Åh, vad jag har saknat den här!

Och de andra två pojkarna såklart. Jag är ju borta då och då, men det är väldigt sällan jag är i Drömmen själv och där blir det som sagt så påtagligt hur mycket av oss som sitter i väggarna. Man saknar lite extra mycket då.

Idag har det alltså hunnit bli fredag och Noah har varit superförkyld någon dag och den bacillen verkar ha studsat över på mig i vanlig ordning för halsen började ont-kittla häromdagen och har jag riktig otur får jag väl full-rulle-förkylning jag också och blir sänkt någon dag. Bara det inte blir en niodagarsfeber som sist för guds skull! Det pallar man inte.

Igår blev jag alltså filmad hela dagen, från 11-19, och det var så vansinnigt knäppt och roligt och allt annat ni kan tänka er; jag är ju van vid att ge av mig själv via text och foto och inte alls rörlig bild och när man står i en mygga framför kamera är det ju inte utan att man fnissar för sig själv över hur knasigt det är. Men jag tycker ju samtidigt att det är så roligt, särskilt nu när jag hade så fria händer och verkligen fick vara MIG 100% hela vägen – då är det lättare tror jag, att känna sig naturlig. Det var för Clas Ohlson jag filmades, för deras kanaler, och jag hoppas kunna visa resultatet sen om några veckor; men jag fick alltså själv fritt utrymme på både produkter och tankar (det händer inte så ofta att någon vågar låta släppa en HELT fri såklart) och det var ett häftigt ansvar att få, samt lite läskigt. Hoppas det blev bra? Men det kändes så.

Idag är jag SÅ TRÖTT – jag brukar se energin som en strålkastare man slår på med full kraft, till exempel inför en föreläsning eller som nu igår under en inspelning, och när den lampan jobbat med fullt sken under så många timmar blir jag liksom urlakad och vill helst inte träffa en själ på en dag eller två för att hämta tillbaka ljuset, så det blir perfekt att vända tillbaka till Småland idag. Jag är bara hemma och vänder.

Och så mycket skönare att komma dit med familjen den här gången! Är ju liksom inte samma utan.

* innehåller reklamlänk *

Nej det är ju inte alls den här soffan jag sitter i idag, utan soffan i Drömmen.

I den sitter jag just nu och väntar på ett produktionsteam som ska komma, och så ska vi filma mer eller mindre hela dagen tror jag? Brasan sprakar hemtrevligt och Drömmen var inte alls så kallt som befarat när jag kom hit igår; men skogarna var becksvarta och jag körde så himla försiktigt för det kändes som om det stod vilt i princip längs med vägkanten och det är verkligen SÅ TYST när man är här utan barn och sådär.

Det här huset är gjort för en familj, inte för en person. Det känns verkligen.

reklamlänk: klänning HÄR

Nu när det börjat ljusna ska jag ut och se vilket skick uppfarten är i;

det var på tok för mörkt igår när jag kom för att se någonting och eftersom vi ska filma större delen utomhus så är det ju bra om det ser hyfsat representabel ut tänker jag? Man kan ju plocka undan små traktorer och nerfallna grenar och annat iallafall. Sen blir det hem igen ikväll för att köra hit imorgon – inte optimalt en jag måste hem emellan för att göra klart lite annat jobb och kan tyvärr inte stanna här och vänta på pojkarna.

Men idag hittar ni mig alltså i Småland; mer eller mindre hela dagen.

(Som jag saknat det här stället).

Foto: Mikael Roos