Att få lite rubbad självbild.

Det är vid såna här tillfällen man inte känner sig så läcker – när man vaggar ut i mannens jobbtofflor för att hämta tidningen och får syn på sig själv i fönstret och inser att man ser ut som en långvårdspatient. En bredbent långvårdspatient.

Alternativet är såklart att piffa till sig hela tiden. Men vem pallar det liksom? Nä precis. Är jag hemma så är jag hemma. Dessutom slutar ändå de flesta tillpiffningar med att det är Tommy Körberg i by Ti Mo som, lämnar huset och det har nog gjorts förut.

Har för mig att det kallas drag.

38 kommentarer till “Att få lite rubbad självbild.

  1. Haha, känner så igen mig!!
    Med 3 hundar och en liten ettåring är det mer än ofta ens egna piffning får lida och mysbrallorna åker väl på några gånger mer än vad som igentligen är bra för självförtoendet ;0)
    Ingen kan säga att det inte är bekvämt i alla fall!!

  2. Det bästa med det där att gå hemma och slå dank och ha på sig sjaskiga kläder är att det är otroligt härligt den där dagen när man väl gör sig iordning odentligt – för omvandlingen blir så stor! Om man ska vara positiv då.

    Jag var höggravid mitt i sommaren om det bästa med det var att man bara kunde ha på sig en stor, rymlig och elastisk klänning hela tiden och flipflops på fötterna. Jag vill inte ens tänka på hur man hade sett ut mitt i vintern…

    Tänker på dig och hoppas att Leo kommer ut snart. Det är sjukt spännande varje morgon för att se om du har skrivit något. Tack för lite spänning i tillvaron 🙂
    Kram.

  3. Haha! Ja inte var jag snygg precis, då i slutet av februari 02 när jag var elefantgravid i grårusket i makens joggingbyxor och Rukka-jacka. Det enda som gick på mig. Jisses. Dessutom var utbudet av snygga mammakläder lika med noll för tio år sen. Det var makens skjortor som fick duga.

    När jag väntade lillasyster fem år senare hade tunikan blivit het. Jag köpte glatt tunikor (på vanliga damklädesavdelningen, inte mammaavdelningen, för det fanns fortfarande inte så många sådana) och tänkte att det här är ju perfekt, för de kan jag ha post-graviditet också. Eftersom de inte var mammakläder. Gissa om jag ville ha tunikor när magen väl försvann? No way! De fick mig att känna mig mammastor och det var jag liksom färdig med. Har fortfarande lite svårt för alltför vida tunikor. På mig själv. Ursnyggt på andra.

    Jag är impad över att din make har småblommiga tofflor på jobb. Extra cred till honom för det! Ha en bra dag, jag håller tummarna för att Leo hoppar ut snart.

  4. Nu får han komma ut Leokillen!
    Om det är någon tröst så är du inte ensam i att känna dig som Tommy Körberg. Ibland sjunger jag stad i ljus för full hals.
    Men allstå..tycker du ska ta fram lite egobilder på dig själv och titta på. När du inte är gravid utan tajt och hård som sten. Dessutom skulle jag döda för att ha ditt fina hår. 😀

    kramar

  5. Håller med Angela, ngt annorlunda men säkert väldigt sköna är dom. 🙂
    Jodå, det blir bättre, men först ska du ha avslag och rinnande pattar ett tag och försök känns dig fräsch i det… 🙂
    Lycka till med bebisen, lite avis är jag allt på dig!

  6. Hahaha åh vad jag älskar liknelsen med Tommy Körberg! Jag försöker föreställa mig hur du står där framför spegeln och chockeras, det måste vara en upplevelse Emma! 😉

    Snart kommer han, men först så mycket du få tid att sy så lillpojken får snällt vänta!
    ät några kanelbullar idag dagen till ära och kom ihåg att jag alltid hejjar på dig här i från Umeå!

  7. Åh vad jag gillar din man för dom där tofflorna, snacka om att pigga upp patienterna 🙂 Förresten kan jag se Tommy Körberg framför mig i skirt och spetsar skrålande Oh Helga natt…

  8. Jag drömde om dig i natt, att jag var i en tygaffär och upptäckte att de där tygerna du visade igår egentligen var vaxdukar. Jag funderade över hur i hela friden du tänkte, men sen kom jag på att det mest troligt var för att det var lättstädat om lilleman skulle kräkas. Och så drömde jag att det inte alls blev en Leo, utan en Lönnå. Inte Kjell alltså, utan Lönnå i förnamn. Det var också lite märkligt.
    Men å andra sidan, jag har varit i slagsmål med beväpnade fula gubbar i natt, och gömt porrfilmsVHSer med diamanter i bakom min garderob också. Liite mindre Criminal Minds innan jag somnar ikväll tror jag… 😉

  9. Jag lider med dig! Jag minns hur det var, exakt ett år sedan. Sedan kommer det där härliga problemet att man svettas konstant pga av gravidkilona och helt plötsligt så tappar man allt hår. I stora högar ligger de på golvet.
    Men! det finns en tid efter det med … som om man inte redan tycker att man fått nog av allt :).
    Väldigt unisexa tofflor :). Coolt och vågat på samma gång. /s

  10. Vi har en norsk kvinnelig komiker i 50 årene som sa at hun har oppdaget at nettopp det å bli eldre gjør at hun ligner en mann mer og mer (før hun sminker seg om morgenen…)Så kanskje alle kvinner etter overgangsalderen kjenner seg som dragartister?!
    Du er snart tilbake i ”normal” storlek (og da er alt glemt)….

  11. Ha ha!
    Jag kan meddela att det brukar inte bli så mycket bättre när bebisen är född. Har hänt att man gott i pyjamas en hel dag (några gånger). Ska man ut med hunden drar man bara på ett par sockor & stövlar och en lång jacka. Nu bor jag inte mitt i stan, precis…

    Ps. Din man har fin smak på sina arbetskläder 😉

  12. Det roligaste är väl ändå den oskarpa konturen av magen 🙂 Du kan inte ens fota skorna utan att den är med på ett hörn *asg*

  13. Precis vem orkar det när man går hemma och drar.
    Min dotter nummer två föddes 2002. Och då svullnade jag upp som en flodhäst. Satt i källaren (det kallaste rummet) och flämtade och tittade på Oprah. Fanns inte mycket man kunde göra. Jag hade också högt blodtryck och fick absolut inte överanstränga mig.
    Man är inte fin i mycket då heller. Flipflopp kunde jag tack o lov ha. Men ansiktet var ju också svullet. Nej man gick mest och längtade efter att bebisen skulle ploppa ut. Det gjorde hon två veckor för tidigt.

  14. Jag håller med dig, de där tofflorna är gräsliga. Vilken fot som helst svullen eller ej blir nog inte så glamurös i de där.
    Faktiskt ibland så känner man sig lite bättre till mods av att just ”piffa till sig” lite, men ibland finns det ju tillfällen då det inte känns så aktuellt.
    Sk undantagstillstånd. Antar att det är just sådant för din del just nu.

    Kram Mrs G

  15. Du menar väl inte att Scout Valiant har ett par småblommiga tofflor som han springer omkring i? 😀 Eller så har han också drabbats av By Ti Mo-feber och försöker kopiera din stil… hihi! 😀

    ((( VÄRLDENS STÖRSTA KRAM )))

  16. 😀 Älskar läkare med humor! Min ”egna” läkare är dock det tråkigaste, torraste man kan tänka sig… Fullständigt humorbefriad…( Får lätt ångest utav att bara tänka på honom) Och man är ju inte där för att man tycker att det är så jäkla kul att springa till doktorn precis… Utan för att man är TVUNGEN… Däremot har vi en helt UNDERBAR läkare med STORT sinne för humor här på vår egen lilla vårdcentral! Han är guld värd och man går alltid med ett litet leende ut från hans behandlingsrum…. För något år sedan skadade sonen knät och vi var uppe på VC för att kolla så ”allt satt rätt”… Dagen efter Champions League-finalen… När det gick upp för läkaren att den hemska mamman hade tvingat sonen att gå och lägga sig UTAN att få se finalen, så lovade han sonen att OMEDELBART boka tid hos psykologen, för så gick det ju bara inte att ha det! 😀

    Och du, vänta bara tills Leo kommer, i ett vips kommer allt att ”rinna av dig”…. Och Körberg är ett minne blott…

    Kraaam Carin

  17. Jo tack, känner igen mig 🙂

    Idag i målarskrud inför staketmålning iklädd Pappis kasserade jägargröna fleecejacka som nästan är stor nog. Tänker inte ens fortsätta de här beskrivningen, kan bli obehagligt känner jag…

    Men du, sju dagar kvar, ihhhhh! 🙂 Jag säger lycka till nu så vet jag att jag får det sagt i tid! Lycka till!

  18. All creed till din man som jobbar med dom tofflorna! Vi behöver flera sånna män!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg