Och så åker vi hem imorgon.

Hur underbart det än har varit att vara här, så ska det även bli skönt att komma hem. Ha onsdagen på plats för att hämta hem julgran och handla julmaten, sen bara ladda för julafton med att klä granen och baka gott och lägga in lite sillar. Såna saker.

 

 

 

Buse kommer att sakna hotellet, den saken är säker.

Poolerna, och så det som syns på bilderna ovan – lekrummet. Ett stort område med biljardbord, pingisbord, en liten kåta att krypa in i där man kan sitta och se på skidtävlingar om man vill och konstatera att dom åker JÄTTEFORT. Han har verkligen haft the time of his life här och det är den största behållningen av dom alla.

Men imorgon packar vi alltså ihop oss under eftermiddagen och åker till flygplatsen, och börjar resan hem mot innan-julafton-fix (och jag ska köra förbi Banditen med hennes julklappar – jag hittade liksom nåt perfekt i år och är så pepp på att lämna över det) och den där julmaten och g-r-a-n-e-n som jag längtat efter i månader.

Japp.

Hemfärd blir bra det också.

 

 
 

 
 
 

Nu mår Noah finemang; men då blir jag och Buse sjuka istället ha ha.

Sååå typiskt.

Buse verkar dock ha hämtat sig bra under natten, men jag har feber och snörvlar som en gammal sjökapten och skulle kunna sjunga Jag trivs bäst i öppna landskap men skrovlig övertygelse. Dessa barnbaciller alltså, man blir ju helt knockad! Så idag blir det min tur att stanna inne och kurera mig (och packa, vi ska ju åka hem imorgon) och ligga under täcket och se på serier. Nåväl, hellre dagen innan vi åker hem än första dagen man landar. Eller, för den delen, vid jul.

Men, det är ju iallafall en vacker utsikt från sjukstugan och barnen mår bra och med tanke på hur fort både Noah och Buse blev sig själva igen verkar det inte vara något långvarigt.

Alltid nåt, inte sant?