma ut, och det fanns liksom inte så himla mycket hans mamma kunde göra åt det mer än att go with the flow så att säga. Så gott det gick, alltså. En sak ska ni nog veta om mig, om ni […]
De underbara Annorna hann inte mer än lämna rummet innan jag kände att herregud jag vill krysta! och hängande över en saccosäck på sjukhussängen försökte jag knipa så mycket jag bara kunde, för jag hade minsann sett på Förlossningskliniken att man inte skulle krysta förrän man hade fått grönt ljus och mig veterligen hade ingen […]
Mitt i min epiduralrush kommer Dag in. Tydligen är detta det bästa som hänt mig i år för jag ropar Daaaaaag! och spontanapplåderar lite, vilket får honom en aning ur balans men han hämtar sig snabbt och berättar att han mest kommit in för att ställa en liten fråga som han ”inte riktigt vet vad […]
Och så kom Ola. Klockan var 07:00, jag var sju centimeter öppen och kände mig som ett vrak efter de senaste tre timmarnas lustgaspärs. Jag hade brölat efter epidural till Annorna och äntligen, äntligen var det tydligen läge för in kom en grönklädd, gänglig man vid namn Ola som hade munskydd och mössa och hela […]