Och så blev det söndag på nåt konstigt sätt och jag har fått sova till efter tio och sitter nu med kuddmärken i fejan och äter vad som blev kvar av gårdagens ost och ser fram emot dagens Hem&Villa-mässa. Det ska bli galet kul att springa runt och titta på allt man ännu inte vet om att man absolut borde ha.

Så nu borde jag ta mig i kragen och gå och byta om. Tror inte Hem&Villa-mässan är redo för en Emma i tossor och långkalsonger. Inte än, iallafall.

Varför ändra på ett vinnande koncept, liksom?
Ost, The Mentalist, Världens Godaste Choklad, lantbaguette, lavendeldoftande ljus, fotmassage och djupt sovande baby.
Inget att klaga på där, nä.

Nu kör vi lördag på riktigt.

Oj, vilken skön dag det har varit!
Först moffade vi i oss lunch från Indian Side. Älskar deras madras, den är så stark att man får lust att gå ut och slicka på en gatsten efteråt och det är precis så jag vill ha mina indiska grytor; heta och smakrika och perfekta ihop med naan.

Sen var vi inne på Le Make. Alltså, den butiken. Jag vill ha allt! Och såklart hade de ett fantastiskt halsband från Rützou (det här) som jag med all kraft i världen försöker låta bli att införskaffa. Det går sådär. Särskilt med tanke på att det är aningen mer använd-varje-dag än det andra. Suck, suck.

Och efter en runda på Hansa avslutade vi på Marrakech där jag la vantarna på den här fantastiska lyktan på rea för typ halva priset. Älskar’t!

Jag ville passa på att kika på deras nya plattor också som de tagit fram tillsammans med Claesson Koivisto Rune. Verkligen en rolig idé (plattorna kan man se här) men jag är totalfrälst på ”de gamla vanliga” och efter en runda i den butiken känner jag ännu mer att det nog vore på sin plats att bygga ett nytt hus eller riva ut ett golv eller två här hemma så att jag får plats med fler. Det finns inget vackrare än de där matta, släta plattorna. Så är det bara.

Och nu är vi hemma igen och tar igen oss i soffan. Hem&Villa-mässan får bli imorgon istället. Vi är lite för mätta och lite för nöjda för att ge oss ut igen.

Finns det något svårare än att ta kort på sig själv utan stativ?! Jag blir tokig. Men ibland hinner man inte ställa upp allt och då får det bli lite som det blir. Älskar att Tooka är på väg ner i bilden. Hon vet direkt när en kamera är framme och är inte blyg om vi säger så.

Nu drar vi in till stan, och om ni undrar vad jag ser så jävla glad ut för så är det mest för att jag fortfarande inte kommit över den där glädjen över att kunna sporta brallor igen. Och detta är verkligen mitt byx-år, hängiga grensläpare hittar man precis överallt (dessa från Mos Mosh, sitter galet snyggt på den här tjejen). Den uppmärksamme känner även igen jackan från Tradera – och se på fan, den går att knäppa! Med lite våld i och för sig. Men ändå.

Ha en jättefin vårdag, allihopa. Nu åker jag och trycker ansiktet fullt med naan.

Kan man annat än att älska lördagar?
Jag har sovit som en stock och sitter nu med håret i en gigantisk frottéturban och blir klappad på vaderna av en man (ja, min) som slapp sin jour idag och snart kan ta med mig in till stan för lite vårvädersstrosande och en lunch på ett ställe jag saknat.
Ni känner den, va? Våren?

I shit you not. Den är här nu.