Promenaden var precis vad vi behövde; de fick springa av sig på slätten ner mot havet och Sigge badade i bäcken och hundlyckan var total. Nu sover dom utspridda i huset, mannen lagar en gudomlig skaldjurspasta med tonvis av parmesan och bredvid spisen står degen till dagens kanelbullar och jäser.

Finns inte så mycket man kan klaga på då faktiskt. Inte ens att man köpt hus av ett rikspucko.

Natten har gått bra, Sigge har sovit i mitten som en stor suckande kluns och flickorna har snällt svansat runt honom med försiktighet. Det märks att han inte är så van vid att få vistas i möblerna; han har legat tung i soffan och gjort nöjda små ljud och njutit med halvslutna ögon medan vi kliat honom bakom öronen. Det känns bra det här. Och för Sigge känns det nog som om han varit på vilohem.

Vi har fortfarande inte riktigt hämtat oss här hemma vad det gäller tomten. Men vi orkar inte hetsa upp oss heller; det tjänar ingenting till. Vi får helt enkelt bara låta advokaten rodda i en sak till medan vi funderar på om vi bara vill ha en reduktion av priset eller om vi vill häva köpet. Vi älskar det här huset men vi är också realistiska. Möjligheten att sälja detta vidare (utan förlust) någon gång är kraftigt begränsad när vi knappt har någon tomt och när tvättstugan och garaget bara till hälften tillhör huset. Det är en jäkla soppa.

Men nu bryr vi oss inte om det. Nu tar vi en långpromenad med tre hundar istället och doftar på havet och njuter av duggregn och pussas lite. Jag tror att det blir bättre så.

Är han inte bedårande?

Grannen som köpt tomten bredvid vår kom nyss förbi med sina ritningar och en skrynklig tomtkarta och ursäktade sig en aning när vi höll på att slå upp staket. Visar sig tydligen att vår tomt inte alls går där vi fick höra att den gick. Inte ens i närheten, faktiskt. Enligt hans ritningar går tomtgränsen rakt igenom vårt garage och vår tvättstuga. Vi har alltså a) ungefär hälften av den mark vi egentligen betalat för och b) uppenbarligen minst två svartbyggen på tomten i form av ett garage och en tvättstuga. Tjahapp.

Verkar som om vi kommer behöva den där advokaten till lite fler grejer.

Flickorna får ju herrbesök ikväll av den grå, och vi är alla mycket förväntansfulla. Vi har förberett oss genom att sova länge, äta en rejäl frukost och nu har vi badat också så att både Tant och Tooka doftar lavendel och är silkeslena. Vad Tooka tycker om att bada ser ni ju ganska tydligt, hon står tjurigt i en hörna av badkaret och vägrar demonstrativt att se mig i ögonen. Höjden av förnedring tycker Tooka, särskilt när kameran kommer fram. Men det är för en god sak berättar vi, och då är det okey. Hon tycker ju också om den grå. Litegrann.

Mannen är på staketjakt med hela fickorna fulla av måttstockar och kryptiska anteckningar och det ska bli mycket spännande att se vad han kommer hem med. Hela morgonen har han stegat upp trädgården och muttrat häpp häpp häpp för sig själv och gått omkring där ute med händerna på ryggslutet som en godsägare, och ibland har han stannat upp och vägt fram och tillbaka på hälarna med bekymrad min. Själv har jag städat och fluffat soffan åt den grå och startat några maskiner tvätt. Nu funderar jag på att baka kanelbullar och borsta salukiöron.

Vad ska ni hitta på idag?