Att ha blomning för Tant.

Drömmen

 

Åh, ser ni?!

Tants ros blommar. Redan.

Mjuka, tätt packade kronblad i aprikosrosa och med mängder av knoppar på gång. Gör mig nästan lite svajig av rördhet faktiskt; att rosen tog sig en plats där och trivs så bra att den redan belönar oss med blommor. Gud, jag hoppas att den ska fortsätta trivas; att den ska växa upp och bli en buske med täta blommor och mjuka blad och påminna oss varje sommar om att här fanns det en gång en Tant med silkespäls och förkärlek till pannkakor; en som sov i fotänden och som alltid var med utan att ta plats. En älskad.

 

 

Växthuset där bakom står ännu tomt;

jag har inte vågat sätta något innan jag vet att jag är på riktigt och kan vattna – där inne blir det ju knappast regnväder så att vara borta tre dagar är inte lika lätt om man har klättrande växthusgrönska som inte ska torka ut, och ännu har jag något nästan varje vecka som kräver att jag är på annan plats. Men sen, till semestern, blir det planterat. Något iallafall – dock inte melon i år igen, lyckades aldrig pollinera de där förra året och det var för mycket pill för lite melon. Gurka kanske? Vi får se. Pojkarna får välja inom rimliga gränser.

Men ja; Tants ros blommar.

Och det är så vackert att det gör lite ont.

Att ha varit på festernas fest!

Livet

 

För ett litet tag sen var det ÄNTLIGEN dags för Banditens trettioårskalas som vi taggat för så himla länge!

Vi har ju alltid tema när det är fest och den här gången var temat så himla kul, nämligen bröllop! Bröllop är ju livets roligaste fester så varför inte ha det som tema liksom? Så bröllop var det och jag var toastmadame och såg ut såhär dagen till ära; i klänning från asos, en liten hårgrej och samma skor som jag köpte till Nicoles f ö r r a fest: den med pink party tema.

Och i vanlig ordning hade Nicole gått helt bananas på dukning och pynt, det var så vackert att det inte var klokt.

Vill ni se?

 

 

 

 

A L L T var genomtänkt; a l l t. Från blommorna infrusna i isen till dukningen och bordsplaceringen och dekorationerna och baren och allt annat som fanns och som hon hade skapat. Vet ingen som är så tokig som hon och det är på det bästa sätt möjliga jag säger det – hon är fantastisk på det mesta men när det kommer till att skapa fest är hon bannemig oslagbar.

Gäster fanns det också såklart! Lyckades inte fånga alla på bild men här kommer några:

 

 

Nelly såklart!

 

 

Gela!

Brunbränd och smaragdgrön och allt annat vackert.

 

 

Jenny, som tydligen var lite törstig 😉

 

 

Amanda främst i bild och så där borta Banditen själv och Svåra Lena.

 

 

Ett så himla fint gäng alltså <3

 

 

 

Vi åt mat, lekte skoleken, höll tal, hade bubbelprovning arrangerad av Nelly och allt annat som är väldigt bröllopigt och därför bör göras på en fest med tema bröllop.

Maten var urgod såklart, men det ser ni ju.

 

 

Sen vankades det bröllopstårta och ännu mer prat och skratt innan de äldsta i sällskapet tackade för sig och begav sig hemåt; fnissiga och trötta och lyckliga. Vet inte hur det är med er, men efter en viss ålder klarar jag inte att vara uppe efter midnatt utan att bli helt dränerad efter haha, så några fullnätter blir det ju tyvärr inte längre men det går ju bra ändå. Sex timmar med de bästa kvinnor jag vet ger ändå energi som räcker ett halvår, om inte mer.

Festernas fest fick man vara med på alltså!

Jag har så vansinnigt mycket att vara tacksam över känner jag <3

 

 

 

Att ha kommit en bit på vägen.

Fotograferingar & Uppdrag

 

Jag har ju påbörjat arbetet med lägenheten (inredningsuppdrag) och tänkte att vi kunde se hur det börjat ta form?

Såhär såg alltså köket ut från början som ni nog minns, och där ville jag göra en förändring för att det skulle passa bättre in med stilen och med färgen som skulle upp på väggarna. Till det här rummet, som är ett öppet stort rum med kök, matplats och vardagsrum i ett, valde jag att måla med kulören Deep Paris – det är samma som jag har i köket hemma och det är en otroligt tacksam kulör att kombinera med eftersom nästan allt funkar och den är inte alltför vågad vilket är en fördel när det gäller inredningsuppdrag.

Det var alltså före.

Vill ni se vad som hänt?

 

 

Tadaaaa!

Det fanns två lösningar på köket; byta luckor vilket skulle bli ganska dyrt då det inte var ett standardkök eller att måla de befintliga luckorna vilket skulle bli billigare. Jag ville ha köket svart för att matcha den maskulina tråden men inte ”hårdsvart” och därför föll valet på Dazzling Calais som är den absolut vackraste svarta jag vet. Väggarna målade kunden så de var klara när jag kom, men köket målade jag genom att först sandpappra alla luckor, måla med snickerigrund och sen med tre lager av Dazzling Calais i snickerifärg.

Vad som är kvar nu i köket är att byta kakel – ett nytt är beställt och ska upp så snart det anländer och det kommer bli pricken över i:et! Letade länge efter rätt plattor och de jag hittade är de vackraste jag sett på länge tror jag, och eftersom det bara behövs ungefär 1,5 kvm blir det inte så saftigt heller – så i princip är det ett helt nytt kök för kunden fast för en mycket billigare peng än att byta hela alltet mot något nytt.

Den lilla köksön ni ser på översta bilden är kundens egna och den visade sig passa in alldeles utmärkt med det ”nya” köket.

Ja ni ser ju redan lite av matplatsen men den delen tar vi i ett annat inlägg tänker jag? Men ett stycke förvandlat kök blev det! Roligaste uppdraget på länge.

 

 

Att vara soff-dekoration.

Drömmen, Flickorna

 

Spöket.

Där ligger hon och jäser i solen på soffans armstöd; alldeles liten och nätt och solsömnig. Och lite sur för hon löper och då får man vara sur, det vet ju alla.

 

 

 

Men vill man inte äta upp henne? Lite?

Hon är fantastiskt söt och tur är väl det för hon är fantastiskt jobbig också haha. Eller inte jobbig i ordets rätta bemärkelse; hon är lite neurotisk bara och det har hon varit sen vi fick henne som unghund även om hon idag är milsvid ifrån hur hon har varit. Då, i början, var hon l i v r ä d d för precis allt vilket hon absolut inte är längre, men hon har fortfarande lite neurotiska drag och vaktar gärna högljutt om någon knackar på. Förr höll hon på att dö om en främmande människa fanns på besök, idag kan hon till och med tänka sig sitta i famnen på en främmande på besök om den främmande bara har (enligt henne) schyssta vibbar. En del människor tål hon dock fortfarande inte, kommer aldrig göra, och de kan hon hänga i byxbenen på varje gång de kommer för att säga hej.

Så helt hundra är hon inte, Spöket, men vem är det? Inte jag iallafall, det ska gudarna veta.

Och det behöver man ju faktiskt inte va heller.

Att ta badpaus.

Drömmen

 

 

Det absolut bästa som finns är att ta en paus för bad på någon av de badplatser som finns här omkring.

Den här, på bilden, har inte världens bästa botten men där får hundarna vara med och då blir det ju av sig själv lite extra kul – för klart att det blir varmt även för de fyrfota och då måste de också få möjlighet att svalka sig ibland. Då kan man gå i lite dyig botten en bit, det gör inte så mycket.

Har man vatten och hundvänner har man ju allt man behöver.

 

 

 

Spöket har dock bråttom upp igen haha.

 

 

… För att skaka av sig.

Det är ju så olika det där vad man tycker om att bada i insjö? En del tycker det är superläbbigt med lövig botten och att man inte kan se genom vattnet, andra bryr sig inte alls. För mig är insjö något så naturligt att jag inte tänker på att vattnet inte är klart eller att man i vissa sjöar blir alldeles brun på vartenda litet fjun på kroppen när man klivit upp; jag har liksom badat i insjö sen jag var barn, har cuýklat kilometervis till badstränder som tonåring och spenderat timmar på en brygga med vänner. Och det blir väl så; det man är van med är inga konstigheter. Hav har jag inte alls badat lika mycket i om man jämför och det är nog därför jag är lite skeptisk till just hav; har respekt för vågor och strömmar och maneter och allt det där andra en insjö inte innehåller.

Men jaja; här badas det!

Både för fyrbenta och tvåbenta.