Man vänjer sig aldrig vid det här. Åkrarna, havsluften, friheten av att vara utanför stan. Men ibland måste man ta en promenad och påminna sig själv om hur vackert det egentligen är – bara en kort stunds strosande på landsväg, inklämd mellan vete och havre.
Det är allt som behövs för att komma ihåg varför man flyttade ut hit från första början.
Det är tur för henne att hon är så förbaskat söt.
Idag var det en såndär ljuvlig morgon när man faktiskt lyckas att somna om efter att man har vaknat på tok för tidigt. Oftast brukar det vara kört för mig när jag väl har vaknat till, men inte idag. Så nu har vi fått sova länge, länge med öppet sovrumsfönster så att man kan höra fåglarna även när man drömmer.
Idag blir nog en ganska slö söndag med minipromenader och en runda till vad-som-nu-är-öppet för att försöka hitta en matta till barnrummet. Annars ska jag bara passa på att göra mest ingenting och äta skånepepparkakor. Det är en sysselsättning det också.
Tänk! Att med bara lite färg och hop-plock och rosor klippta från trädgården så blev möbeln såhär härligt ljus och bondromantisk. Och nu fick den ta det andra skåpets plats sålänge så att den kan bada i ljus ett tag, sen får vi se om jag flyttar om allt igen. Det är när jag snubblar över möbler som den här om jag kan längta efter ett sovrum utan snedtak – den här borde stå i någons budoir och vara romantisk och hålla upp skira nattlinnen och pudriga pasteller istället för att bara bära rosor i min hall.
Vi får se.
Kanske hittar den just ett sånt hem nångång, kanske stannar den hos oss i väntan på att vi i framtiden flyttar till ett hus som har sovrum med vitmålade råspontsväggar och solblekta trasmattor. Men vacker, det blev den.
Nypotatis med flingsalt och aioli. Så jädra snuskigt, jag vet, men oj vilken craving! Jag som skyr potatis som pesten i vanliga fall. Brrr…
Angående bloggträff; vi siktar på lördag klockan 12:00? Om det är massor som opponerar sig och hellre vill söndag så kanske det går att ändra, men annars känns lördag som finemang. Så sätter vi oss i Slottsparken och äter picknick och pratar strunt och lär känna varann litegrann, tycker jag. Jag kommer att ta med mig:
a) Någon alldeles fantastisk och
b) något som ser till att vi har nåt att prata om hela tiden (så ni behöver inte vara oroliga för att det ska bli stelt och pinsamt och såntdär som ni kanske sitter och fasar er över redan nu).
Ja? Kan ju bli hur kul som helst.