Sjön.

Det vi gör, som bekant. Här torrlagd säkert 25 meter längre ut än vanligt och gör att man får lägga sina handdukar på det som en gång var sjöbotten. Men nån algblomning slipper vi iallafall, och vattnet är alldeles lent mot kroppen och håret blir silkesmjukt och flygigt.

Det byggs sandslott och kanaler och små pooler där vid vattenbrynet, och själv försöker jag läsa ut Sista Vakten av King men det går sådär. Inte för att den är d å l i g, men den är lätt att lägga ifrån sig och det talar väl för nåt antar jag.

Och så badar jag, länge och hela tiden. Inte lika länge som pojkarna dock; jag och mannen måste byta av varandra eftersom de vägrar komma upp, de två får sin beskärda del av sjöbad denna sommar kan man lugnt säga. Noah flyter runt i sina puffar där han inte bottnar och vevar med benen och tokskrattar i flera timmar och jag fattar inte hur han ens kan stå på benen sen – har jag trampat vatten i tre minuter får jag typ sendrag i ljumsken. Men inte han.

Ja, eller så kan man ju sitta på plaststolar i vatten för all del. Om man vill pausa utan att gå upp.

Idag ska jag försöka jobba undan lite på förmiddagen innan det blivit för varmt, sen blir det samma gamla visa igen. Yadda yadda jag vet. Men nåt större projekt eller nån inspirerande målning eller nån ommöblering eller nån ny gäststuga eller vad som helst blir det inte i år – framsidan är färdig, växthuset färdigt, planteringarna färdiga (vågar inte utöka på grund av vattennivån), insidan färdig och det är för varmt dessutom. Såga och måla och addera gör jag i höst; då ska jag få ordning på garderoben hemma till exempel, men för nu ÄR jag bara. Inte inspirerande och ingen superinfluencer och inte i full fart med att ändra något.

Bara alldeles vanlig jag fast i semesterläge.

Det är ju inte bara vi som tycker det är skönt att bada; även hundarna behöver svalka av sig. Men jag har tyckt att det är lite för långt för Tant att gå ner till den lilla badstranden nu; hon är lite för gammal och det är mycket för varmt, så på mornarna agerar vi helt enkelt färdtjänst och stoppar in hundarna i bilen och kör ner så att alla ska få bada. Och det är l i v e t för fyrbenta.

Spöket simmar riktigt bra faktiskt; ungefär lika hetsigt som hon springer.

Och Tant <3

Hon gillar det allra mest. Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag ser henne; hon blir som en unghund när hon får bada. Lycklig, yster och svalkad. Jag vet att man inte ska tänka så men det är oundvikligt att konstatera att det här nog, om man ska vara realist, är hennes sista sommar. Jag kan inte hoppas på ännu en. Därför blir det lite extra viktigt att se till att hon har det bra och får göra saker som ger henne lycka.

Klart att det är skönt att vara fri och få doppa sig precis när man vill.

Haggis kan också tänka sig att bada, men Prosten förstår det inte alls. Han behöver nog lite mer träning så lossnar det säkert.

Och här har halva semestern gått och jag vet knappt vilken dag det är, vilket är det bästa kvittot man kan få på att man varvat ner. Sen får vi se om jag och Noah förlänger sommaren här precis som vi tjuvstartade den, men det behöver man ju inte bestämma nu. Det får bli som det blir.

Skönt är det iallafall, för både två- och fyrbenta.

I förrgår tog jag och mamma båten och begav oss ut för att fiska i skymningen.

Alltså, det där är nog på topp tre av livets saker för mig? En stilla sjö, en skymning eller en gryning, en båt och någon timmes ostörd fisketid. Jag blir alldeles stilla inombords; det är som om urverket saktar ner och nästan stannar upp, och jag är bara där och ingen annanstans i mina tankar.

Tog inte med mig kameran ut (jag som tar med den snudd på allt drar gränsen vid båt) så det får bli lite mobilbilder, men det var SÅ VACKERT.

Det måste finnas en himla massa billiga utomlandsresor nu? Vem vill åka en sista minuten nånstans när det bara är att öppna dörren? Tänkte på det igår; inne går AC:n precis som på hotell och när man kliver ut är man i Grekland. Kvällarna är ju inte svenska direkt; klockan tio på kvällen hade vi strax över 22 grader när vi kom tillbaka där från sjön. Enda skillnaden mot Grekland hade väl varit mörkret; det är alltid kolsvart klockan tio när man är utomlands tycker jag?

Nåja, nu var det ju inte resor jag skulle prata om.

Jag fick ingen fisk, mamma tog en mört, men vi fick alldeles stilla tid tillsammans där ute. Och väl tillbaka så stannade pojkarna kvar och sov över, så jag och mannen åkte hem helt rådvilla av all denna frihet – slutade dock med att vi insåg att det var för sent att göra något avancerat ändå så vi läste pocketbok och såg på serier och hade en lugn morgon dagen efter – med hans kaffe i stillhet och min stund på trappan orörd.

Det är inte så jobbigt att vara här om vi säger så.