Att ha en viss längtan efter helg.

Livet

Idag är en perfekt jobbdag; det är inte så många som arbetar och man har världens chans att komma ikapp på de saker man eventuellt har som ligger och väntar på att bli färdigt. För mig är klämdagar den ultimata slippa-stress-dagen eftersom jag har tid att skaffa mig den överblick jag behöver för att jag själv ska kunna slappna av sen under långhelgen och bara njuta av att vara ledig. Och det är just det jag planerar att göra.

För nu får det gärna var helg snart, eller hur? Nu när man vet att det ska bli strålande solsken att somna i på en solstol i trädgården. Och när man har en hel tygbutik som väntar på att bli plundrad. Och ett spjälsängslapptäcke att sy efter inspiration från fina Carin.

Men först ska jag ta tillvara på den här arbetsdagen och kasta mig in i en kampanjidé. Och sen ska jag ha lunch med Vackra Nelly och få skratta av mig sådär så att det kittlar i de få magmuskler jag har kvar. Men sen! Sen tar vi helg, tycker jag.

Jag kan knappt vänta.

Att lägga ännu en bit i pusslet.

Lutande Huset, Silkesapan

Det är så vansinnigt roligt att ha börjat med barnrummet; att kunna sätta ihop alla de där bitarna man har i huvudet. Att börja se vart man är på väg. Det finns mycket kvar att göra och allra mest längtar jag efter att få se tapeten komma upp – men det dröjer minst två veckor innan den kommer och därefter någon dags jobb för en målare att slänga upp den. Men sen. Sen ska det börja bli mer utav en helhet och vara lättare att få alla de där små detaljerna på sin rätta plats.

Jag sydde klart vimplarna idag också, och det var faktiskt inte så pilligt som jag var rädd för (filten var hundra gånger värre) så nu har jag några meters vimplar som väntar på att få hängas upp i taket när den där tapeten kommer. Men tills dess får de snällt hänga där på spjälsängen och vänta tillsammans med det andra.

Nä. Nu ska jag och min nestinghysteri gå och sy en kudde. Eller nåt.

Att spendera dagen ute.

Livet

Är det inte underbart väder?! Vi har suttit ute i timmar; mannen sörplar kaffe ur favoritmuggen jag fått av någon väldigt speciell, hundarna ligger utslagna och småsnarkar och jag sitter på ett överkast i vår djungel till trädgård och klipper vimpeltrianglar och solar axlarna och njuter av värmen.

Tänk att vi äntligen är där nu! Med varma dagar och mjuka vindar och ljummet gräs under fötterna. Det är svårt att slå dagar som denna.

Att vara den som vaknar först.

Livet

Fråga mig inte vad jag skulle upp klockan kvart över sex och göra. På en ledig dag. Men nu är jag iallafall uppe och får väl fördriva tiden tills resten av familjen vaknar med att dricka Oboy, klippa ut trianglar till mina vimplar och se om Dr Phil möjligtvis kan finnas i rutan som sällskap.

Men kvart över sex, alltså. Gäsp.

Att ha krig med en symaskin.

Livet, Silkesapan

Jag visste inte att det var möjligt att bli så arg på en teknisk sak som jag blir på den där @£∞#*©!! symaskinen, men nu är den iallafall klar. Babyfilten. Om man bara tittar på långt håll ser den helt godkänd ut, men om man inspekterar lite närmare så ser man att det verkligen var … eh… 18 år sen syslöjden.

Men det gör inget.

Jag vann åtminstone kriget mot min ärkenemesis och kan nu gå och lägga mig i frid.