Hörrni. Jag vet att jag pratar om det en del, men jag måste bara återigen säga att jisses! vilka fina människor ni är som hänger här inne. Alla ni har blivit mina bloggvänner – oavsett om ni har en egen blogg eller inte. Ni är stöttande och engagerade och hysteriskt roliga, och det finns ingenting av den där jag ska minsann lära dig-mentaliteten som visar sig på så många andra ställen. Tack, tack, tack för det. Ni skriver uppmuntrande kommentarer, ni skickar fina mail, ni ställer kluriga frågor (alla frågor ni ställer i kommentarsfältet försöker jag att svara på i kommentarsfältet så att ni vet), ni skickar virkade converse och special-lypsyl och choklad och sjalar och gravidbälten och allt möjligt, och idag skickade Lingon en video som fått mig att skratta så Körbergnäsan skvalpat:
Hursomhelst. Jag antar att vad jag vill säga är tack. Tack tack tack. För att ni hänger här inne och gläds med mig och delar all denna väntan och hejar fram varann. Det är så fint så jag vet inte riktigt vad jag ska säga.



