emma1 Comment

Att bara maxa tiden.

Drömmen

 

Godkväll!

Sen uppdatering idag, har verkligen försökt maxa tiden här. Imorgon är det dags att vända hem, Leo ska på kalas och en vardag väntar, men att äntligen ha fått starta säsongen känns nästan overkligt.

Tänk att vi kan vara här nu.

 

 

Hundarna har njutit de också, såklart.

 

 

Och vädret har varit alldeles ljuvligt med runt 12 grader ute, alldeles kornblå himmel och inte ett moln. Sådär så jag varit tvungen att dra ett extra lager spf och sätta på mig en liten trädgårdshatt när jag suttit på trappan.

Och det som var snöstorm alldeles nyss.

 

 

Noah har redan slocknat – mängder av frisk luft gör att alla somnar minst sagt ovaggade på kvällarna, och pojkarna är ute mer eller mindre non stop från 08-18 så då får man lov att bli lite trött. Jag också. Jag ska snart dra fram madrass nummer två, sätta igång ett avsnitt Closer på dvd:n och tigga till mig en försiktig ryggmassage medan solen försvinner bakom trädtopparna.

En helt FANTASTISK lördag har det varit. Hoppas ni fått ha det, ni också.

 

 

emma6 Comments

Att möta våren här istället!

Drömmen

 

Åh, Drömmen!

Direkt när vi kom fram igår intog pojkarna lekstugan. Det var ett minst sagt kärt återseende – de hann ju inte leka så mycket i den förra säsongen, men i år blir det andra bullar.

 

 

Inuti stugan är det kultur på hög nivå.

 

 

Och så kördes det traktor i en evighet. Inget barn ville komma in förrän det nästan blivit mörkt.

 

 

Och idag vaknade vi upp såhär; i en hög på madrasser på golvet och vår Smålandshelg kan starta med en hel, ny dag.

Livet.

 

emma8 Comments

Att ta hand om sin Tant.

Flickorna

 

Där ligger en gammal Tant och ser helt utslagen ut efter behandling.

Ni som har mig på Instagram kanske såg att hon var och fick akupunktur igår? Vi testade ju det där med injektionerna men hennes mage klarade inte av det tyvärr, så den sista dosen gavs aldrig. Inte för att det gjorde så jättestor skillnad heller, men jag hade väl ändå hoppats på att hon skulle kunnat fullfölja kuren och kanske få hjälp av den. Men istället för den sista injektionen bokade vi in oss, i samråd med veterinären, hos deras sjukgymnast så igår var Tant på en rejäl genomgång. Hon fick massage och blev stretchad och fick akupunktur (vilket hon verkade gilla, hon la sig bara ner och vilade lite så fort nålarna satt i ryggen) och det blev konstaterat att NÅNTING knas är det i slutet av nacken eller ner mot bogbladen. Kanske ett diskbråck eller nån annan retning, kanske bara en felkonstruktion som blivit tydligare med åldern. Men det är lite hönan eller ägget just nu; har hon en låsning där på grund av något med exempelvis kotorna, eller är hon påverkad för att hon har en låsning?

Så nu får sjukgymnasten och veterinären snacka ihop sig, så får vi se vad nästa steg blir. Kanske en CT för att scanna igenom och hitta orsaken (eller inte hitta orsaken), eller nånting annat. Tills dess fortsätter vi gå på besök hos sjukgymnasten, Tant och jag, och ge massage hemma och göra lite enkla stretchningar och så hoppas vi att hon snart är mindre stel och får en lättnad i vad det nu än är som besvärar henne. Hon verkade ju gilla akupunkturen och när sjukgymnasten väl fått känna igenom och börjat kunna ta mjukare tag och massera så njöt Tant i fulla drag – man vet att hon njuter när hon låter lite som en ko.

Men iallafall. Det var statusuppdatering på en Tant det. Och idag! Idag tar jag pojkarna och tjuvstartar Småland.

Ho hoooo, vad jag längtat!

 

 

emma8 Comments

Att göra ett moln.

DIY

 

Jamen titta – ett moln inne hos Noah!

Jag tänkte det kunde vara kul att fortsätta på himmelstemat med stjärnor och månar och faktiskt addera lite moln också. Detta är det största som fått komma upp, tanken är att göra en två, tre mindre versioner också till taket så att det inte blir så endimensionellt utan att de kan sväva där tillsammans.

 

 

Det är inte knepigt alls att göra moln!

Du behöver nån form av rund bas, till exempel en enkel rislampa från IKEA, samt vadd och lim. Jag tror att denna lampan var den minsta men det blev ändå ett stort moln, så till de mindre tror jag att jag kommer använda lite större frigolitkulor eftersom vadden i sig bygger så himla mycket. Jag började använda spraylim men det visade sig bli för tungt för limmet att klara, så ska du göra ett större moln så kör på limpistol – det höll otroligt mycket bättre även om det var lite kladdigare att jobba med.

Bara att repa av små bitar av vadden och bygga på tills du är nöjd med form och storlek!

 

 

Noah ville ha regn också, så regn gjorde vi enkelt genom att klippa droppar i silkespapper och limma fast på sytråd med ett vanligt limstift. Sen var det bara att pilla in tråden i vadden och knyta där man ville ha det.

Så känner ni er pysselsugna; kanske ett moln? Ska ge mig på de mindre när tid och möjlighet ges så får ni se hur det blir med en hel liten himmel sen.

Nu ska jag börja packa för Småland och försöka ta en tripp till färgaffären med Noah.

Hörs alldeles snart igen!

 

emma7 Comments

Att ha haft typ sportlov istället för påsklov.

Livet

 

Eftersom vi fick en väldigt snörik påsk så blev det väl lite mer sportlov än påsklov kanske.

Det har varit snöstorm och sen töväder och sen snö och sen lite snöblandat och idag bannemig snö igen. Snark. Men eftersom vi hade snö så tänkte vi försöka besöka Ystads enda backe igår för att känna oss hurtiga och lufta barnen och njuta av en riktig friluftsdag med den klarblå himlen och två stycken pulkor.

 

 

 

Jag hade packat en liten väska med termos och bullar och sådär och tänkte att vi kunde sitta där svettiga i backen och dricka varm choklad med våra rosiga, friluftade barn.

Ja, ni fattar.

 

 

Det gick sådär kan man väl säga.

Noah är inne i en trotsperiod endast förunnat snart treåringar och var SKITSUR redan från början. Han såg en snowracer som en femtioårig man släpade runt på och blev t o k i g över att den inte var hans. Snart-tre-års-tokig. Så han förde ett jäkla oväsen hela vägen upp för backen medan mannen tålmodigt försökte få honom till toppen för att åka sin egna pulka ner. Men inte ens att åka pulka var kul, det skulle vi ha klart för oss.

Leo drog sig hela vägen upp till toppen bara för att konstatera att snön var för kompakt och blöt för att det skulle bli något glid. Ni ser ju hur happy hippo han är där på väg ner i snigelfart och enbart med hjälp av händer och fötter för att ens röra sig.

 

 

Ta en bild på mig när jag sitter här och ser ut att ha det mysigt och avslappnat sa jag.

 

 

Så vi drack ett glas varm choklad, sen packade vi in oss i bilen igen och konstaterade att det där med friluftande nog inte riktigt var vår grej just den här dagen. Vi åkte hem och lekte i trädgården istället och så på kvällen gjorde vi ett nytt försök att ta revansch på familjemyset med ett restaurangbesök istället. Mycket modigt, jag vet, men det gick tack och lov utmärkt och båda pojkarna satt som små ljus och njöt av tapas och sällskap.

Det är tur att man kan göra om ibland.