Att ge 17 bilder från förr.

Livet

Hej Fredag!

Och jag är på väg till Paris som ni vet. Tänkte att vi kunde kika igenom 17 saker i en lista jag hittade hos Elsa? Vi gör’t.

 

En bild från en plats jag älskar:

 

Drömmen, såklart.

Inga överraskningar där va?

Det går inte en dag som jag inte önskar att det är sommar så att vi kan åka dit, ALLIHOP, och stanna längre än bara två dagar. Det är lite knivigt nu när det är så kallt att ha med sig Noah, det är inte så praktiskt som det är när det är lite varmare ute – kräver lite mer runtomkring. Men snart är det vår och då kommer jag bosätta mig där om det behövs.

Småland fattas mig.

 

En bild från ett tillfälle då jag kände mig snygg:

 

Det här var i maj och vi skulle ut ett stort gäng tjejer och äta på Eatery Social och dricka Margaritas, och jag hade en klänning från Asos som jag kände mig så himla vårig och fin i. Över lag en av de bästa kvällarna nånsin, tror jag.

 

En bild från då jag kände mig glad:

 

Denna bilden är från samma kväll, tagen av Frida, och jag kände mig verkligen så som jag ser ut. Herregud vad vi skrattade! Det är så märkligt det där; jag minns att jag en gång fick en kommentar om en av våra tjejkvällar där man skrev att det var OMÖJLIGT att ha så roligt, och att jag nog egentligen mådde jättedåligt. Den kommentaren satte sig i mig, förmodligen eftersom jag så länge arbetat med mig själv och att känna igen hur jag mår och varför och att jag blev så himla ställd att jag nånstans var orolig att hon hade rätt? Jag kanske inte alls hade så roligt? Utan var egentligen ledsen? Naturligtvis var det trams, det vet jag inte minst i efterskott eftersom just den kvällen jag skrev om och där kommentaren kom FORTFARANDE är en av mina roligaste kvällar, och det är något år sen nu.

Vi är nog bara ett gäng högljudda, obrydda kvinnor som får varann att skratta så att vi inte får luft. Och det är förbaskat härligt måste jag säga. Kanske fattas det i livet hos många? Det blir jag ledsen när jag tänker på.

 

En bild på en bra dag i mitt liv:

 

När Noah kom till världen alldeles odramatiskt och fint, utan att jag behövde skrika JAG DÖÖÖÖÖR en enda gång. Att få kejsarsnitt var himmel jämfört med Buses förlossning, det går inte ens att beskriva skillnaden i mig efter de två upplevelserna. Några timmar efter de här bilderna togs kom Buse för första gången för att se sin lillebror och det var såklart magiskt. Då hade jag i och för sig lite panik, för typ en kvart innan Buse klev in genom dörren släppte ÄNTLIGEN min blödning (de var lite oroliga för att jag inte blödde efter snittet, det tog lite mer än ett dygn) vilket innebar att det var cirka en miljon liter blod över hela mig och i hela sängen, och det enda jag kunde tänka på var hur ofantligt mycket KBT det skulle krävas att ta Buse igenom den upplevelsen om han kom in och såg mig sådär.

Men vi hann både bädda rent och duscha av mig innan han klev in, så ingen skada skedd.

 

En bild på någon jag beundrar:

 

Min mormor. Självfallet. Hon som gjorde mitt liv när jag växte upp, den kvinna som fattas mig mest av alla. Jag kommer aldrig kunna förklara kärleken till henne, tror inte heller det behövs. Och även om hon inte längre är HÄR så är hon alltid här – förstår ni? Alltid. Så som hon var på den tiden hon levde.

Min klippa.

 

En bild på min favoritplats hemma:

 

Det är ett tufft val mellan sängen och vardagsrummet, men får nog säga vardagsrummet.

Nu med mindre jul i dock.

 

En bild på någon jag tycker om:

 

Det finns ju hur många människor som helst som jag tycker om, men här hittade jag två stycken bloggande sådana på en och samma bild – Fru Sederblad och Frida.

Starka, ödmjuka, roliga, over the top kvinnor man frodas av.

 

En bild på en favoritpryl:

 

Värmespolar är ju förbaskat bra egentligen!

 

En bild på ett oförglömligt ögonblick:

 

Jamen, såklart. Första mötet.

 

En bild på en stolt stund:

 

Från i somras när jag och Leo gick ner för att fiska, och han drog upp sina allra första abborrar alldeles själv.

 

Bild på något roligt:

 

När vi nästan precis flyttat in i Lanthandeln och Buse test-rullade mattan i kvällssol.

 

En bild från när jag var arg:

 

Denna var lite vansklig. Inte för att jag aldrig blir arg, för det blir jag, utan mer för att jag inte tenderar att ta bilder när jag är arg. Men en tjugo minuter efter den här bilden togs – när jag själv försökte få en heltäckningsmatta på plats och svor och karvade och slaktade den där stackars mattan – var jag inte på så gott humör. Tur att det finns hantverkare som kan rycka ut.

 

En bild på när jag var ledsen:

 

Från Kreta-resan i somras som inte alls gick så bra som vi hade hoppats.

Vi var ledsna allihop, samtliga dagar. Svårt att vara annat när nån man älskar har ont.

 

En bild på min bästa vän:

 

Nu har jag ju turen att ha några stycken ”bästa vänner” men Nelly är den som varit med längst. Måste vara 13 år nu? Minst.

 

En bild på något gott:

 

En Amsterdam-burgare med tryffelmayo. Ni förstår ju.

 

En bild från när jag var liten:

 

Nu blev det en PYTTELITEN bild för hela vårt arkiv har inte kommit över ännu (suck) så jag har inte tillgång till alla gamla bilder. Men där är jag iallafall, bredvid en porslinshund. Inga konstigheter.

 

En bild på mig i en annan stil:

 

Ja, håret har jag ju haft i alla tänkbara varianter, inte sant?

 

En favoritaktivitet:

 

Att fiska!

Särskilt med mamma, och särskilt i slutet av sommaren – när man kan känna hur sommaren liksom lämnar i luften, trots att det fortfarande är varmt.

Det är livskvalitet för mig, så är det bara.

 

Att ta med sig fejset på planet.

Resor, Skönhet

Så hur gör man då, när man ska gå upp klockan tre på natten och åka till flygplatsen och komma fram och behöva vara hyfsat fräsch på en gång när man är framme? Jag vet inte med er, men jag är själv inte så sugen på att gå upp ännu tidigare för att sminka mig utan åker helst helt naturell och tar fejset med mig i handbagaget.

Ska vi kika?

 

 

Det allra mesta är ju i ”flygplansvänliga” förpackningar, så det går smidigt att ta med och så kan man sminka sig på planet eller i taxin på väg från flygplatsen. Jag har alltid en bas med; foundation från Jane Iredale, concealer, mitt rouge från Nars, en fransböjare och så nu mina två chubby sticks. Är det Paris så är det.

 

 

Den lilla burken från Elisabeth Arden är en läpp-räddare och jag blir alltid torr om läpparna oavsett längd på flygresan. Och läppstift! Måste ha läppstift i Paris. Detta är från Laura Mercier och heter Brigitte – tyckte det var passande.

Och en nudefärg eller rött ska det vara i färg för mig, har lite svårt för brunare toner till min mun.

 

 

Så behövs ju Anastasias pomade till brynen, nagellacket för att fylla på eventuella bortskav, parfymen som är Paris för mig på nåt sätt eftersom jag haft den varje resa dit och när allt annat går åt pipan – solglasögon!

Vi får hoppas på sol.

 

 

Och så har jag alltid masker med. Det har blivit en grej när jag och Nelly reser tillsammans; ta med lite sheet-masker och annat man kan sätta på ansiktet på planet. Man ser ju inte klok ut där man sitter med en När Lammen Tystnar-mask över ansiktet, men vad gör det? Snygg kan man vara när man landat. Mycket trevligt att dra på en mask (eller två, en mask för ögonen med som de åt höger) och komma fram återfuktad och redo för resten.

Det var en liten titt i min flygplansnecessär, det!

Vad har ni alltid med er?

 

Att rasta barn.

Livet

 

Hej torsdag!

Vad har ni för väder? Här är det plusgrader och regn och så blött ute att det slafsar under fötterna när man går. Inte klokt. Att ha hund är ungefär en miljon gånger lättare när det är torrt eller minusgrader; nu sitter jag på huk i hallen och torkar 16 tassar så gott det går med en handduk efter varje runda och ändå får Bona-moppen stå precis innanför dörren så att jag kan torka avtryck så fort de kommit in.

 

 

Men i helgen var det frostkallt på marken!

Och här är jag och Noah redo att hoppa in i bilen och köra till lekland med resten av familjen. Jag var klädd i jeans ni sett förr från Twist&Tango (här), en tröja från FreePeople och världens skönaste fuskväst som jag haft ögonen på länge men nu alltså klickade hem i början på året; finns här och är alldeles underbart tjock och fluffig och värmande. Ett tips för er som letar den typen av väst som inte ser allt för galen ut i mönster eller ”fluff”.

 

 

Jamen ni ser ju.

 

 

Vi skulle alltså på lekland. Ni VET vad jag tycker om lekland. Herre-GUD…

Men säga vad man vill; det är ett vansinnigt enkelt sätt att rasta barn. Och nu har vi hittat ett i Sjöbo som faktiskt är helt hanterbart. Det finns ju Leos i Malmö men det är så stort att jag blir matt bara jag tänker på det. Jag är nämligen lite skadad sådär; jag fixar inte att inte ha koll på mina barn i stökiga miljöer. Jag är nånstans övertygad om att de kommer bli kidnappade, minst, och den där känslan i bröstet när man inte ser dom –

jag fixar den inte.

 

 

Men den i Sjöbo är alldeles lagom liten; Leo kan springa helt fritt och jag behöver bara vrida mig ett varv för att se honom någonstans. Dessutom är där aldrig knökfullt av folk som ni kan se på bilderna, utan har man tur finns där en tre fyra barn och thats it. Noah kan man ju inte släppa vind för våg ännu, jisses, men Leo har ju koll på motoriken så där behöver man inte oroa sig för att han ska försöka göra något han inte hanterar (men bara för att det är ett litet ställe släpper den här paranoida mamman inte taget helt må ni tro; Leo är drillad med två förhållningsregler: 1- Han får inte följa med NÅGON som inte kan lösenordet jag lärt honom, och 2- han får INTE gå ut, alltså ut från leklandet, oavsett vad. Allt annat är okej). Så för att vara ett lekland får det ändå full pott; allt roligt finns där, man kan beställa mat och dricka och jag kan slippa kaninhjärta och slippa svettas ihjäl när jag försöker hänga med i Buses tempo.

Men, iallafall!

Idag är det torsdag och inatt bär det av mot flygplatsen. Sen ska ni få följa med på mässbesök, outfits, en cocktail eller två, Paris och tjejfnitter istället för kulörta skumgummikuddar och Kärlekboken.

Livet, alltså. Älskar dessa kontraster.

 

Att ha fått en nytändning i vardagsmaten!

Annons, Samarbeten

 

Och så fick vi ju hem Linas Matkasse förr-förra veckan!

ÅH, vilken räddare det var! Det var tack vare den här leveransen jag fick upp ångan för egenlagat igen och blev inspirerad att försöka laga nya rätter och inte bara fastna i paradrätterna. Den här gången tog vi Lättlagade Kassen och det var precis vad som behövdes; snabba recept som gick att få ihop efter hämtning och med rätter som faktiskt funkade utmärkt även på barnen.

 

 

Jag fick en fruktkasse med också – en påse full med äpplen och apelsiner med mera till pojkarna. Blev en äppelpaj på det sen.

 

 

Jamen ni ser ju hur fina råvaror man får med!

Allt är fräscht och anpassat så det inte blir så mycket svinn och det är en fröjd att packa upp kassarna. Och så det lilla häftet med veckans recept, såklart, och jag bestämde mig för att börja med Tonfisk-pizza.

 

 

Till den behövdes det pizzadeg, tonfisk, avokado, paprika med mera.

 

 

Jag och Laleh skred till verket!

Smidigt med färdig pizzadeg, då var det mer eller mindre bara att rulla ut den, röra ihop en tomatsås, ta fram riven ost och slutligen addera paprika och tonfisk. Jag var inte riktigt hundra på hur Leo skulle ta emot just tonfisk så jag la bara fisken på halva pizzan, så blev hälften för barn och hälften för oss vuxna.

Går ju precis lika bra.

 

 

Mumma!

Det slank ner bitar både med och utan tonfisk hos barnen kan jag tala om.

Och i samarbete med Linas Matkasse kan även du som ny kund få fart på inspirationen igen, med vilken av kassarna du vill. Det finns mängder att välja på så du kan hitta den som passar bäst hemma hos dig. Då får du kassen hem till dig med receptblad och allt, och sen är det bara att låta sig bli inspirerad och få en extra skjuts ut ur vardagstristessen. För oss var det verkligen precis vad som behövdes för att komma igång på egen hand sen, och vi kommer att komplettera vår egenhandlade mat med en kasse en eller två gånger i månaden just för att det är så enkelt.

 

 

Dessutom,

beställer du HÄR får du en kasse från 299 kr och 4 stycken muggar från Rice utan extra kostnad i samarbete med Linas Matkasse! Det gäller nya kunder och koden du ska använda är TACKEMMA.

Men Linas Matkasse, alltså. Jag älskar allt som underlättar en vardag.

 

Att ha en ny läsfavorit!

Livet

 

Som ni vet läser vi en hel del för Leo här hemma –

han är en bokslukare och som en liten svamp och då är det lätt att uppmuntra på nåt vis, och det är kul att se hur han med åldern kommer in i olika perioder av saker han vill läsa/höra om. I julas blev det en hel del böcker från tomten (annars mest pyssel, herregud den där pusselfrenesin tar nog aldrig slut?!) och en av favoriterna ur de nya är helt klart den här:

 

 

Kärlekboken av Pernilla Stalfelt!

En så himla rolig bok (även som vuxen) som beskriver kärlek så gott det nu går; hur kärlek både kan göra ont och kännas bra, hur kärlek kan se ut och vem Amor och hans pilar är.

 

 

(Om ni tycker att jag har ett par snygga mjukisbrallor på mig har ni alldeles rätt! Dessa köpte Jenny in på modemässan förra året och jag la en egen beställning redan då, och nu damp de ner i brevlådan i veckan och jag bor i dom. Finns här).

 

 

Så det var dagens lilla boktips det, om ni har någon i Buses ålder som är väldigt intresserad av det där med Amors pilar och att vara kär just nu.

Nu måste jag kasta mig in i duschen och sen åka in till stan för ett möte, en ansiktsbehandling (ååååh längtar) och förhoppningsvis en lunch med Banditen innan nästa möte startar.

Ha en jättefin onsdag, vänner!